DEN SVENSKA INDUSTRIN

Därför slår kopparpriset rekord – underskott väntas redan i år

Kopparpriset har nått rekordnivåer och mycket tyder på att uppgången fortsätter. Bakom utvecklingen finns en snabbt växande efterfrågan, handelspolitiska faktorer och ett utbud som inte hänger med. Redan i år väntas ett globalt underskott, visar nya siffror.

Kopparpriset har i början av 2026 nått rekordnivåer och handlas nu för över 13 000 dollar per ton. Det är en kraftig ökning inte minst om man jämför med 1990-talet då kopparpriset låg någonstans mellan 1 500 dollar och 2 800 dollar per ton.

– Dels finns det spekulativa element som alltid med handel. Det drivs upp av att folk förväntar sig en uppgång och en ökad efterfrågan. Då kommer priserna att stiga just för att folk investerar i det, säger Love Rudebeck, utredare vid enheten för mineralinformation & gruvnäring på Sveriges geologiska undersökning (SGU).

– Den generella trenden är att kopparpriset ofta följer det globala konjunkturläget på grund av att det används så brett inom många branscher. Så om konjunkturen stiger så ökar också kopparpriserna på grund av en ökad efterfrågan.

”Inom EU är Sverige en ganska stor producent”.

Eftersom koppar handlas främst internationellt i amerikanska dollar påverkas priset till stor del av dollarns värde. Så om dollarn sjunker – så blir det billigare för andra aktörer att handla med den. 2025 dominerades till stor del av handelshinder, tullar och skiftande handelsmönster. Dessutom skiftade marknaden mer mot import i USA, på grund av förväntade tullar, konstaterar Love Rudebeck.

– Importerna ökade för att folk väntade sig att det skulle bli dyrare att importera i framtiden med potentiella tullar. Sen har väl effekterna av de där tullarna inte riktigt blivit så stora som folk förväntade sig. Men det var en ganska stor prisskillnad mellan den amerikanska marknaden och EU till exempel.

Mycket pekar på att koppar kommer att fortsätta vara efterfrågat framöver. Enligt International Copper Study Group (ICSG) väntas den globala marknaden för raffinerad koppar visa ett underskott på omkring 150 000 ton under 2026.

– Ser man inom EU så är Sverige en ganska stor producent, och står för ungefär tio procent av EU:s primära produktion. Ser man globalt så är Sverige ett relativt litet land och står för ungefär 0,3–0,5 procent av världsproduktionen.

– Så globalt sett så är Sverige en relativt liten spelare men väldigt viktig på den inhemska europeiska marknaden.

EU har de senaste åren blivit mer varse om behovet av strategiska råvaror och under våren 2024 infördes EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) vilket är en lag för att stärka EU:s tillgång till kritiska råmaterial. Koppar räknas som ett strategiskt råmaterial och ingår i CRMA vilket innebär att den anses vara av avgörande betydelse för den gröna omställningen samt för försvars- och rymdindustrin.

– Att koppar är med i CRMA betyder egentligen att det finns riktlinjer för hur mycket vi ska producera, förädla och återvinna inom EU. Det belyser egentligen bara vikten av metallen och sätter då mål för inhemsk produktion.

– Inom CRMA så ska EU 2030 kunna producera 10 procent av sitt årsbehov genom utvinning, 40 procent genom bearbetning och 25 procent genom återvinning av kritiska råmaterial. Dessutom ska högst 65 procent av varje strategiskt råmaterial då komma från ett och samma land utanför EU.

”Har utmärkta elektriska och värmeledande egenskaper”.

Sverige har även en stark historisk koppling till koppar. Bland annat ska Falu gruva ha varit i drift från 800-talet fram tills att den stängdes 1992 och är numera ett världsarv. Under Sveriges stormaktstid på 1600-talet stod Falu koppargruva för två tredjedelar av världens kopparproduktion.

I dag är Aitikgruvan, utanför Gällivare och ägd av Boliden, störst i Sverige. Den producerar årligen mellan 50 000–65 000 ton koppar. Globalt produceras över 20 miljoner ton koppar per år. Störst är Chile, vars kopparproduktion prognostiseras nå upp till 5,7 miljoner ton, följt av Peru och Demokratiska republiken Kongo.

– Koppar är en formbar, duktil metall som har utmärkta elektriska och värmeledande egenskaper. Och det är det som gör att den används i mängd olika tillämpningar.

Precis som med många andra råvaror så spelar Kina en stor roll framför allt när det kommer till förädling, och de står i dagsläget för över 40 procent av förädlingen på koppar globalt. EU importerar i dag cirka 50 procent av sitt kopparbehov.

– EU importerar stora mängder malm och koncentrat för vidare förädling. Och vi har ett större importberoende av malm och koncentrat än vad vi har för förädlad och raffinerad koppar.

Till skillnad från många andra råvaror så kan alltså EU anses vara starkt när det gäller att förädla.

– Här kan man nämna Tyskland, Polen och Spanien då de har stora kopparsmältverk och raffinaderier.