BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Därför missar Skatteverket brottsvågen – ”Chockad över siffrorna”

Kurvorna för brottslighet går upp men granskningen av oseriösa aktörer har gått ned dramatiskt. ”Det ser konstigt ut och jag vill att Skatteverket svarar på vad det beror på”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson. Bild: Janerik Henriksson / TT, Mostphotos, Stefan Tell

Samtidigt som brottsligheten ökar kraftigt och slår mot seriösa företag har Skatteverkets granskning av kriminella minskat dramatiskt under flera år. Sverige sticker ut internationellt. ”Jag blev ju ganska chockad över de här siffrorna”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson till TN.

Skatteverkets revisioner av misstänkt fusk hos företag har minskat dramatiskt de senaste åren, enligt myndighetens egna årsredovisningar. 1995 utfördes drygt 11 000 skatterevisioner, 2008 hade den siffran sjunkit till 7 137 och 2021 var den siffran nere på 1 562 genomförda revisioner.

När det gäller antalet kontrollbesök och utfärdade skattetillägg ser trenden ut på liknande vis, det har skett en kraftig minskning.

Källa: Skatteverkets årsredovisningar 2005-2022. Skattestatistisk årsbok 1995-2004

Samtidigt drabbas allt fler seriösa företag av den brottslighet som breder ut sig i samhället och kostar enorma belopp. Medier rapporterar om kriminella aktörer som driver företag, om bedrägerier som ökar lavinartat och om missbruk av välfärdssystemen. Dessutom kostar brottsligheten företagen omkring 100 miljarder per år och nästan hälften, 49 procent, uppger att de har utsatts för brott vid ett eller flera tillfällen, enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv.

Sverige sticker ut

I den här kontexten är det minst sagt märkligt att Skatteverkets granskningar så kraftigt går ned, menar Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

– Vi har återkommande under den senaste tioårsperioden sett den här nedåtgående trenden och påtalat detta, säger hon till TN.

Jämförelser med andra länder gör inte situationen bättre, menar hon. I Sverige genomförs betydligt färre revisioner (audits) än i andra länder, visar nya siffror från OECD. När Danmark år 2021 utförde cirka 65 000 revisioner, Nederländerna 770 000 och Belgien drygt 2 000 000, så genomförde Sverige alltså bara omkring 1 500 under samma period.

– Jag blev ju ganska chockad över de här siffrorna, att de var så låga jämfört med andra länder, säger hon.

Självklart kan de stora skillnaderna till viss del bero på att länder mäter olika, att kontroller av olika slag betraktas på olika sätt och att inrapporteringen av statistik fungerar i varierande grad i olika länder. Skatteverket är i alla fall inne på den linjen.

”Utifrån definitionen som OECD lämnar avseende ’audit’ framgår det att det som avses är mer än enbart revisioner. Eftersom den enda statistik vi har kunnat ta fram med full tillförlitlighet är antalet revisioner är det också den uppgiften vi har valt att lämna. Andra länder har andra förutsättningar att ta fram statistik varför det i vissa fall kan bli stora skillnader i jämförelserna”, skriver Anna-Karin Storsten, områdeschef på Skatteverket, i ett mejl till TN. Hon lovar dock bättring av statistikrapporteringen inom kort.

”Det ser konstigt ut och jag vill att Skatteverket svarar på vad det beror på.”

Anna Sandberg Nilsson menar att det säkerligen finns saker och ting i statistiken som kan förfinas och att jämförelserna mellan länder därför inte blir helt rättvis. Men hon upprepar samtidigt att Skatteverkets revisioner och kontroller har minskat under flera år i följd och nu ligger på en väldigt låg nivå, en nivå som sannolikt fortfarande sticker ut internationellt. Den kraftiga minskningen har också skett trots att antalet aktiebolag i Sverige har mångdubblats under samma period, påpekar hon.

– Det ser konstigt ut och jag vill att Skatteverket svarar på vad det beror på, säger hon.

Beror det på oförmåga att fördela resurser effektivt, saknas skarpa digitala verktyg, är det en kompetensfråga eller är det ett medvetet val att prioritera ned kontrollen? Frågorna från Anna Sandberg Nilsson hopar sig.

