BROTTEN MOT FÖRETAGEN
Polistoppen om hårda kritiken: Brotten har blivit mycket mer komplicerade
Över hälften av företagen som drabbas av brott anmäler inte samtidigt som Riksrevisionen sågar polisens förmåga att lösa brott. Nu svarar Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning NOA, på kritiken och planen framåt.
Fler än fyra av tio företag har utsatts för brott under de senaste tolv månaderna men över hälften anmäler inte, visar Svenskt Näringslivs rapport Brottsbarometern 2025. För att se hur polisen ser på utvecklingen har TN försökt få en intervju med företrädare för polismyndigheten och fått svar från Johan Olsson, chef på nationella operativa avdelningen, som svarat på TN:s frågor på mejl via myndighetens presstjänst. Han menar att polisens ärendevolym ser på ytan likadan ut som för 30 år sedan, men brottsligheten har förändrats i grunden.
”Det som tidigare var enkla, lokala brott utförs i dag ofta av organiserade grupper med avancerade, ofta tekniska, metoder och internationella nätverk. Allt fler brott – och i många kategorier en majoritet – sker digitalt och organiserat, medan traditionella brott av lokala ’kända’ gärningspersoner blir allt färre”, skriver han.
En av de som ofta drabbas av brott är Samir Cherif som driver två Hemköpsbutiker i centrala Göteborg och en på Orust. Han menar att utvecklingen de senaste åren gått bakåt.
– Vi polisanmäler minst en person om dagen för stöld eller snatteri. Det är främst kött som är attraktivt men även ost och kaffe, vi misstänker att det går till mindre nogräknade restauranger, då dessa volymer är inget som en normal människa kan konsumera själv, sa han till TN för några månader sedan.
Hälften av de brottsutsatta företagen polisanmäler inte
I rapporten uppger omkring hälften av de brottsutsatta företagen att de inte polisanmäler brotten. Det beror bland annat på att företagen har ett lågt förtroende för polisens förmåga att hantera brotten. Dessutom uppger många att det är för krångligt och tar för lång tid.
Johan Olsson konstaterar att även om brotten har blivit mycket mer komplicerade men det har blivit mycket enklare att anmäla brott via e-tjänster och att för att polisen ska kunna utreda brott krävs att anmälaren fyller i en rad olika uppgifter.
”Det tar ungefär 10 min att göra en e-anmälan om du har dessa uppgifter förberedda. De viktigaste uppgifterna är: namn, adress, organisationsnummer, ansvarig för kamera, se igenom film innan anmälan och beskriv vad som syns på filmen, ev. stillbilder på misstänkt gärningsperson, id på misstänkt gärningsperson. Vid anmälan är det viktigt att de kontaktuppgifter som ges är korrekta och att polisen snabbt och enkelt kan komma i kontakt med företagaren för att kunna fortsätta utreda ärendet”.
En ifylld brottsanmälan är en förutsättning för att ett brott ska kunna utredas, konstaterar han.
”Samtidigt vet vi att tillgreppsbrotten och bedrägeribrotten inte kan utredas bort utan vi behöver använda fler och alternativa verktyg i vår gemensamma verktygslåda för att förebygga, förhindra och försvåra för denna typ av brottslighet”, skriver han och menar att polisen för en kontinuerlig dialog med olika branschorganisationer och näringslivsaktörer i för att gemensamt hitta sätt att reducera brottsligheten genom att ligga före brotten.
Handelsföretagen mest utsatta
Mest utsatta för brott är handelsföretagen, där närmare 6 av 10 företag uppger att de har utsatts för brott.
”När det gäller handelsföretagen skapar vi nu en robotlösning för de tillgreppsbrott som anmäls via Svensk Handel som ett första steg för att underlätta anmälan och minska antalet ärenden där polisen måste kontakta anmälaren för att begära in kompletteringar”.
Sedan 2021 finns lagen om tillträdesförbud, en lag som ger handlare möjlighet att ansöka om att vissa personer ska få tillträdesförbud till butikerna. Johan Olsson konstaterar att tillträdesförbuden är ett av flera verktyg som Polismyndigheten har breddat sin verktygslåda med under de senaste åren. Liknande verktyg är kontaktförbud och säkerhetszoner.
”Denna typ av verktyg lämpar sig särskilt väl för avgränsade geografiska områden, mot ett mindre antal personer och situationer där det är enskilda personer som återkommer i många brott på samma plats”.
