KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Ministern: Därför är den politiska risken borta för ny kärnkraft – ”Avklarad diskussion”
Intresset för att bygga ny kärnkraft i Sverige är stort, och regeringen förväntar sig flera ansökningar om statliga lån i närtid. Finansmarknadsministern Niklas Wykman menar att de politiska riskerna är ur vägen. ”Med handen på hjärtat så har det gått något över förväntan”, säger han till TN.
Sedan i somras kan den som vill bygga kärnkraft ansöka om statliga lån och förhandla om ett prissäkringsavtal med regeringen.
Regeringen har öppnat för statliga lån och prissäkringsavtal för ny kärnkraft.
Regeringen väntar sig att förhandlingar om stödet kan börja hösten 2025.
En ny utredning ska säkra ersättning om kärnkraft avvecklas av politiska skäl.
Niklas Wykman menar att det finns ett brett politiskt stöd för den nya modellen.
De största hindren nu är kostnader och byggtid, inte politiska beslut.
Vattenfall har aviserat att de tänker lämna in en ansökan i närtid genom bolaget Videberg Kraft för bygget av SMR-reaktorer vid Ringhals. Även bolag som Kärnfull Next, Studsvik och Blykalla har visat intresse av att bygga nya reaktorer.
Regeringen bedömer att förhandlingar om stöd med ansökande bolag kan komma att påbörjas under hösten 2025, och att de första besluten om stöd ska kunna fattas under 2026 eller 2027.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), ansvarig för modellen för statligt stöd, vill inte avslöja vilka aktörer som regeringen fört diskussioner med. Men han tror att Videberg kraft kommer att vara långt ifrån ensamma om att skicka in en ansökan.
– Det är flera aktörer som har sagt att de är intresserade av att söka det här stödet. Så det förväntar vi oss. Vi förväntar oss att Vattenfall ska söka i relativ närtid och att fler intressenter också ska komma in med sina ansökningar, säger han till TN.
”De politiska osäkerheterna har minskat kraftigt”
Under september bröt de energisamtal som regeringen förde med Socialdemokraterna ihop, utan någon överenskommelse om kärnkraften.
För att säkra förutsättningarna för de som vill bygga kärnkraft har regeringen i stället tillsatt en utredning som ska föreslå hur ersättning från staten ska betalas när kärnkraft avvecklas på grund av politiska beslut.
– Det kompletterar den finansieringsmodell som vi har på ett sunt sätt. I grunden är det en rimlig ordning att om man bedriver företagsverksamhet och politiken drastiskt går in och ändra villkoren för den att man får ersättning. Jag noterar att näringslivet har sagt att de politiska osäkerheterna kraftigt har minskat när det kommer till kärnkraft, och det här är en del av det, säger Niklas Wykman.
Hade det ännu inte varit bra att ha med Socialdemokraterna på en överenskommelse?
– Jag skulle säga att Socialdemokraterna säger i grunden två saker. De är för ny kärnkraft. Och de är för att det ska finnas något slags statligt stöd för detta. De har inte presenterat någon annan modell än vår, så då får man ta det som en intäkt för att det finns ett brett stöd. Jag noterade i deras budget att det är samma siffror som vi har för ny kärnkraft. Så det tror jag är ganska mycket av en avklarad diskussion egentligen, säger Niklas Wykman.
Han menar att det länge funnits en idé om att politiker ska låsa in sig i ett rum och nå breda överenskommelser, men att de generellt sett gett ganska dåliga resultat.
Därför valde regeringen en annan metod när de tog fram den nya modellen för stöd till kärnkraft.
– Vi ville göra något annorlunda. Vi bad ledande experter att ta fram ett förslag som sedan kom ut i offentligheten och fick diskuteras i media, bland forskare och på internationella konferenser, säger Niklas Wykman och fortsätter:
– Och det har vunnit popularitet. Industrin känner att det funkar. Kraftbolagen känner att det funkar. Vi har fått ett comfort letter från EU gällande stödmodellen. Det har gett resultat så till den grad att Socialdemokraterna nu också säger att man är för ny kärnkraft och man kan tänka sig statligt stöd.
Processen har gått över förväntan
Utöver stödmodellen har regeringen under mandatperioden jobbat för att riva olika typer av hinder för bygget av ny kärnkraft.
Till exempel vill de ändra i miljöbalken för att öppna upp för kärnkraft längs kusten.
Vad skulle du säga är det största kvarvarande hindret för ny kärnkraft i Sverige?
– Min bedömning är att de hinder som kvarstår är de som finns naturligt. Det är dyrt att bygga ny kärnkraft. Det tar lång tid att bygga ny kärnkraft. Stora infrastrukturprojekt kostar mycket pengar och tar tid, vare sig det är havsvindsparker eller nya tunnlar för järnväg. Det kommer alltid vara en utmaning, säger Niklas Wykman och fortsätter:
– Sen har vi några uppdrag kvar, kring avgift för avfallshantering och annat som vi nu jobbar med. Men den här finansieringsmodellen har varit nyckeln. Så i den mån får man ju säga att vi är redo.
Känner du dig nöjd med hela processen?
– Man ska akta sig för att recensera sig själv. Men med handen på hjärtat är det nog så att det har gått något över förväntan. Vattenfall är i gång och förbereder sin sajt och många bolag är intresserade. Men det slutgiltiga beviset kommer när det står ett kärnkraftverk på plats som skickar ut el till de här hushållen som ska slippa volatila priser och företag som ska slippa nekas ansluta sig till elnätet. Så det är först då man kan göra det slutgiltiga omdömet om detta, avslutar Niklas Wykman.