DEBATTEN OM MATPRISERNA

Myten krossad: Sverige ett lågprisland för mat – ”Många har slängts under bussen”

Maten är billigare i Sverige än i grannländerna, priserna har ökat mindre än EU-snittet och svenska livsmedel är billigare jämfört med andra varor. Det är slutsatserna i en ny rapport. ”Debatten är väldigt känslodriven”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, till TN.

Debatten om de svenska matpriserna har varit frustrerande för den svenska livsmedelsbranschen. Under inflationskrisen anklagades både handlare och producenter för att sko sig på de svenska konsumenterna. Branschen kämpar för att ge en mer rättvisande bild av situationen och nu kommer en ny rapport som visar att de svenska matpriserna inte alls har ökat mer än i våra grannländer.

– Debatten är väldigt känslodriven och det är få utspel som vilar på fakta, vilket är olyckligt. Den här rapporten bekräftar att de ökande matpriserna var något som drabbade hela västvärlden, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter.

Rapporten har tagits fram av nationalekonomen Lars Jagrén på uppdrag av Livsmedelsföretagen och analyserar livsmedelsprisernas utveckling åren 2022–2025. Slutsatserna är att livsmedelspriserna i Sverige steg med 30,7 procent medan de ökade med 29,1 procent i snitt i EU. En stor del av förklaringen är kronans försvagning. Om prisutvecklingen räknas om till euro ökade matpriserna i Sverige med 24 procent, alltså mindre än EU-snittet.

– Maten har ju blivit dyrare och det är väldigt tråkigt för svenska konsumenter. Men det är inte så att höga livsmedelspriser beror på elaka svenska dagligvarukedjor. Detta är något som har drabbat alla länder i västvärlden som jobbar med förpackade livsmedel. Sverige framstår inte som ett undantag i EU, utan är bara ett av många medlemsländer med stora prishöjningar på livsmedel, säger Carl Eckerdal.

En annan slutsats i rapporten är att svenska matpriser står sig väl i jämförelse med grannländerna. Prisnivån på livsmedel i Sverige är förvisso högre än i Tyskland och Estland, men något lägre än i Finland och klart lägre än i Danmark och Norge.

– Sverige är Nordens lågprisland inom livsmedel. Det är mer relevant att jämföra med Danmark, Norge och Finland än med exempelvis Italien, Spanien eller Grekland som har helt andra förutsättningar på livsmedelsområdet, säger Carl Eckerdal.

”Jämfört med andra liknande länder så är ju inte svenska livsmedelspriser onormalt höga, tvärtom.”

Enskilda livsmedelshandlare har tidigare berättat för TN att kronans utveckling spelar en tung roll för vilken nivå deras priser mot konsumenterna landar på. Den bilden bekräftas av den här rapporten.

– Kronkursen har stor betydelse. Dels har vi en stor andel direktimport av färdigförpackade livsmedel som är producerade inom EU, men alla livsmedel som produceras inom Sverige påverkas också av hur kronan rör sig. Om kronan är lågt värderad mot euron och dollarn blir det dyrare för svenska producenter att köpa in förpackningsmaterial, transporttjänster, energi, råvaror och olika insatsvaror i produktionen. 60–70 procent av produktionskostnaderna inom livsmedelsindustrin påverkas av den svenska kronans värde. En svagare krona ger helt klart ökade produktionskostnader, säger Carl Eckerdal.

William Lindquist, HUI Research, är expert på svensk dagligvaruhandel och gör bland annat prognoser om framtida utveckling för branschen. Han menar att slutsatserna i rapporten är rimliga och att debatten hamnat snett.

– Jämfört med andra liknande länder så är ju inte svenska livsmedelspriser onormalt höga, tvärtom. Handlarna har fått oförtjänt kritik under den livsmedelschock och levnadskostnadskris som vi har befunnit oss i. Mycket av det som gjorde att livsmedelspriserna ökade är faktorer som ligger bortom livsmedelshandlarnas kontroll, som exempel kan nämnas de höga kaffepriserna. Det är många handlare som har slängts under bussen i debatten vilket är beklagligt, säger William Lindquist till TN.

2026 väntas bli ett händelserikt år för dagligvaruhandeln med bland annat sänkningen av matprismomsen den 1 april. William Lindquist har goda nyheter till svenska konsumenter. Han bedömer att de svenska livsmedelspriserna kommer att fortsätta att sjunka och att den svenska inflationen för januari, februari och mars landar på runt 2 procent.

– När så den halverade livsmedelsmomsen införs i april väntas en ännu lägre livsmedelsinflation, till och med deflation, det vill säga att livsmedelspriserna kommer att minska kraftigt. Jag tror också att vi kommer att få se en kraftig tillväxt i försäljningsvolym inom dagligvaruhandeln när konsumenterna upplever att maten blivit billigare. Det gör att hushållen konsumerar mer och det ligger i linje med regeringens önskan att kicka igång ekonomin. Hushållens konsumtion utgör nästan 50 procent av Sveriges BNP, säger William Lindquist.

”Ingen annan har fått sådant fokus från myndigheternas sida kring prissättning, marginaler och annat. Det ogiltigförklarar ju marknadsekonomins spelregler.”

Livsmedelsföretagen hoppas att debatten kring matpriserna stramas upp under valåret 2026. Carl Eckerdal menar att politiken borde satsa på att underlätta för den svenska livsmedelsproduktionen så att lönsamheten i branschen går upp. Då blir den också bättre rustad för att stå emot yttre hot från en allt osäkrare omvärld.

– Det är extremt olyckligt att svensk livsmedelsproduktion behöver försvara sig mot olika typer av politiska utspel som misstänkliggör branschen. Det finns ingen annan näringslivsgren som har fått sådant fokus från myndigheternas sida kring prissättning, marginaler och annat. Det ogiltigförklarar ju marknadsekonomins spelregler. Om man tror på de grundläggande föresatserna i marknadsekonomin behöver man inte oroa sig för att företag blir för lönsamma. Vi skulle behöva politikens hjälp för att ändra synen på livsmedelsbranschen, säger Carl Eckerdal till TN.