Trots löftena – regelkaoset kvarstår: "Starkt stuprörstänkande"

Näringslivets regelnämnd, NNR, har presenterat över hundra förslag på regelförenklingar som skulle gynna företagen. Men trots att regeringen säger sig vilja prioritera arbetet har bara 13 av dem genomförts. ”Både vi och företagen börjar känna oss ganska otåliga”, säger NNR:s vd Andrea Femrell till TN.

Plastpåseskatten är avskaffad, gårdsförsäljning har införts och danstillståndet har förpassats till historien. Det är några av exemplen när Näringslivets Regelnämnd, NNR, listar de senaste årens framgångar på sin hemsida. Organisationen har med hjälp av sina medlemmar listat drygt hundra förslag på åtgärder som kan underlätta för företag och på så sätt stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Men även om det har skett en del framsteg så finns det mer kvar att göra. I skrivande stund står 13 förslag som ”genomförda” och sex är listade som ”på gång”. Resten av de drygt hundra förslagen är alltså fortfarande inte genomförda.

– Om vi pratar om regelförbättringsarbetet rent allmänt så är det korta svaret är det går bra men det tar tid, kanske för lång tid, säger Andrea Femrell, vd på NNR, när TN når honom på telefon.

– Jag skulle vilja säga att regelförbättringsarbetet har tagit ett stort kliv framåt under den senaste mandatperioden. Den här regeringen har sagt att man vill prioritera det arbetet och det har man också gjort genom att bygga upp prioriteringar och strukturer så att de finns på plats.

Vill se snabbspår

Sverige har numera både ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Det förstnämnda ska ta emot förenklingsförslag, utreda dem och ge regeringen konkreta förslag på förbättringar. Det andra ska dels se till att Sverige inte överimplementerar ny EU-lagstiftning, dels i ett tidigt skede i processen hjälpa regeringen att påverka utformningen av EU-lagstiftningen så att den blir mer företagsvänlig.

– Det är strukturer och verktyg som man inte har haft tidigare men som man behöver för att kunna jobba med det här löpande.

Andrea Femrell välkomnar att regeringen både har gett myndigheter i uppdrag att arbeta med olika typer av regelförenklingar och att man från politikens håll har tillsatt flera utredningar. Men när det kommer till konkreta resultat skulle han gärna vilja se mer.

– Problemet är att den svenska beredningsprocessen tar väldigt lång tid. Vi skulle behöva någon form av snabbspår för att det ska kunna gå fortare att beta av de olika förslagen.

”Nu sitter ju alla och väntar på att något ska hända. Hur kommer det att bli i det här eller det här fallet? Där är vi inte än.”

Både regeringen och förenklingsrådet har sedan en längre tid tillbaka tillgång till NNR:s lista på förslag, där utvalda punkter dessutom har lyfts fram som extra prioriterade.

– Så det är egentligen nu man kan börja leverera. Men det tar så väldigt lång tid. Vad vi driver tillsammans med våra medlemmar och vad vi är måna om just nu, det är just att regering och myndigheter måste tala om vad de vill göra med de förslag de får in. Vad prioriterar man? När ämnar man fatta beslut? Nu har vi allt på plats för att det ska vara möjligt att börja pumpa ut förslag.

Vad får ni för bemötande från politiken och myndigheterna när ni lyfter era förslag?

– Dialogen är öppen och man säger sig vilja genomföra förenklingar. Men det är fortfarande upp till bevis. Nu sitter ju alla och väntar på att något ska hända. Hur kommer det att bli i det här eller det här fallet? Där är vi inte än.

Varför behövs den här typen av strukturer för att kunna förenkla? Borde inte en ansvarig myndighet själv kunna kapa bland kraven om det står klart att Sverige exempelvis har överimplementerat EU-lagstiftning?

– Jag skulle säga att anledningen till att det behövs i det svenska systemet är för att det finns ett så starkt stuprörstänkande. Dels ser en myndighet främst till sitt avgränsade område, dels arbetar tyvärr många myndigheter – hur mycket man än säger annorlunda – inte med frågor som också främjar näringslivet. När det gäller företag är det mer fokuserat på tillsyn, att vi har de här reglerna och så vidare. Och det gör att man måste ha ett arbetssätt eller en struktur som ser till att arbetet med förenklingar går framåt.

”Ett stort problem är hur man tolkar och tillämpar reglerna.”

Många av de regelverk som tas upp på NNR:s lista hanteras av flera olika myndigheter. I en del fall kan dessutom inte de berörda myndigheterna göra så mycket själva, eftersom regelverk kan bygga på lagstiftning som i så fall först måste ändras, förklarar Andrea Femrell.

