DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Experter: Därför måste regeringen sänka fler skatter – ”En klok åtgärd”

Ett stärkt jobbskatteavdrag, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga och en lägre elskatt är steg i rätt riktning. Men det krävs mer, menar flera experter och pekar ut skatterna som regeringen måste sänka i budgeten.

Regeringen presenterade på måndagen fler satsningar ur sin höstbudget för att stärka hushållens ekonomi under valåret 2026, bland annat ett nytt jobbskatteavdrag och en sänkning av elskatten med nästan 10 öre per kilowattimme och ett högkostnadsskydd för hushåll men inte för företag. Under onsdagen presenterades även förslag om en tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för unga och förändringar i de så kallade 3:12-reglerna.

Experter som TN pratat med menar att det är välkomna reformer men det går att göra betydligt mer för att stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt.

– Skatten på arbete ligger generellt sett högre i Sverige än i många av våra konkurrentländer. Det är därför bra om den sänks ytterligare, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på FAR som suttit i olika statliga utredningar om skattefrågor, till TN.

I sin egen skuggbudget vill Hans Peter Larsson satsa 15 miljarder kronor på att sänka den statliga inkomstskatten och 10 miljarder på ett generellt jobbskatteavdrag.

– Jobbskatteavdragen har ju varit framgångsrika hittills. Den extra statliga skatten på arbete behöver också sänkas för att trycka ner den högsta marginalskatten på arbete. Det är bra om det lönar sig för utbildade personer att arbeta mer. Det är överlag viktigt att stimulera fler svenskar att arbeta mer, säger han.

”Skulle hellre se att regeringen fokuserar på strukturåtgärder.”

Johan Fall, avdelningschef skatteavdelningen vid Svenskt Näringsliv, håller med om att regeringen i sin höstbudget borde ta sikte på åtgärder som stärker svensk konkurrenskraft. Därför behövs strukturella reformer.

– Jag skulle hellre se att regeringen fokuserar på strukturåtgärder som får svensk ekonomi att fungera bättre långsiktigt genom att skapa bättre förutsättningar för investeringar och för kvalificerad arbetskraft. Trots förbättringar de senaste åren har Sverige fortfarande höga marginalskatter internationellt sett. Lägre marginalskatt gör att det blir mer lönsamt att jobba och det skulle verkligen vara värdefullt för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi får hoppas att regeringen även rör sig i den riktningen med den här budgeten, säger Johan Fall till TN.

Han välkomnar den nya förstärkningen av jobbskatteavdraget men är kritisk mot att regeringen samtidigt sänker skatten för personer som inte jobbar, nämligen att pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning också föreslås få motsvarande skatteavdrag.

– Det verkar nu som att regeringen delvis frångår sin arbetslinje genom att föreslå skatteavdrag även för de som inte jobbar. Det försvagar drivkrafterna till arbete. Skattesänkningar på arbete är välkommet och en injektion som svensk ekonomi kan behöva. Men ännu viktigare är åtgärder som ger en långsiktigt hållbar tillväxt och stärker vår konkurrenskraft, säger Johan Fall.

”Att sänka bolagsskatten vore en klok åtgärd. Det gör att fler investeringar kommer att bli lönsamma och det ökar incitamenten för att investera i Sverige.”

Sänkningen av elskatten blev faktiskt större än vad regeringen tidigare meddelat, vilket är positivt för svenska företag, menar Johan Fall. Han vill dock att regeringen går längre och dammar av sitt förslag från förra året, som ännu inte genomförts, om att slopa uppräkningen av elskatten som sker varje år utan riksdagens medgivande.

– Det förslag som regeringen lägger fram nu om pristak för elen är fortfarande oklart och det kan bli problematiskt eftersom regleringar sällan fungerar bra. Regleringar riskerar att sätta prismekanismer ur spel och påverka marknaders funktionssätt negativt, säger Johan Fall.

Hittills har ingen konkret nyhet kommit om vad som händer med bolagsskatten i höstbudgeten. Det som skickats ut på remiss är en sänkning från 20,6 till 20 procent men Johan Fall har förhoppningar om att sänkningen kan bli ännu större.

– Beredningsrutinerna i den politiska processen är sådana att man är försiktig inledningsvis och hellre tar i mer i slutändan, så det kan landa i en bolagsskatt under 20 procent. Att sänka bolagsskatten vore en klok åtgärd. Det gör att fler investeringar kommer att bli lönsamma och det ökar incitamenten för att investera i Sverige, säger han.

