DEBATTEN OM STATLIGT ÄGANDE

Timbro: Därför är 80-talsnostalgi skadlig – ”Sverige har aldrig varit sämre än då”

Att Sverige var bättre på 1980-talet ifrågasätts kraftigt i en ny rapport från Timbro. ”Vi hade mindre frihet, sämre ekonomisk utveckling och kände ofta en maktlöshet i kontakten med det offentliga”, säger rapportförfattaren Fredrik Segerfeldt till TN.

Socialdemokraternas retorik om att “Sverige ska bli mer som Sverige” inför valet bygger på en felaktig bild av 1980-talet. Det menar Fredrik Segerfeldt, ansvarig för programmet marknad på Timbro och rektor för Stureakademin, som i en ny rapport riktar kritik mot partiets beskrivning av utvecklingen. Det var bland annat i en artikel i tidskriften Tiden som partiledaren Magdalena Andersson lyfte fram början av 1980-talet som en period då Sverige fungerade bättre. Men enligt Fredrik Segerfeldt är bilden missvisande.

– Sverige har aldrig varit sämre än under den perioden, säger han.

Han pekar på att reallönerna stod stilla mellan 1975 och 1995 och att Sverige tappade ekonomisk styrka internationellt. Detta samtidigt som valfriheten var kraftigt begränsad.

– Man kunde inte välja skola eller läkare, det var köer till bilprovningen och svårt att få tag i vissa varor. Det fanns bara ett fåtal tv- och radiokanaler och tillgången till exempelvis utlandsresor var begränsad.

– Det var svårt att få tag i en taxi fram till 1990 och det var myndigheterna som bestämde priset och utbudet. Vi tänker inte ens på det idag, men i dag får du ganska lätt tag på en taxi överallt.

”Sverige blev rikare och friare. Människor fick större makt över sina liv”.

Enligt rapporten var det först efter en rad liberaliseringar från mitten av 1980-talet som utvecklingen vände. Bland annat nämns järnvägen, taxibranschen, flygbranschen och apoteken.

– Sverige blev rikare och friare. Människor fick större makt över sina liv, säger han.

Han lyfter även fram avregleringen av den svenska kapitalmarknaden som en av anledningarna till att Sverige fått många framgångsrika start ups.

– Sverige hade under perioden 2016–2023 fler börsintroduktioner (IPOs) än Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Det är helt otroligt. Men nu skriker vänstern om att för många är alldeles för rika, men det är ju jättebra.

Rapporten lyfter särskilt perioden från mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet som ett avgörande skifte.

– Det var ett paradigmskifte. Vi sänkte skatter, avreglerade marknader, gick med i EU och stärkte Riksbankens självständighet. Det är svårt att peka ut en enskild reform – det är helheten som varit viktig.

Samtidigt menar han att flera reformer i dag får oförtjänt kritik.

– Tågen går oftare i tid i dag än under monopoltiden, och friskolorna får kritik som inte alltid har stöd i forskning.

Han lyfter särskilt arbetsmarknaden och bostadsmarknaden som områden där ytterligare reformer behövs.

– Hyresregleringen leder till bostadsbrist och gör det svårare för människor att flytta dit jobben finns.

”Vi hade mindre frihet, sämre ekonomisk utveckling och kände ofta en maktlöshet i kontakten med det offentliga”.

Enligt rapporten har liberaliseringarna påverkat svenskarnas vardag på ett sätt som många glömmer bort, konstaterar han.

– I dag kan du köpa receptfria läkemedel i butik, boka resor billigare och få tag i en taxi betydligt enklare. Det är sådant många tar för givet.

Han menar att bilden av ett bättre Sverige förr inte stämmer.

– Vi hade mindre frihet, sämre ekonomisk utveckling och kände ofta en maktlöshet i kontakten med det offentliga.

Framöver måste det finnas mer fokus på tillväxt, då en växande ekonomi är helt grundläggande för att kunna ha en god välfärd, konstaterar Fredrik Segerfeldt.

– Det har alltid varit så. Först måste det skapas värde och sen kan man konsumera det som privatperson eller via det offentliga. Och då har jag kollat på hur mycket har vi i fasta priser, alltså justerat för inflation, till den offentliga välfärden idag jämfört med 1980.

– Det visar sig vara att det är precis dubbelt så mycket 2020 som 1980 - trots att vi har sänkt skatten från 50 till 40 procent så har vi dubbelt så mycket per person i fasta priser till välfärden.