REGELKRÅNGLET
Näringslivet rasar: Kan tvingas slänga tjänliga varor för hundratals miljoner
Utan tid att ställa om till EU:s konsumentmaktsdirektiv riskerar företag att behöva slänga fullt fungerande produkter för hundratals miljoner, varnar flera branschorganisationer. De vädjar nu till regeringen att agera. ”Vi behöver en rimlig övergångstid”, säger Sara Sundquist på Livsmedelsföretagen till TN.
Den 26 september träder EU-kommissionens konsumentmaktsdirektiv i kraft. Direktivet bygger på tidigare direktivet för otillbörliga affärsmetoder, med utökat förbud mot vag hållbarhetskommunikation och striktare krav på tredjepartsgranskning av hållbarhetsmärkningar.
För det svenska näringslivet är direktivet relativt oproblematiskt i sak. Men alltför korta tidsramar och svåra tolkningar ger företagen för lite svängrum att anpassa sina produkter och förpackningsmaterial. Det kan leda till att de tvingas kassera fullt tjänliga produkter värda hundratals miljoner kronor, varnar Livsmedelsföretagen.
– Vi behöver en rimlig övergångstid så företagen vet hur de kan göra rätt, säger Sara Sundquist, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.
Ingen tid för omställning
När EU-kommissionen bereder lagar som påverkar produkter brukar företagen få tid att efterleva det nya regelverket och sälja slut på befintligt lager. Men i det här fallet gavs bara länderna två år på sig att ta fram nationell lagstiftning medan företagen inte medgavs någon övergångstid, hävdar Sara Sundquist.
– Företagen har inte fått tillräckligt med information om hur de ska märka sina produkter. Samtidigt är det en lång och kostsam process för de företag som tar fram certifikat för att utforma en korrekt tredjepartscertifiering, säger Sara Sundquist.
Behövs framförhållning
Hon får medhåll från Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
– Vi tycker att framförhållning, vägledningar och övergångstider är helt nödvändiga för att undvika att behöva kasta färdiga produkter och hinna ställa om, säger hon.
Fredagen den 20 februari håller EU-kommissionen möte för att ta emot medlemsländernas synpunkter på direktivet. Här har företagen en chans att lyfta sin kritik innan lagstiftningsprocessen går in i nästa fas. Men de stoppas av Konsumentverket, som är den enda behöriga myndighet att företräda Sverige i frågan.
– Konsumentverket säger att de inte vill svara för de menar att de inte är behörig myndighet, men det stämmer inte, säger Sara Sundquist.
Vägrar diskutera
Efter flera försök har myndigheten nu bjudit in till möte före EU-kommissionens deadline. I sitt svar står de fast vid att ansvaret inte är deras och att de inte kan lämna den här typen av besked till kommissionen om direktivet, berättar Sara Sundquist.
– Det är väldigt anmärkningsvärt att myndigheten vägrar diskutera hur vi ska tillämpa eller införa den här lagstiftningen, säger hon.
Enligt Karin Brynell är det avgörande att Konsumentverket hörsammar företagen som ofta sitter på mer detaljerad expertis i dessa frågor.
– Det är inte konstigt att man från myndighetshåll har svårt att överblicka konsekvenserna för den operativa verksamheten. Därför är det avgörande att vi kan förklara för myndigheten hela logistiken och hur vi påverkas av det här direktivet, säger hon.
Vädjar till regeringen
På grund av den bristande dialogen med Konsumentverket, vädjar nu en bred sammanslutning av branschorganisationer till regeringen att snabbt agera i frågan.
– Vi har skrivit ett brev till civilminister Erik Slottner där vi begär att regeringen formellt fastställer Konsumentverkets ansvar i frågan. Vi gör det för vi måste accelerera i den här frågan.
Vid lunchtid idag (onsdag) svarar Erik Slottners pressekreterare att frågan är utagerad då Konsumentverket accepterat ett möte med branschorganisationerna. Men Sara Sundquist påpekar att frågan är långtifrån färdighanterad eftersom mötet bara ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter.
– Det är jättefrustrerande att vi har ett halvår kvar till införandet och fortfarande inte vet hur vi ska göra, säger Sara Sundquist.
TN har sökt Konsumentverket för en kommentar.
