SVENSKA FORSKNINGEN

Nytt ”superavdrag” kan skapa 27 000 jobb – AstraZeneca: ”Stor skillnad i skatt”

Förslaget om ett kraftigt förstärkt avdrag för forskning och utveckling kan bli en ”game changer” för Sverige och skapa närmare 27 000 jobb. Reformen kan också avgöra om miljardinvesteringar hamnar i Sverige eller i andra länder, betonade AstraZenecas finanschef Lars-Johan Cederbrant vid ett seminarium.

Sverige har under lång tid tappat mark i den internationella välståndsligan. Produktiviteten har utvecklats svagt och investeringarna behöver öka om tillväxten ska ta fart.

Utvecklingen är ännu tydligare när man tittar på näringslivets forskning och utveckling.

Vid millennieskiftet låg bara Israel före Sverige när forskning och utveckling mättes som andel av BNP. Sedan dess har Sydkorea gått om, Israel har dragit ifrån och det svenska försprånget gentemot USA och Japan har i stort sett försvunnit.

Det visar nationalekonomen Nima Sanandaji den nya rapporten Stärkt FoU-avdrag bidrar till flera jobb som presenterades vid ett seminarium arrangerat av Astra Zeneca där forskare, näringsliv och politiska företrädare diskuterade hur ett förstärkt FoU-avdrag kan påverka investeringar, jobb och svensk tillväxt. Rapporten bygger på ett liggande regeringsförslag om ändrade FoU-regler.

”Sverige är fortfarande en av världens mest innovativa ekonomier. Men andra länder knappar in och går ibland om.”

Enligt rapporten är det totala statliga stödet till FoU, genom bidrag och skattelättnader, i genomsnitt omkring 1,7 gånger högre i de jämförda konkurrentländerna än i Sverige.

– Sverige är fortfarande en av världens mest innovativa ekonomier. Men andra länder knappar in och går ibland om, konstaterade Nima Sanandaji.

Kan bli ”game changer”

Sven-Olov Daunfeldt fäster stora förhoppningar vid förslagen och hoppas att de blir verklighet.

– Det kan vara en ”game changer”. Det gör det mycket mer attraktivt för framför allt stora företag att göra de här investeringarna i Sverige. Och forskningen visar att det skapar stora spridningseffekter, med jobb även i andra företag och grupper.

Det skulle också betyda mycket för att få fart på tillväxten.

– Tillväxten börjar hos företagen. Det är när företag vågar ta risk, investera och anställa som vi får tillväxt. Då ökar också skatteintäkterna och möjligheten att finansiera vår gemensamma välfärd, sa Sven-Olov Daunfeldt.

”Vet att det fungerar”

Han pekar på det lagda förslagets skillnad mot riktade företagsstöd. Många av dem effektutvärderas enligt honom aldrig, medan det finns omfattande forskning om effekterna av FoU-avdrag.

– Här vet vi att det fungerar. Av alla förslag som ligger på bordet tror jag att det här är det bästa för att snabbt få fart på tillväxten.

Kan skapa närmare 27 000 jobb

Företag får redan i dag dra av sina utgifter för forskning och utveckling som vanliga kostnader. Med den föreslagna modellen skulle de därutöver få göra ett extra avdrag på 200 procent av vissa FoU-kostnader.

Det sammanlagda avdraget skulle därmed kunna motsvara 300 procent av kostnaden.

Carolina Lindholm, statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson, beskrev under seminariet det förhöjda kostnadsavdraget som regeringens ”superavdrag”.

Totalt beräknas reformen kunna skapa omkring 26 800 arbetstillfällen.

En stor del av jobben väntas dessutom uppstå utanför de stora forskningsföretagen. Närmare sex av tio beräknas hamna i små och medelstora företag.

”En reform som kan bidra väldigt påtagligt till Sveriges konkurrenskraft.”

Det är också här kopplingen mellan forskning och bredare ekonomisk tillväxt blir central i rapporten.

