ELKRISEN

Expertens analys: Så här tänker Tidöpartierna ändra elsystemet

Tidöpartierna har hintat om att kraftslag som stärker elsystemet ska kunna kompenseras för det. För TN förklarar kärnkraftsexperten Carl Berglöf hur ett sådant system kan se ut.

Linjen var tydlig under regeringens presskonferens på torsdagen. Sverige ska bli en global kärnkraftsnation att räkna med och politiken tänker göra sitt för att undanröja hindren. Ny kärnkraft med en effekt motsvarande två stora konventionella reaktorer ska vara klar senast 2035 och en ”massiv utbyggnad” motsvarande tio stora reaktorer ska vara klar till 2045.

– Det mest kritiska för att möjliggöra ny kärnkraft just nu är att utarbeta en finansieringsmodell, eller riskdelningsmodell. Därför var det särskilt bra att en sådan utredning nu ska påbörjas, säger Carl Berglöf, expert på kärnkraft hos Energiföretagen, till Tidningen Näringslivet.

I färdplanen står det att ”statens finansiella ansvar tydliggörs genom en riskdelningsmodell”.

– Vad vi ser från andra länder är att om vi ska få det här på plats så är det också så att staten behöver finnas med och ta en ekonomisk aktiv roll. Det finns många risker med de här typen av mycket, mycket stora omfattande investeringar. Konstruktionsrisker, marknadsrisker och politiska risker, sa finansminister Elisabeth Svantesson och tillade:

– Det är otroligt viktigt med garantierna (kreditgarantier, reds anm.), men det kommer inte att räcka. För den här typen av infrastruktur krävs att staten även är med och delar på risken.

”Sverige ligger ganska långt efter i den politiska diskussionen där man har slagit olika kraftslag i huvudet på varandra i stället för att prata om vad vilka egenskaper energisystemet behöver för att leverera det hushållen förväntar sig och det företagen behöver”.

Ebba Busch, energi- och näringsminister.

Kreditgarantier och CfD:s

Det handlar alltså inte om att staten ska bekosta bygget av nya reaktorer, betonar Carl Berglöf. Kreditgarantierna används som säkerheter så att aktörer som investerar i kärnkraft exempelvis kan erhålla en lägre ränta på lånat kapital än vad annars skulle kunna vara fallet. Och riskdelningen kan exempelvis handla om att hantera risker som är svåra att hantera för en enskild aktör och som gör att en investerare tvekar.

– En kommande riskdelningsmodell kan sannolikt komma att användas för att underlätta investeringar både i kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Det är fallet i till exempel Storbritannien där sådant här är etablerat sedan många år för både kärnkraft och vindkraft, säger Carl Berglöf.

Hur Sveriges modell kan se ut ska enligt regeringen ”snabbt utredas” men Carl Berglöf tror att en modell som kan bli aktuell är en kombination av kreditgarantier, vilket regeringen avser att ställa ut för kärnkraft motsvarande 400 miljarder kronor, samt nya så kallade CfD-kontrakt, som EU-kommissionen pekat ut som det mest lämpliga verktyget för länder som vill understödja investeringar i stora energiprojekt.

– Ska man åstadkomma någonting snabbt så är det nog en bra metod eftersom kommissionen redan aviserat det som en godkänd metod vilket minskar risken att det fastnar som otillbörligt statsstöd helt enkelt.

CfD, Contract for difference, är en typ av finansiellt instrument där staten garanterar ett visst elpris för en elproducent under en viss tid. Om utfallet i elpriserna blir högre än den satta gränsen betalar producenten till staten och om elpriset blir lägre betalar staten till producenten. Metoden är inte ny utan har använts inte minst i Storbritannien, med varierat resultat.

Ebba Busch menar att det finns flera intressanta modeller.

– Man kan tänka sig en riskdelning under själva konstruktionsfasen men också under driftsfasen. CfD, eller ”marginalkontrakt” på svenska, är ju ett upplägg. RAB, Regulated Asset Base, är en annan som möjliggör en inkomstström under själva konstruktionsfasen. Andra länder har tittat på eller för samtal om skatteförändringar där man får göra avdrag för stora investeringar, säger hon och tillägger:

– Men regeringen har inte valt väg i och med detta. Det kan också vara så att Sverige ska ha en lite annan konstruktion utifrån detta.

Kan få ersättning för systemstärkande egenskaper

En ledtråd kring hur förutsättningarna i det framtida elsystemet kan komma att förändras finns att hitta i ett uttalande som Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, gjorde under presskonferensen:

– Det vi gör är att vi börjar säkerställa att de kraftslag som bidrar till systemnytta också kompenseras för den systemnyttan samt då vänder oss mot den ordning som varit där de kraftslag som tär på systemet har blivit kompenserade av det offentliga.

Ebba Busch hintade också om detta.

– Sverige ligger ganska långt efter i den politiska diskussionen där man har slagit olika kraftslag i huvudet på varandra i stället för att prata om vad vilka egenskaper energisystemet behöver för att leverera det hushållen förväntar sig och det företagen behöver, sa hon.

Med detta tror Carl Berglöf att regeringen planerar någon form av system där kärnkraften får ersättning för sina systemstärkande egenskaper.

– Detta är något som har diskuterats länge. Man vet att kärnkraften levererar många av de viktiga funktioner som kopplas till stabiliteten i vårt elsystem och som alla vet att vi måste ha för att få ett robust och stabilt elsystem. I slutänden blir detta gynnsamt för elsystemet och konsumenterna eftersom man i högre grad kan styra funktionerna med marknadsincitament, säger Carl Berglöf.

