DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Så avgörande är företagen för både tillväxt och försvar: ”Vi ska göra vår del – politiken sin”

Ett försämrat säkerhetsläge, svag tillväxt och ökade krav på beredskap sätter press på Sverige. Under Tillväxtdagen i Örebro var budskapet tydligt: ”Vi börjar engagera det privata näringslivet för att kunna hantera en existentiell kris”, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.

Världen präglas av oro, hotfulla krafter och snabbt förändrade spelregler.

– När omvärlden blir mer instabil blir ett starkt näringsliv ännu viktigare. Inte bara för välstånd utan också för vår motståndskraft och trygghet, sa Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, under Tillväxtdagen i Örebro.

Näringslivet är i dag en självklar del av samhällets beredskap, menade han.

– Företag skapar inte bara jobb och tillväxt, utan står för teknik, produktion, energi, och logistik som hela samhället är beroende av i vardag och i kris. Det gör att samhället har förväntningar på oss. Och det gör att vi har rätt att ha förväntningar på samhället, det vill säga på politiken och myndigheter. Vi ska göra vår del och de måste göra sin del, sa han.

Näringslivet spelar avgörande roll

Civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin (M) höll med om beskrivningen. Det finns inte enda uppgift som varaktigt och uthålligt kan lösas i totalförsvaret utan medverkan av det svenska näringslivet.

– Men alltjämt så var det något som Sverige under nästan 30 års tid glömde. Vi hade en struktur för att skydda Sverige men den monterades ned efter kalla krigets slut, eftersom det uppfattades som ett avbrott i hotet från Sovjetunionen, sa han.

– När vi gick in i Regeringskansliet för snart fyra år sedan så hade uppbyggnaden av det civila försvaret och totalförsvaret tillförts väldigt lite resurser. Och det fanns ingen struktur för att engagera näringslivet. Nu är vi på väg tillbaka i det avseendet. Vi börjar engagera det privata näringslivet i att bygga upp försörjningsberedskapen för att kunna hantera en existentiell kris, sa han.

Ett steg på vägen är att 24 myndigheter i år fått i uppdrag att teckna så kallade försörjningsberedskapsavtal.

– Det vill säga avtal med det privata näringslivet om tillhandahållande av tjänster och produkter som staten och samhället är beroende av för att kunna klara ett mycket sämre säkerhetsläge än det vi just nu befinner oss i, sa han.

”Vi är ett eskalationssteg bort från att vi alla får uppleva den värsta energikrisen på väldigt, väldigt länge.”

Tidigare i år presenterades även en broschyr riktad till näringslivet, med vägledning i hur företag bör arbeta med frågor som rör personalförsörjning, krigsorganisation, cybersäkerhet och kontinuitetsplanering vid kris eller krig. Den har skickats ut till cirka 130 000 företag.

Läget är allvarligt, betonade Carl-Oskar Bohlin. Kriget i Ukraina går in på sitt femte år och den turbulenta utvecklingen i Mellanöstern och Trumps retorik och agerande bidrar till ytterligare osäkerhet i både världsekonomin och hushållsekonomin.

– Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan slutet på andra världskriget. Och vi är ett eskalationssteg bort från att vi alla får uppleva den värsta energikrisen på väldigt, väldigt länge. Allt det här kommer vi tillsammans behöva hantera, sa han.

”Vi ska behålla lugnet i allt detta. Vi ska fortsätta att göra affärer.”

Jan-Olof Jacke höll med om allvaret och breddade frågan.

– Geopolitiken får långtgående konsekvenser. Det här slår mot tillväxten i Europa och resten av världen och påverkar villkoren för handel och investeringar. När vi ser så mycket splittring måste vi bidra till enighet och beslutsamhet, samtidigt som vi fortsätter att verka för goda relationer. Vi ska behålla lugnet i allt detta. Vi ska fortsätta att göra affärer, sa han.

För det finns ljusglimtar. Europa har nyligen avslutat förhandlingarna kring ett omfattande frihandelsavtal med Indien, ett av världens snabbast växande länder. Nyligen slöt vi ett avtal med Australien och Mercosuravtalet med Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay ska snart börja gälla.

