ELKRISEN

Halva Belgien riskerar bortkoppling av solpaneler –samma sak väntar i Sverige

Vallonien i Belgien varnar nu i varierande grad för bortkoppling av solpaneler i hela den federala regionen. Bild: Adam Ihse/TT/Mostphotos/Polar Capacity/Privat

Via en ny interaktiv karta visar Ores, ansvarig för elnät i Vallonien, Belgien, hur halva landet riskerar bortkoppling av solceller i sommar. Nu varnar experter för att samma problem väntar Sverige. Ändå belönas man för att mata ut strömmen. ”Lösningen är förstås att ta bort bidraget", säger Fredrik Karlsson, medgrundare av Polar Capacity, till TN.

Belgien har liksom många andra europeiska länder haft generösa bidragssystem för att installera solceller på sina hustak.

Nu går Ores, som är ansvarig för elnätet i ungefär 75 procent av kommunerna i Vallonien ut och varnar för bortkoppling av solcellsanläggningar under väldigt soliga dagar, då anläggningarna producerar som mest. Vallonien motsvarar ungefär halva Belgien, och kartan visar att problemen finns över i stort sett hela den federala regionen.

Via länken kan kunderna titta om deras kvarter är utsatt för bortkoppling av växelriktare via den ”interaktiva kartan”.

”I vissa kvarter, med den massiva ökningen av solpaneler på taken, händer det att nätspänningen ökar och växelriktarna kopplas bort. Denna risk för bortkoppling är främst närvarande under soliga dagar”, noterar de.

Kartan visar riskerna för bortkoppling av solceller i olika områden i Vallonien, Belgien. Zoomar man ut så syns det tydligt hur i stort sett hela den federala regionen, lider av problemet i olika omfattning. Bild: Ores

I olika områden syns olika färger som visar sannolikheten för bortkoppling.

  • Grå: Inte tillräckligt med kommunikationsmätare i området.
  • Grön: Mindre än 10 procent av kunderna upplever 2 timmars bortkoppling under dagen.
  • Gul: 10-20 procent av kunderna upplever 2 timmars bortkoppling under dagen.
  • Röd: Mer än 20 procent av kunderna upplever 2 timmars bortkoppling under dagen.

Problemet uppstår som Tidningen Näringslivet tidigare förklarat därför att elnät traditionellt är uppbyggt med storskaliga elproduktionsanläggningar i ena änden och småskalig konsumtion i andra änden. Elektriciteten grenas successivt ned likt blodådrorna i kroppen.

I Sveriges fall levererar stamnätet elektricitet motsvarande 400 000 volt medan villorna längst ute i nätet konsumerar el med en spänning på 400 volt för spisen och 230 volt i vägguttaget. Lokalnät är alltså i regel inte designade för produktion utan för konsumtion och när villor matar ut ström på nätet uppstår diverse problem. Det handlar om saker som övertoner, elkvalitet, spänning och brus som sätter press på den bakomliggande utrustningen.

Ju längre ut i nätet man kommer, desto lägre blir spänningen. Lokalnätet är inte designat för att skicka ut ström från villor. Bild: Svenska kraftnät

Det tvingar elnätsbolagen att bygga om nätet, vilket är väldigt dyrt och då också ökar elnätsavgifterna.

– Solenergi i villaområden bör så långt som möjligt konsumeras bakom mätaren och inte matas ut på nätet. Annars riskerar det på sikt att driva upp kostnaden för elnäten, säger experten Fredrik Karlsson, medgrundare av Polar Capacity, som investerar i och hanterar lokal kraftbalans för industrier, kommuner och lokala energiföretag.

Växelriktare slår av

Om villorna producerar mer än vad man gör av med så finns en växelriktare som omvandlar likström till växelström och 400 volt för att trycka ut den på nätet, förklarar han.

Det hela är väldigt tekniskt och lämpar sig inte att förklara i detalj i den här artikeln men vad som händer är att spänningen höjs för att trycka sig förbi motståndet och ut på nätet vilket då ökar spänningen där och så småningom når man den övre gränsen för vad den tillåts vara, menar Fredrik Karlsson.

– Samtidigt är växelriktaren automatiskt inställd så att den inte ska göra något som så att säga är olagligt och då slår växelriktaren av i stället. Men om jag förstår den belgiska lösningen så är det snarare så att de kommer styra så att de blir avslagna, säger han.

Villorna torde klara sig från att bli strömlösa men solpanelerna lägger helt enkelt av.

– Det är så jag tolkar det hela i alla fall.

Nätkunderna kan stämma

Då kan man däremot få ett annat problem, menar han. Beroende på hur den belgiska lagstiftningen ser ut kan konsumenterna eventuellt stämma nätbolagen för att de stänger av och vägrar ta hand om strömmen.

– Jag kan ju inte den belgiska lagstiftningen, men jag är nästan säker på att det är exakt samma sak där, det vill säga att ansvaret för att hålla rätt spänning ligger på nätägaren.

– Man skulle ju kunna tänka sig att de ansökt om att få ansluta solpaneler och att elnätsbolagen sagt ja trots att man vet exakt hur stora anläggningarna är och då kanske de kan kräva att elnätsbolaget förbättrar kapaciteten – eller helt enkelt betalar för utebliven intäkt när växelriktaren slås av.

Fredrik Karlsson, medgrundare av Polar Capacity. Bild: Polar Capacity

Ta bort bidraget

I Sverige har vi inte så stora mängder solenergi i villaområden ännu, men de växer så det knakar. Inte minst eftersom man fortsatt får bidrag i form av ett grönt skatteavdrag på 60 öre per kilowattimme som tack för att man matar ut strömmen i det svaga lokalnätet, vilket lett till att villaägare bygger solcellsanläggningar större än den egna konsumtionen.

Något som Tidningen Näringslivet tidigare benämnt som ett omvänt Robin Hood-bidrag eftersom de mindre förmögna i lägenheter tvingas subventionera de mer förmögna villaägarna både i form av skattereduktion och via elnätsavgiften när nätbolagen behöver miljoninvestera och bygga om för att hantera solenergi under varma sommardagar när behovet i Sverige är lågt.

Nätbolagen har nämligen anslutningsskyldighet och kan inte säga ”nej” utan får säga ”senare” och bygga om nätet.

Solenergi för egen konsumtion bakom mätaren är bara positivt och det finns mängder av saker man kan göra med den i det egna hemmet, menar Fredrik Karlsson. Men han tycker inte att den bör ut på nätet i dagsläget.

– Överspänningen har hittills inte varit något större problem i Sverige. Men det kommer ju förstås att komma i ökande takt med mer distribuerad solenergi, säger han.

– Lösningen är ju förstås att ta bort bidraget så att villaägarna uppmuntras att bygga anläggningar för egen konsumtion och att skaffa egna batterier så att problemet försvinner. Batterier är väldigt bra i lokalnätet, annars måste man ju helt enkelt bygga om nätet vilket är väldigt dyrt.

Belgien knappast ensamma

Elpriserna är ofta negativa dessa tider, så incitamenten för villaägarna att skaffa batteri, som också subventioneras med grönt avdrag, torde då vara lockande eftersom man då annars får betala för att mata ut elen. Dessutom kan man vara med ”stabilisera” elnätet genom att ta låta sig klumpas ihop av aggregatorer som tar emot bidrag från Svenska kraftnät för att ladda i det svaga lokalnätet. Elmarknadsutredningen ska dock kika på detta.

Än så länge är det bara Ores i Belgien som gått ut och varnat på detta dramatiska sätt – men de lär knappast vara ensamma med problemet, snarare kanske de enda som kommunicerar så tydligt, eftersom solcellsinstallationerna sett liknande ut på många håll i Europa, menar Paul-Frederik Bach, tidigare vice direktör för Eltra som ägde stamnätet i västra Danmark.

Han gör samma bedömning som Fredrik Karlsson.

– På de svaga ställena verkar det finnas risk för spänningsökning i starkt solljus, vilket kan få solpanelens växelriktare att stänga av. Det verkar alltså inte handla om avbrott i elförsörjningen, säger Paul-Frederik Bach.

Tror du att vi har samma problem att vänta i Sverige och Danmark?

– Ja.

Har ni subventioner för solceller på nätet i Danmark också?

– Jag vet faktiskt inte men oavsett har de helt klart speciella överenskommelser eftersom man inte behöver skatta för egen produktion. Det finns en debatt i Danmark som jag inte kan i detalj eftersom jag är mer intresserad av vad som händer på större spänningsnivåer.

Påminner om Kalifornien

Problemet i villor torde vara förhållandevis lätt att åtgärda genom att bara plocka bort incitamenten att mata ut solenergin på nätet, menar Paul-Frederik Bach.

Han imponeras dock över Valloniens innovativa kommunikation, med kartan. Det påminner honom om hur det såg ut i Kalifornien i början av 2000-talet. Paul-Frederik Bach hade förmånen att få vara med inifrån systemoperatörens kontrollrum under roterande nedsläckningar 2001.

– Man utvecklade ett mycket effektivt kommunikationssystem för de roterande nedsläckningarna som man tvingades till och man använde det också när deras marknad kollapsade 2001. Men det systemet utvecklades inte för solceller utan mer allmänt. Kaliforniens problem är att det kan bli väldigt varmt och att väldigt många då använder luftkonditionering samtidigt, berättar han.

– Man gick ut i radio och uppmärksammade vilka tider och områden som kommer att släckas och sedan rullade man på efter ett schema. Man informerade till exempel att grupp åtta kommer att vara utan ström mellan morgonen fram till lunch, och sedan kunde människor förbereda sig på det.

Paul-Frederik Bach, tidigare vice direktör för Eltra som ägde stamnätet i västra Danmark. Bild: Privat

Gjorde ingrepp i marknaden

I Kalifornien hade politiker lagt sig i och gjort ingrepp i marknaden.

– Det är väldigt riskabelt när politiker gör ingrepp i en marknad de inte förstår. I Kaliforniens fall handlade det om att man satte en gräns på hur höga elpriserna fick bli, vilket gjorde att producenter höll sig undan marknaden och då fick man i stället brist och roterande nedsläckningar. Det var också en fråga om utnyttjande av marknadsmakt, konstaterar Paul-Frederik Bach.