Skatteverkets Anna-Karin Storsten svarar:

”Den främsta orsaken är att vi har behövt prioritera andra arbetsuppgifter, vi har haft relativt hög personalomsättning i kombination med utmaningen att inom visa områden behålla och utveckla nödvändig kompetens. Utvecklingen av automatiserad hantering av ärenden har inte kommit så långt som önskat och skälet till detta är bland annat att utvecklingsverksamheten har behövt prioritera lagtvingande utveckling. Det har medfört att en del av kontrollresursen får läggas på dels manuell ärendehantering, dels enklare kontroll av fullgörandefel, vilket gör att delar av vår riskbaserade kontroll delvis har fått stå tillbaka.”

Dessutom är Anna Sandberg Nilsson skeptisk till att Skatteverket inte skulle ha samma möjligheter som andra att ta fram och leverera tillförlitlig statistik.

– De är en kontrollmyndighet som borde ha maxade system kan man tycka, säger hon.

Varnar för ökat krångel för alla

Anna Sandberg Nilsson trycker på vikten av att Skatteverkets kontrollfunktion fungerar och är träffsäker. Annars riskerar det att bli tuffare regler och ökade pålagor för alla företag, seriösa som oseriösa. Hon varnar för att utvecklingen går åt fel håll och får uppbackning av Tillväxtverkets senaste mätningar. Sedan 2013 har det skett en ökning av företagens administrativa kostnader med nästan fem miljarder kronor på årsbasis. Den sammanlagda kostnaden för regelkrånglet uppgår idag till 377,5 miljarder kronor.

– Att kurvorna för brottslighet går upp och granskningen går ned sänder fel signaler. Om upptäcktsrisken är låg kan ju oseriösa företag helt enkelt chansa på att de inte kommer att kontrolleras. Det blir lite som när polisen inte utreder brott och företagare slutar att anmäla. Samhällskontraktet naggas i kanten, säger hon.

Hon varnar för att konkurrensen snedvrids när oseriösa företag inte kontrolleras, eftersom de då kan tävla på andra villkor än alla andra företag. I förlängningen slås seriösa företag ut. Det sker inom en rad områden, inte minst när det gäller upphandlingar där företag som inte ämnar att följa reglerna kan pressa priserna.

– Om myndigheterna inte upprätthåller sin kontrollfunktion, hur kommer det att påverka företagandet i stort? Risken är att det slår mot vår konkurrenskraft, säger hon.

”Rätt kontroller som träffar målet”

Men Anna Sandberg Nilsson är tydlig med att hon inte ropar efter kontroller för kontrollernas skull. Det måste handla om rätt insatser där de behövs så att det blir tuffare för kriminella och oseriösa aktörer och inte tvärtom.

– Det handlar om rätt kontroller som träffar målet, säger hon.

Utan en effektiv kontrollfunktion är risken uppenbar att regeringen känner sig tvungen att införa tuffare regler för alla, menar hon. Politiker vill visa sig handlingskraftiga och just när det gäller kriminalitet och brottslighet är trycket stort på dem att göra något, vilket riskerar att leda till ökad regelbörda för alla företag. Återinförande av revisionsplikten är ett sådant exempel. Redovisningsexperten Claes Norberg på Svenskt Näringsliv sågar åtgärden.

– För det första är det inte ett effektivt verktyg för att bekämpa brott. För det andra, om man skulle återinföra den fullt ut, skulle den med dagens prisläge kosta företagen elva miljarder per år. Och för det tredje så skulle det saknas revisorer för att utföra detta. Revision syftar till att upptäcka väsentliga fel i årsredovisningen, som ju upprättas långt i efterhand, säger han.

”Med dagens prisläge skulle återinförd revisionsplikt kosta företagen elva miljarder per år.”

– Dessutom kommer det att bli krav på hållbarhetsrapportering för en massa företag och flera tusen människor kommer att jobba med hållbarhetsgranskning. Det underlättar inte direkt kompetensbristen av revisorer, lägger han till.

Samtliga EU:s 27 medlemsländer tillämpar undantag från revisionsplikt för de mindre företagen.

– I själva verket är omsättningsgränsen för när plikten inträder högre i nästan alla andra länder i Sverige så snarast borde vi höja vår gräns, säger Claes Norberg.

Anna-Karin Storsten medger att återinförd revisionsplikt skulle kunna försvåra och leda till ökade kostnader för seriösa företag.

”Självklart förstår Skatteverket att detta kan leda till negativa effekter för vissa företag och för företagsamheten i stort. Samtidigt är detta ytterst en politisk fråga, det vill säga det är inte Skatteverket utan vår uppdragsgivare som har att göra avvägningar mellan dessa båda intressen”, skriver hon i ett mejl till TN.