GLOBALA SKATTERNA

Så slår EU:s nya skatter mot Sverige: ”Alla varningsklockor lyser”

EU-kommissionen vill att unionen ska få ta ut egna skatter för att finansiera olika investeringar, och förslag har redan lagts i den riktningen. Men det vore ett ödesdigert misstag, varnar experter från näringslivet. "Jag tycker att det är synnerligen tondövt", säger skatteexperten Claes Hammarstedt till TN.

Det var i mitten av juli som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen drog upp riktlinjerna för EU:s nya långtidsbudget för åren 2028–2034. Budgeten är satt till rekordhöga 2 000 miljarder euro (1,26 procent av EU:s bruttonationalinkomst mellan 2028 och 2034).

”Europa står inför allt fler utmaningar på många områden, såsom säkerhet, försvar, konkurrenskraft, migration, energi-och klimatresiliens. Utmaningarna är inte tillfälliga utan återspeglar systemiska geopolitiska och ekonomiska förändringar som kräver kraftfulla och framåtblickande åtgärder”, sa von der Leyen när förslaget presenterades.

Kommissionen presenterar även förslag på en rad nya intäktskällor som ska hjälpa EU att finansiera utgifterna, för att på så sätt minska beroendet av medlemsländernas direkta bidrag. Tanken är att de nya egna intäkterna tillsammans ska generera 58,5 miljarder euro årligen.

Omsättningsavgift för stora företag

Ett av de mer kontroversiella förslagen är att införa en omsättningsbaserad skatt för stora bolag verksamma i EU med en global nettoomsättning på minst 100 miljoner euro. Den förväntas bidra med cirka 6,8 miljarder euro per år till EU-budgeten.

Claes Hammarstedt, skatteexpert på internationella skatter på Svenskt Näringsliv, är starkt kritisk till idén om att ge EU en egen beskattningsrätt – vilket strider mot den vedertagna nationella beskattningsrätten. Han ser även den föreslagna omsättningsskatten som ett principiellt problem och som ett hot mot företagsklimatet i Europa.

– Det finns en stor samstämmighet mellan näringslivet och regeringen att det inte är en bra idé att EU ska börja ta ut egna skatter. Det är som att öppna Pandoras ask för ett pengaflöde in i EU:s budget som det är väldigt svårt att ha kontroll över. Här lyser alla varningsklockorna och vi är kompakt emot förslaget, säger Claes Hammarstedt.

Han menar också att tajmingen för en ny skatt är särskilt olycklig med tanke på behovet av att stärka unionens konkurrenskraft gentemot USA och Kina.

– Jag tycker att det är synnerligen tondövt att i det här läget föreslå en ny skatt när Europa hamnat på efterkälken och behöver stärka konkurrenskraften och locka till oss investeringar.

Avgift för elavfall

Förslaget om den nya avgiften ingår i ett budgetpaket som också innehåller en del av intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem, koldioxidtullar, en punktskatt på tobak samt en avgift kopplad till ej insamlat elavfall.

Avgiften för ej insamlat elavfall ska beräknas utifrån en enhetlig procentsats på vikten av icke insamlat elavfall i varje medlemsland och väntas generera omkring 15 miljarder euro per år.

Fredrik Benson, vd på El-Kretsen – Sveriges största producentansvarsorganisation för elektronik och batterier – riktar skarp kritik mot förslaget.

Han menar att modellen bortser från skillnader i konsumtionsmönster och produktlivslängd mellan länder och att tekniska skiften snabbt kan göra schablonerna inaktuella. Länder med hög återbruksgrad eller som aktivt arbetar för lång produktlivslängd kan framstå som sämre än de är och straffas ekonomiskt.

– Beräkningsmetoden innebär att produkter med lång livslängd eller som används sällan räknas som avfall redan på pappret, vilket riskerar att korta ner både aktiv och passiv användningstid. Det är raka motsatsen till målet om att använda produkter och resurser längre. En sådan skatt riskerar att bli en straffavgift på differenser i statistik, minimal miljönytta och med risk för motsatt effekt. En sådan konstruktion riskerar därmed att bli en avgift på statistiska osäkerheter snarare än ett styrmedel som ger miljönytta, säger Fredrik Benson.

Han anser att resurser i stället bör riktas mot åtgärder som förlänger produkters livslängd, stärker reparation och service och minskar faktiska läckage i hanteringen av elavfall.

Oroliga lantbrukare

Det har även kommit starka protester från Europas lantbrukare eftersom ett förslag är att minska de öronmärkta medlen till jordbruket – vilket utgör den största delen av EU:s budget.

”När stöden inte längre är låsta till jordbruket ökar risken att pengarna styrs bort till andra områden”, skriver LRF:s ordförande Palle Borgström i en kommentar.

Det är dock en lång väg innan det nya förslaget kan bli verklighet. Hela långtidsbudgeten ska förhandlas i rådet och kräver enhälligt godkännande från medlemsländerna samt Europaparlamentets stöd.