Däremot funkar de nya verktygen dåligt för att minska brottsligheten i ett större perspektiv.
”När det gäller butiksstölderna kommer vi till exempel inte åt utländska brottsaktörer som reser genom Sverige på stöldturnéer genom detta verktyg – vi kommer inte heller åt organiserad tillgreppsbrottslighet där det finns huvudmän någon annanstans som ’köper sig’ stölder av en utförare. Det skulle i ett samhällsekonomiskt perspektiv också bli extremt kostsamt att utfärda och följa upp om det applicerades på alla som fällts för ett stöldbrott”.
Joakim Söderlund, som driver ICA Supermarket City i Örebro, utsätts trots egenanställda väktare, ett gott samarbete med den lokala polisen och den lokala centrumorganisationen och företagarföreningen samt att allt stöldbegärligt kött är placerat bakom disk, ofta för stölder.
– I Örebro finns det ungefär fem personer som alla vet vilka det är. Det är just de fem personerna som går runt och stjäl i alla butikerna i hela staden.
– De skiter i om det finns väktare i butiken eller inte. De går in i butikerna och plockar på sig grejer för att sälja vidare, om de ser en väktare så släpper de grejerna och går ut ur butiken. De är helt likgiltiga och vet exakt hur de ska agera då de har stenkoll på lagar och regler, sa han till TN förra året.
Bedrägerier den vanligaste formen av brott som företagen utsatts för
Enligt Brottsbarometern finns det en allt tydligare koppling mellan organiserad brottslighet och mängdbrott, främst stölder och bedrägerier. Bedrägerierna är idag den vanligaste formen av brott som företagen utsatts för, där uppger ett av fem företag att de drabbats. Nyligen skrev TN om mathantverkaren Håkan Bjernhagen vars annonskonto på Facebook blev kapat – och hela företagskrediten på 50 000 kronor försvann.
– Jag lyckades se en annons för typ jeans som de hade lagt upp med en budget på över 30 000 kronor per dag. Då försvann ju min kredit på firmakortet rätt snabbt.
Johan Olsson skriver att ”Polisen hanterar den utvecklingen genom att (framförallt) 1) att tillsammans med banker bygga bort tekniska sårbarheter som idag möjliggör bedrägerier 2) jobba proaktivt mot de tongivande nätverk som organiserar bedrägerierna och 3) med att medelst utredning ge upprättelse till målsägare (privatpersoner, vishing) genom att lagföra målvakterna för penningtvätt”.
Men han menar samtidigt att företagen kan göra flera saker själva.
”När det gäller fakturabedrägerier och egen personal som bedrar hindras detta bäst genom fasta säkerhetsrutiner och utbildad personal kring till exempel fakturahanteringen på företaget”.
Den grova brottsligheten och mängdbrottsligheten har blivit organiserad
En granskning från Riksrevisionen som publicerades i höstas visar att tio år efter den genomgripande omorganiseringen av polisens verksamhet är brottsuppklaring och kostnadseffektivitet på en lägre nivå än 2015. Johan Olsson menar att brottsutvecklingen sedan 2015 har ändrats och att stora delar av den grova brottsligheten och mängdbrottsligheten blivit organiserad. Nu har den också en stor förmåga att utnyttja ny teknik och samhällets sårbarheter i sina brottsupplägg.
”Antalet aktörer, brottsvinster och våldskapital gör den till ett allvarligt hot mot individer, företag och hela samhället. Bakom utvecklingen finns en växande kriminell ekonomi där brottsvinster investeras i större och mer komplexa brottsupplägg vilket leder till samma tillväxtspiral som i en legal marknadsekonomi”.
För att dämpa brottsutvecklingen behöver det brottsförebyggande arbetet stärkas och både adressera fysiska såväl som digitala sårbarheter i samhället, konstaterar Johan Olsson.
”Aktörer inom organiserade tillgreppsbrott använder företag som är registrerade på ankarpersoner eller målvakter. Pengar tvättas med hjälp av oriktiga fakturor och identiteter. För att undvika upptäckt och lagföring används störsändare, dolda boenden och namnbyten”.
Dessutom utnyttjar bedrägerinätverken företag och manipulerade identiteter, exempelvis för massutskick av textmeddelanden som lurar mottagarna.
”Brottsvinsterna tvättas genom företag, internationella betalningstjänster och avancerade penningtvättsupplägg. För att undgå upptäckt begär kriminella ut förundersökningar för att lära sig hur myndigheterna utreder bedrägeribrott”.
