GRÖNA NÄRINGAR

Målet: Comeback för de nordiska melonerna

Ingmar Nilsson, melonodlare i Skåne, och Pawel Chrominski, växtexpert på Nordiskt genresurscenter (Nordgen). Bild: Nordgen

Meloner har odlats i Sverige i århundraden, men billiga importmeloner har tagit över marknaden. Nu får tolv nordiska melonsorter en ny chans i skånska Alnarp.

Och enligt odlingsexperten är de både godare och sötare när de odlas just i Sverige.

Pawel Chrominski, växtexpert på Nordiskt genresurscenter, ser en stor potential för de gamla sorterna som är anpassade till vårt klimat, både inom kommersiell odling och fritidsodling.

– Fördelen med odling av meloner i Sverige är att man kan skörda dem när de är mogna. Då är de godare och sötare, säger han.

Det är belagt i skriftliga källor att meloner odlades i Sverige redan i början av 1600-talet. Från början fick man göra det i varmbänkar eller orangerier, men sedan började man förädla för att hitta sorter som fungerar även på friland i de varmare delarna av Sverige (zon 1 och zon 2).

Praktisk vägledning

1975 fanns cirka 100 svenska melonodlare som producerade 377 ton. Under 1980-talet krympte den inhemska produktionen kraftigt och 2023 fanns bara 14 svenska odlare kvar, med en årsproduktion på 4 ton.

Försöket med tolv melonsorter som bevarats i genbanker pågår under sommaren, både på friland och i växthus. Därefter följer utvärdering av avkastning, kvalitet, arom och textur. Allt ska mynna ut i en praktisk vägledning för dem som vill testa själva.

Fördelar i Sverige

Det finns flera fördelar med att odla meloner i Sverige, framhåller Pawel Chrominski.

– Det finns bättre tillgång till vatten här och sjukdomstrycket är inte så högt, eftersom det inte odlas så mycket gurkväxter i Sverige.

Precis som annan inhemsk livsmedelsproduktion kan melonodling även ses som en beredskapsfråga, menar han.

– Grönsaker är en sektor där hobbyodlare kan spela stor roll för matsäkerheten i Sverige. Meloner lämpar sig jättebra för en fritidsodling, så kan man få lite guldkant i sin tillvaro i kristider, säger Pawel Chrominski.

Meloner från pilotförsök hos Nordiskt genresurscenter (Nordgen) förra året. Bild: Nordgen