– Det här är viktiga signaler när vi ser länder och kontinenter sluta sig. Det visar att frihandel inte bara är historia utan också framtiden. Nära samarbeten mellan öppna ekonomier kan fortfarande vara en del av våra starkaste tillgångar, sa han.

”Som bekant kan man inte leva på gamla meriter.”

Det är utifrån den bakgrunden som vi nu måste prata om tillväxt, menade Jan-Olof Jacke.

– Tillväxt är i grunden ganska enkelt. Tillväxt är utveckling, när idéer blir företag och när företag skapar jobb och inkomster som i sin tur skapar resurser till försvar, välfärd och utveckling i hela samhället, sa han.

Sverige har länge varit ett av världens mest innovativa länder med starka företag och globala relationer. Det är en historia vi ska vara stolta över.

– Men som bekant kan man inte leva på gamla meriter. Medan andra länder växer snabbt tappar Sverige och Europa i tillväxttakt mot Kina, Indien och andra ekonomier. Och så har det sett ut under åtminstone tio år, sa han.

Måste bestämma oss

Nu måste vi bestämma oss för att Sverige ska växa igen, enligt Jan-Olof Jacke.

– Det ytterst viktigt att vi sätter ett ambitiöst tillväxtmål. Svensk ekonomi bör kunna växa med 2,5 procentenheter om året de närmaste tio åren. Det skulle göra en dramatisk skillnad, sa han.

Men för att nå dit krävs en rad långsiktiga reformer som vågar sätta näringslivet och företagandet i centrum, konstaterade han. Det handlar om att förbättra kompetensförsörjningen, minska krångel och att förbättra incitamenten för jobb och investeringar.

– Det handlar om en inställning, att tillväxt skapas av människor som vill framåt. I navet Örebro ser vi en hel del av den här mentaliteten, men vi behöver mer av den i hela landet, sa han.

Därför är det positivt att åtta av tio företag vill växa, fyllde Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i.

– Potentialen är enorm. Problemet är bara att åtta av tio företag samtidigt möter minst ett betydande tillväxthinder, och att bara två av tio företag faktiskt växer, sa han.

”Tillväxt föder tillväxt. Det enda politikerna borde fundera på nu är hur vi får fart på tillväxten.”

I Örebro uppger hälften av företagen att de inte kan hitta den personal som de behöver, visar Svenskt Näringslivs mätningar. Problemet är utbrett i hela landet. Detsamma gäller regelkrångel och byråkrati.

– Låt mig tala klarspråk. Matchningen fungerar uruselt och regelbördan är det snabbast växande tillväxthindret. Fyra av tio säger att högre kostnader för sjukvård är ett betydande tillväxthinder, och då ska man komma ihåg att det finns förslag om att ta bort karensdagen i sjukförsäkringen som kan kosta företagen 40 miljarder kronor per år. Det måste bli ändring på det här, sa Sven-Olov Daunfeldt.

Flera tillväxthinder

Ytterligare orosmoln som företagen pekar på är energiförsörjningen, skatter och brottsutvecklingen.

– Allt det här har bidragit till att Sverige har tappat nio placeringar i OECD:s välståndsliga. Vi var på plats fyra 1970, nu har vi halkat ner till plats 13. Det finns inget annat land som har tappat så många placeringar så snabbt.

För Irland har utvecklingen varit motsatt. De har klättrat från plats 22 till plats 2, och det är inte slumpen, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Där har politiken bestämt sig för att de ska ge företagen de bästa förutsättningarna för att de ska kunna investera och anställa och det har gett resultat, sa han.

Skulle Sverige öka tillväxttakten till 2,5 procent årligen, i stället för 1,8 procent som Konjunkturinstitutet räknar med, så skulle det motsvara ungefär 500 miljarder högre BNP år 2035. Dessutom skulle det få följdverkningar och en ränta på ränta effekt som på sikt skulle ge smått ofattbara effekter, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Tillväxt föder tillväxt. Det enda politikerna borde fundera på nu är hur vi får fart på tillväxten. Det krävs strukturreformer, sa han och påminde om att Svenskt Näringsliv tagit fram 60 tillväxtreformer för ändamålet.