Vill se fler skattesänkningar

Hans Peter Larsson vill - i ett första steg - se en sänkning av bolagsskattesatsen till 18 procent. Finland har nyligen sänkt till just 18 procent. Även Tyskland har beslutat om stegvisa sänkningar.

– Här måste Sverige haka på. Varje procentenhet ner kostar statskassan 10 miljarder kronor men Sverige behöver följa med i utvecklingen. Vi är ju ett litet land i norra Europa och med lägre bolagsskatt skapar vi bättre förutsättningar för investeringar.

Hans Peter Larsson påtalar också att det har funnits en samsyn inom svensk politik om att låga bolagsskatter är bra för landet. Även Socialdemokraterna och LO har stöttat den linjen, men å andra sidan har Sverige i internationell jämförelse dragits med höga skatter på arbete och kapital.

– Det är den klassiska bilden av Sverige. Men konkurrensfördelen rörande bolagsskatten har försvunnit de sista tio åren i takt med att många länder inom EU och OECD har sänkt sin bolagsskatt. Där måste vi tillbaka till en konkurrenskraftig position. Därför vill jag se en sänkning av bolagsskatten till 18 procent i ett första steg och sen ner till 16 procent om ett eller två år, säger Hans Peter Larsson.

”Därför behöver forskning och utveckling stimuleras.”

En annan reform som han föreslår är att lägga 8 miljarder på ett kraftfullt FoU-avdrag.

– Det är för att forskning och utveckling har så många positiva spillover-effekter. Om man är bäst på att komma på nya produkter och tjänster så vinner man i konkurrensen mot andra. Därför behöver FoU stimuleras och sådana stimulanser finns i högre grad i flertalet andra länder än vad som finns i Sverige.

Andra reformer som Hans Peter Larsson önskar sig är ett förlängt rot- och rutavdrag eftersom det motarbetar svartarbete på ett effektivt sätt, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och förbättrade 3:12-regler.

”Det är bättre att få kakan att växa. Om vår gemensamma kaka blir större så blir också varje bit av kakan mer värdefull.”

Johan Fall hoppas att höstbudgeten även innehåller förslag om att förbättra företagens rätt att dra av räntekostnader.

– Sådana förbättringar har utretts under flera år och det är nu hög tid att genomföra dem, eftersom ett internationellt gångbart regelverk som helhet är minst lika viktigt som en konkurrenskraftig skattesats. Stärkta skatteincitament och mer förutsebara skatteregler för forskning och utveckling är också välkommet, liksom förbättringar och förenklingar av entreprenörsskatten, de så kallade 3:12-reglerna, säger han.

Oscar Warglo, skatterådgivare vid PwC Sverige, efterlyser också en reformering av 3:12-reglerna. Han uppger att branschen väntat på regelförenklingar i flera år. Svenska skatteregler innebär nämligen en rejäl utmaning även för de mest insatta experterna.

– Många tror att vi som är proffs tycker att det är bra med krångliga regler så att vi får fler uppdrag men så fungerar det inte. 3:12-reglerna är alldeles för krångliga till och med för oss och det är inte enkelt att göra rätt. När rådgivarkollektivet har svårt att förstå logiken i regler, då är det något som inte är bra, säger Oscar Warglo till TN.

Det förväntade förslaget om 3:12-reglerna är något urvattnat, enligt branschen, men förändringarna gynnar åtminstone huvudelen av entreprenörerna.

– De flesta fåmansföretagare i Sverige kommer potentiellt att få en lite lägre kapitalvinstbeskattning. Ett annat positivt förslag som varit på remiss är nya regler för skattereduktion för juridiska personers gåvor. Ett företag får med dagens regler inte skänka pengar till organisationer som Rädda Barnen eller Läkare utan gränser utan det är ägaren som beskattas. Men nu kan det bli möjligt för aktiebolag att donera pengar till organisationer med 90-nummer, säger Oscar Warglo.

Experterna förväntar sig mer

Den 22 september överlämnar regeringen sin höstbudget till riksdagen och det aviserade reformutrymmet ligger på rekordstora 80 miljarder kronor. Hans Peter Larsson menar att det kan framstå som mycket pengar och att det kan verka bra att hushållen får mer pengar att röra sig med. Men han vill hellre lägga pengarna på långsiktiga reformer som främjar investeringar och tillväxt för företag än på kortsiktiga åtgärder under ett valår.

– Jag skulle satsa mer på att göra kakan större än att diskutera hur stora tårtbitar som ska skäras ut från befintlig kaka. Det är bättre att få kakan att växa. Om vår gemensamma kaka blir större så blir också varje bit av kakan mer värdefull. Det tjänar alla på i längden, även hushållen, säger Hans Peter Larsson till TN.