DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Ny forskning: Småföretag räddar krisande kommuner

Ett bra företagsklimat och entreprenörsanda kan rädda krisande kommuner. Det visar ny forskning. ”Man måste våga vara öppen för nya idéer. Om man tror att det som fungerar nu kommer se ut på exakt samma sätt om tio år riskerar man att skapa inlåsningar”, säger Linda Stihl, som disputerar i ekonomisk geografi.

I ett europeiskt projekt har fem doktorander i fem länder tittat på regionala skillnader. Projektets utgångspunkt är att se vad stora skillnader mellan regioner gör med Europa, och världen. Vad blir konsekvensen av ökad polarisering, och ett ojämlikt ekonomiskt välstånd?

– De senaste årtiondena så har det gått väldigt bra för vissa typer av regioner; stora städer, platser med högskola och universitet och innovativa företag. Sen har vi andra regioner som har halkat efter, som kanske varit beroende av en industri som lagt ner eller automatiserats, berättar Linda Stihl, som disputerar i ekonomisk geografi vid Lunds Universitet.

I sin nya doktorsavhandling Change agency in (old) industrial regions – Shaping new futures har Linda Stihl tittat på tre regioner som genomgått kriser med stor arbetslöshet och massflytt: Borås, Olofström och Kiruna.

Borås drabbades hårt av textilkrisen på 70-och 80-talet, och förlorade 25 000 jobb på 30 år. Ungefär samtidigt gick Kiruna igenom stålkrisen, då efterfrågan på stål sjönk explosionsartat i världen. Olofström gick in i sin kris 2008 när Volvo skar bort 1 000 anställningar, det i en kommun med totalt 13 000 invånare.

– