ELKRISEN

Experten sågar elprisstöd: ”En mycket dålig idé”

Elpriserna har varit höga på sistone men genomsnittet har varit ganska lågt de senaste åren. Och snart kommer vårsolen, inte sällan med minuspriser som ett brev på posten. Ändå har folk redan börjat gapa efter elstöd. ”Det är en mycket dålig idé. Bättre att ta bort elskatten i så fall”, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson till TN.

Det svenska elsystemet har blivit mer volatilt de senaste åren, inte minst på grund av kraftig utbyggnad av väderberoende kraftslag och en successiv nedläggning av planerbar kraft.

När det är kallt och vindstilla som nyligen blir priserna väldigt höga, men när det är varmt och blåsigt blir det i stället väldigt låga priser. Faktum är att genomsnitten de senaste åren varit ganska låga om man pratar spotpris. Därutöver tillkommer diverse avgifter ovanpå elräkningen.

Första halvåret 2025 var det negativa elpriser cirka 10 procent av tiden enligt Energiföretagens statistik.

– Det hela förstärktes också av att det var mycket vatten i de nordiska vattenmagasinen vilket höll nere prisbilden, säger Magnus Thorstensson, ansvarig för råkraftsmarknad hos Energiföretagen.

Nu har 2026 förvisso startat med höga elpriser och när vi just trodde att vi kommit ur detta blev det problem med kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 vilket gör att de höga elpriserna i skrivande stund fortsätter.

– Nu ska man kanske inte lova för mycket. Det tenderar ju alltid att komma någon setback men risken för höga elpriser minskar ju för varje dag närmare våren vi kommer.

Om historien är någon guide så betyder vårsolen att man under vissa timmar mitt på dagen till och med får betalt för att använda el – åtminstone om man bara räknar spotpriset. Det beror bland annat på att Tyskland och Nederländerna haft generösa feed in-tariffer för solenergi vilket gjort att det skett en kraftig utbyggnad som trycker exportkablarna fulla när solen står högt.

Minuspriserna straffar producenterna i största allmänhet men särskilt de väderberoende producenterna själva. Om man får betala för att producera så minskar förstås incitamenten att bygga ny produktion.

Men förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika producenter och kraftslag.

– De som har portföljer med planerbar kraft har större möjlighet att hantera det eftersom de prissäkrar en stor del av sin produktion och på så sätt är det inte lika utsatta för svängningarna i spotpriset. Men för den som inte har möjlighet att planera prissäkringar blir det mer utmanande, förklarar Magnus Thorstensson.

Borde inte de låga och ibland till och med negativa priserna innebära att incitamenten att bygga väderberoende kraft minskar?

– Jo, det är också det vi ser hända. Det kom en nyhet nu i veckan om att det inte ligger några ordrar på turbiner för vindkraft så det verkar inte vara någon som vill bygga det just nu i alla fall. Borttagandet av den så kallade 60-öringen har ju också medfört ett markant minskat intresse för privatpersoner att investera i mikroproduktion (solceller på hustak, reds anm.).

I takt med den senaste tidens höga priser, där genomsnittet för januari var rekordhögt i norra Sverige, har frågan om elprisstöd på nytt börjat diskuteras i media.

– Ja, det har ju blivit en debatt det där. Samtidigt, om man tittar sedan 2021 så har faktiskt andelen kunder med rörligt elpris ökat så trots att man då hade den här situationen vi hade 2021-2022 så har färre valt att teckna fastprisavtal.

Elstöd – en mycket dum idé

Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi, tycker att det är en mycket dum idé att införa elstöd.

– Jag har full förståelse för att hushåll och företag har höga elräkningar och att det är kämpigt. Men risken med elstöd är att man sätter marknaden ur spel, säger han till TN.

Incitamenten att investera i exempelvis värmepumpar, braskaminer och ackumulatortankar som minskar hushållens energikostnader försämras om staten kliver in med stöd och bidrag så fort priserna ökar.

– Priset sänder en signal att det behövs mer produktion eller mindre konsumtion. Ekonomiskt är det mycket dåligt att ignorera denna prissignal och vänja marknaden vid att staten kommer in och hjälper till om priserna blir höga.

Dessutom blir statliga stöd också byråkratiska, vilka driver kostnader och tenderar att allokera kapital dit det inte hör hemma, inte minst olika former av bedrägerier. Om staten vill göra något för att minska befolkningens elräkningar kan man välja att inte samla in pengarna i första taget i stället, menar Mats Nilsson.

Staten tar både skatt och moms på el.

– Ta bort skatten helt enkelt. Det är dessutom mycket märkligt att ha skatt på el om de politiska incitamenten är att uppmuntra till mer användning av fossilfri el och mindre användning av fossil energi, säger han.