ELKRISEN

Efter elkaoset – här är nästa Aurora-ledning som ökar priserna

Bengt Ekenstierna tror att Aurora Line 2 kommer att höja elpriserna i Sverige ytterligare och särskilt i norr. Bild: Johan Nilsson/TT

Elkonsumenterna i norr har fått betydligt högre elräkningar på grund av den nya kraftledningen till Finland, Aurora Line. Redan nu planeras för uppföljaren, Aurora Line 2. ”Dessa kommer att höja elpriserna i norra Sverige, men även trycka upp priset i hela Sverige”, säger elmarknadsexperten Bengt Ekenstierna.

De senaste åren har Sverige fått erfara att el kan bli väldigt dyrt och det finns också mycket som talar för att priserna kan bli ännu högre på sikt. Inte minst att olje- och gaspriserna, som är vägledande för elpriserna, för närvarande är låga om man justerar för inflation.

Norra Sveriges två elområden är de som har kommit undan de höga priserna bäst vilket däremot verkar ha ändrats sedan den nya kraftledningen till Finland, Aurora Line, öppnade i november.

När de vindstilla högtrycken drog in nyligen så rusade priserna även där.

– Ja, det är klart att Aurora Line har ökat svenska elpriser och inte bara i norr utan i hela Sverige. Det som hållit nere priserna i norra Sverige är att det finns mycket vattenkraft som delvis låses in där men när man byggt kraftledningen till Finland så kan man släppa loss mer elproduktion till högst bjudande.

Utbyggnaden av utlandsförbindelserna fortsätter också att trumma på. Det visar sig till exempel att Svenska kraftnät och den finska motsvarigheten Fingrid redan planerar för uppföljaren, Aurora Line 2.

Faktiskt även ytterligare en, Fenno-Skan 3.

Enligt Fingrid beräknas Aurora Line 2 tas i drift i mitten av 2030-talet och öka elutbytet mellan norra Sverige och Finland med ungefär 1 000 megawatt, det vill säga motsvarande en normal kärnkraftsreaktor.

I Finland är man nöjd över att den kan komma att jämna ut flaskhalsarna och därmed sänka elpriserna i landet.

”Den gränsöverskridande kapaciteten mellan länderna är ofta otillräcklig, vilket hämmar marknadens effektiva funktion och leder till prisskillnader. Vid importsituationer driver detta upp elpriserna i Finland”, skriver Fingrid om projektet.

”Elen går troligen till Tyskland”

Bengt Ekenstierna räknar med att norra Sverige drabbas hårdast men att hela Sverige får ökade elpriser av Aurora Line 2.

– Det är ganska enkelt eftersom den möjliggör att mer el släpps ut ur norra Sverige till förmån för Finland men även kontinenten. Det gör också i sin tur att mer el kan ställas till kontinentens förfogande snarare än att skickas söderut i Sverige.

Finns inte möjligheten att man använder finska stamnätet för att öka överföringen till södra Sverige?

– Det är förstås tekniskt möjligt, men knappast marknadsmässigt. Mer troligt är att elen går till Tyskland via Finland, Baltikum och Polen. Jag har inte tittat exakt hur den rör sig, säger Bengt Ekenstierna.

I EU finns en ambition om att integrera hela det europeiska elsystemet vilket i så fall innebär att Sverige får lika höga elpriser som övriga Europa.

– Om man tittar på Danmark till exempel så är det ju till väldigt stor del ett transitland till Tyskland och Danmark tjänar en hel del pengar på att importera el från Sverige och föra den vidare till Tyskland.

Tyskland är en gigantisk konsument av el och sedan landet stängt ned sina kvarvarande kärnkraftsreaktorer så har man blivit kraftig nettoimportör.

Rent elektriskt har Bengt Ekenstierna inget emot utlandsförbindelser alls utan att han tycker att elsamarbete mellan grannländer är positivt. Det är han noggrann med att påpeka.

– Jag har varit med och tagit fram flera av dem själv, inte minst den första till Tyskland, Baltic Cable. Men då var det en helt annan marknadsmodell.

– Jag säger som jag alltid sagt. Rent elektriskt är elförbindelser mellan länder bra men det fungerar inte särskilt väl med den prissättningsmetodik som vi har nu eftersom det straffar konsumenterna till förmån för staten, svenska kraftnät (i form av flaskhalsavgifter) och kraftbolagen.

Sverige har bland Europas lägsta elpriser men ju mer exportkapacitet vi bygger, desto mer integreras vi med den europeiska elmarknaden, och den europeiska prisbilden som är högre.

– Då kommer förstås folk och säger att det är så man gör på en avreglerad marknad men det stämmer inte för elmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna som finns.

Den frågan man måste ställa sig, menar Bengt Ekenstierna, är vem elen som produceras i Sverige är till för.

– Är det svenska hushåll, industrier och företag eller är den till för att utlandsägda kraftbolag ska kunna sälja den till högst bjudande i Tyskland?

– Elmarknaden är inte som kaffebörsen. Elen är inte flyttbar som kaffe är och det finns dessutom alternativ till kaffe vilket det inte finns till el. Alla svenska medborgare och all verksamhet behöver el.

Billig el en konkurrensfördel för Sverige

Dessutom har elkraft ett mycket högt förädlingsvärde vilket har hjälpt till att skapa en konkurrensfördel för den svenska exportindustrin och som gjort att man kunnat betala mer i skatt och lön till anställda.

– Om svenska politiker anser att el är som vilken handelsvara som helst så förtjänar svenska företagare och hushåll att få veta exakt vilka partier som tycker så, säger Bengt Ekenstierna.

Norra Sverige har offrat en hel del markareal för att anlägga vattenkraft med allt vad det innebär och om svenska företag och hushåll ska subventionera ny kärnkraft är det också rimligt att detta kommer dem till gagn snarare än att elen säljs till högst bjudande i Tyskland, som i stället lagt ned sin kärnkraft, anser Bengt Ekenstierna.

– Sveriges framgångar har varit att vi i 100 år haft tillgång till den el som efterfrågas och nu står Sveriges politiker inför ett antal beslut som innebär att man antingen värnar svensk energipolitik själva eller lämnar över denna fråga till Bryssel.