En FoU-investering skapar inte bara arbete för forskare och ingenjörer. Den genererar efterfrågan hos underleverantörer och andra företag och sprider sig vidare genom ekonomin.

– Det här är en reform som kan bidra väldigt påtagligt till Sveriges konkurrenskraft och till värdeskapandet i de näringar som är så viktiga för vår export, menade Nima Sanandaji.

Rapporten räknar dessutom med ökade skatteintäkter när fler människor arbetar och företagens värdeskapande ökar. På sikt kan dessa enligt beräkningarna motsvara kostnaden för reformen.

AstraZeneca: Investeringen kan hamna någon annanstans

För internationella koncerner är konkurrensen mellan länder konkret, betonade Lars-Johan Cederbrant, finanschef för AstraZeneca i Sverige och Norden.

AstraZeneca investerar omkring 22–23 procent av sin omsättning i forskning och utveckling varje år, berättade han. Men en ny forskningsinvestering hamnar inte automatiskt i Sverige.

– Från ett AstraZenecas koncernperspektiv spelar det egentligen ingen roll var investeringen hamnar. Och det är precis det som är hotet mot Sverige.

När koncernen bestämmer var nästa investering ska göras jämförs förutsättningarna mellan olika länder.

Sverige har mycket som talar till sin fördel, menar han – välutbildad arbetskraft, starka forskningsmiljöer, relativt bra infrastruktur och fossilfri el.

Skatteincitamenten sticker ut

Men när förutsättningarna i Sverige jämförs med andra västeuropeiska länder och USA sticker en faktor ut: skatteincitamenten.

Skillnaderna i hur mycket skatt företagen faktiskt betalar kan bli så stora att de till slut avgör var investeringen hamnar.

AstraZeneca har bland annat jämfört Sverige med Irland och Storbritannien, där koncernen har stora verksamheter.

– Vi har tittat på hur stor skillnaden faktiskt blir i betalbar skatt. Jämfört med Irland och Storbritannien skiljer det åtta–nio procentenheter. Har du miljardvinster blir det väldigt mycket pengar – och de skillnaderna återkommer varje år.

Staten behöver inte välja vinnare

För Sven-Olov Daunfeldt finns ytterligare ett argument för reformen.

Till skillnad från riktade företagsstöd behöver staten inte bestämma vilka branscher eller tekniker som ska bli framtidens vinnare.

Ett generellt FoU-avdrag kan gynna forskning inom läkemedel, fordonsindustri, grön teknik och AI. Men det kan också stimulera investeringar i verksamheter som i dag är små eller ännu inte existerar.

– Ett generellt avdrag kan göra skillnad i branscher som vi kanske knappt har i dag, men som kan bli väldigt stora i framtiden. Det är en av reformens stora styrkor.

Regeringen har gått vidare med förslaget och Carolina Lindholm sade att det finns med i Finansdepartementets planering inför nästa budget.

Brett stöd för förslaget

Även Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl och Miljöpartiets Katarina Luhr som deltog på seminariet är för förslaget.

Sven-Olov Daunfeldt betonar samtidigt att ett FoU-avdrag inte ensamt kan lösa Sveriges tillväxtproblem.

Kompetensförsörjning, bostäder, infrastruktur och långa tillståndsprocesser påverkar också företagens investeringsbeslut. Unga forskningsföretag som ännu inte går med vinst kan dessutom behöva andra lösningar.

Men Sverige har redan mycket av det som krävs: världsledande företag, universitet och forskningsmiljöer och starka positioner inom bland annat life science, AI och avancerad industri.

Frågan är hur mer av den potentialen kan omsättas i investeringar, jobb och tillväxt – och hur Sverige ser till att nästa investering faktiskt hamnar här.

– Vi har en enorm potential i det svenska näringslivet när det gäller innovation och tillväxt. Men det handlar om att realisera den potentialen. Där tror jag att det här avdraget kan få stor betydelse, konstaterade Sven-Olov Daunfeldt.