– Men det som också är ett stort problem är hur man tolkar och tillämpar reglerna. Det är en sak att något står i en text – lagtexter kan man ju ändra – men hur du tolkar och tillämpar kan se väldigt olika ut.

En ytterligare dimension till det hela är landets 290 kommuner och 21 länsstyrelser, menar Andrea Femrell. I dag råder vad han beskriver som ”vattentäta skott” mellan kommunerna å ena sidan och regering, riksdag och myndigheter å andra sidan.

– Kommunerna gör det de vill göra och har ju sina egna politiska majoriteter. Men vi menar att man måste titta på hur det upplägget ska kopplas ihop med de mål man har inom staten när det kommer till regelförenkling. För i dag lever kommunerna sina egna liv och följer inte alls på samma sätt det som sker på statlig nivå.

Kommuner gör egna tolkningar

Ett aktuellt exempel på det är införandet av gårdsförsäljning, som ägde rum den 1 juni. Som TN tidigare berättat har det visat sig vara avgörande för de berörda företagen vilken kommun de befinner sig i. Medan en del kommuner, som Nacka och Höganäs, har välkomnat lagändringen med öppna armar, har andra, som exempelvis Stockholm, fört en betydligt mer restriktiv linje.

– Ja, det visar att det här arbetet inte riktigt hänger ihop. Intentionen och de politiska prioriteringarna krockar med att kommunerna ska få bestämma själva. Någonstans måste man också titta på kommunernas förmåga att förenkla och deras skyldigheter enligt förvaltningslagen. Det här har man inte riktigt tagit tag i och det menar jag att det skulle regeringen kunna göra. Men det tar tid och både vi och företagen börjar känna oss ganska otåliga.

Uppropet: Nytt regelkaos stoppar gårdsförsäljning – ”Hål i huvudet”

Näringsliv

Om en del av de genomförda förslagen består av sådant som Andrea Femrell kallar ”lågt hängande frukter”, så finns det bland det arbete som återstår frukter som hänger betydligt högre. Det rör sig om omfattande punkter som tillståndsprocesser, bygglovsregler och en översyn av diverse skattelagstiftning.

Långsiktighet avgörande

Men enligt Andrea Femrell har regeringen sjösatt ett flertal stora utredningar inom de aktuella områdena, vilket han menar borde resultera i skarpa förslag inom en inte alltför avlägsen framtid.

– Det är ett väldigt baktungt system än så länge. Man har fått enormt mycket in och nu ska man utreda och sen ska det komma ut, säger han, och tillägger att det som framför allt krävs nu är att det finns en långsiktighet i arbetet.

– Det är oerhört viktigt att fokuset på regelförbättring och de strukturer som byggts upp blir bestående även efter nästa val, även om det skulle bli ett majoritetsskifte. Annars har man gjort det här lite förgäves.

Hur stor är risken att det här arbetet inte blir bestående?

– Man kan ju aldrig vara säker men vi har fått lite olika signaler. De partier som i dag är i opposition har ju inte ställt sig upp med en gemensam kraft och sagt att vi ska ha kvar allt det här som nu sjösatts. Centerpartiet har i och för sig kommit ut med en egen förenklingsagenda och de har drivit förenklingsfrågorna länge. Men det är fortfarande oskrivet var till exempel S, V och MP står. Om vi ska få utväxling av det här arbetet så är det viktigt att det här blir ett bestående arbete, oavsett vilken regering vi har.

”Vi kommer aldrig att kunna luta oss tillbaka och säga att nu har vi förenklat klart.”

På frågan om när alla förslag kan tänkas vara genomförda har Andrea Femrell svårt att komma med en gissning, och ännu mindre ge något konkret besked.

– Om man säger så här, jag tror ju i alla fall att det framöver kommer att vara betydligt fler förslag som är genomförda än vad som är fallet i dag. En hel del av dem är under utredning och andra tas upp i uppdragen till myndigheterna. Så det är egentligen en fråga om när.

Är det orealistiskt att tänka att allt på listan kommer att bli gjort?

– Det långsiktiga målet är såklart att allt ska bli gjort, men ska man vara realist så tror jag kanske inte att det kommer att bli så. Och sen ska vi också komma ihåg att det är en levande lista, det kommer ju nya regelverk och det händer andra saker. Vi kommer aldrig att kunna luta oss tillbaka och säga att nu har vi förenklat klart, utan det här är ett löpande arbete som hela tiden fortsätter.

TN har sökt näringsminister Ebba Busch (KD) för en kommentar.