Levererat dessa egenskaper gratis

För flera elproducenter, bland annat inom kärnkraften, är det problematiskt att man levererar dessa systemstärkande egenskaper gratis, trots att det sliter extra på anläggningarna och är förknippade med kostnader. Allt från rotationsenergi till planerbarhet, dödnätsstarter, ödrift, förbättrad överföringskapacitet, billigare elnät, beredskapssäkerhet och så vidare. Därför är kärnkraftsinvesteringar med nuvarande system heller inte lika attraktiva, menar han.

– Om man kan ändra systemet så att det är kvalitén som vi betalar för och inte bara antalet kilowattimmar oavsett kvalitet så kommer marknaden att leverera ett robust elsystem. Det skulle också främja investeringarna i planerbar kraft såsom kärnkraft, säger Carl Berglöf.

Och det gäller inte bara kärnkraft utan även i viss mån exempelvis havsbaserad vindkraft, batterilager, och andra tekniker. De flesta teknikerna kan leverera någon form av systemtjänst utöver själva energin.

– Rätt byggt kan många fossilfria kraftslag leverera det vi verkligen vill ha, nämligen ett pålitligt, billigt och fossilfritt elsystem. Men vi måste se till att marknaden också premierar kraftsystemets robusthet, säger Calle Berglöf.

"Skickat en tydlig signal”

Detta tycks också vara något som Ebba Busch framhåller.

– Därför vi pratat om teknikneutralitet. Vi vill bana väg för att vindkraften ska fortsätta utvecklas och det finns också aktörer som säger de skulle kunna bistå med mer stödtjänster men att ingen har efterfrågat det i dagsläget. Och där har vi skickat en tydlig signal att vi vill se nästa generation.

Den andra delen i finansieringsplanen, kreditgarantier, är en form av riskdelning där regeringen går in som garant i händelse av att låntagaren inte kan betala. Därmed minskar risken för långivaren och räntekostnaden kan hållas låg.

– Vi har gett uppdrag till Riksgäldskontoret för att bidra förberedande åtgärder för att ställa ut de här kreditgarantierna för kärnkraft och då bistå Regeringskansliet i att utforma kreditgarantierna för kärnkraft. Det här finns i dag och används för andra kraftslag, men här tar vi nu nästa steg, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) under presskonferensen.

När det handlar om mängden kärnkraft konstaterar regeringen att det rör sig om en utbyggnad motsvarande två storskaliga reaktorer senast 2035 och massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045. Beroende på modell på de stora reaktorerna torde det i det kortare perspektivet alltså röra sig om omkring 2 500 megawatt elektrisk effekt. Omsatt till en typisk SMR om 300 megawatt betyder det 8-9 enheter till 2035.

Carl Berglöf menar att det är ett högt satt mål om man tänker sig SMR.

– För att det ska nås med småskalig kärnkraft kräver det sannolikt att fler än en aktör bygger SMR parallellt. Men målet går också att nå med två storskaliga reaktorer på samma plats, säger Carl Berglöf.

Ambitiöst mål för Strålsäkerhetsmyndigheten

En annan knäckfråga som kom upp under presskonferensen berör tillståndsprocesserna.

– Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska ges förutsättningar för att pröva en ansökan och ge besked senast 2026. Då är det under förutsättningar att det kommer in en ansökan under 2025, så det betyder att de har 1-2 år på sig att hantera en ansökan och yttra sig till regeringen.

Det är väldigt ambitiöst, menar Carl Berglöf.

– Det är väldigt mycket snabbare än hur saker och ting hanteras i dag. Vi välkomnar att alla beslut- och tillståndsprocesser påskyndas men det kommer att bli väldigt tufft för SSM och de kommer att behöva stärkas upp rejält för att klara det. Det handlar också om att en beställare och en leverantör kan få fram underlagen tillräckligt snabbt. Alla måste göra sin del. I slutänden är det också en resursfråga.

Carl Berglöf välkomnar också den nya kärnkraftssamordnare som regeringen planerar att tillsätta. Vem det blir ska regeringen ”återkomma om inom kort”.

– Den är tänkt att fungera lite som Q fungerar till James Bond, kunna komma fram till de smarta nya verktygen, sa Ebba Busch under pressträffen.

Arbetsuppgifterna för den nya samordnaren, som är en heltidstjänst, lär väl förvisso bli snäppet tråkigare än den brittiska agentens uppfinningsrika materialansvariga.

– I dagsläget är samordningsrollen fördelad på minst tre ministrar, så det är bra om man kan hålla ihop det på ett bra sätt. I ett första skede handlar det förmodligen om att koordinera statens insatser men på sikt också de aktörer som kan tänkas bli inblandade när det kommer in en ansökan. Då är det flera olika processer som ska aktiveras. Kommunen blir inblandad, räddningstjänsten, havs- och vattenmyndigheten, mark- och miljödomstolen, beredskapsåtgärder som ska förberedas och så vidare. Det är en stor apparat som berör många myndigheter på ett annat sätt än vad som gäller för annan elproduktion, säger Carl Berglöf.

Massiv kärnkraftsutbyggnad planeras

I det längre 2045-perspektivet planeras enligt regeringen en ”massiv” kärnkraftsutbyggnad motsvarande omkring tio konventionella reaktorer.

– Det kommer säkert att variera, vi ser väl framför oss att konventionella reaktorer är mest aktuella i närtid på de befintliga sajterna samtidigt som olika former av SMR lär dyka upp runtom ute i landet, nära där elkonsumtionen kommer att äga rum, i anslutning till industrikluster med mera, sa Tobias Andersson.

Han ser framför sig en form av kärnkraftskapplöpning i Sverige där kommuner kommer att konkurrera med varandra om att få upp SMR-teknik som kan användas till exempelvis fjärrvärme men även olika typer av industriella processer.

– Där kommer sannolikt olika SMR-tekniker vara aktuella.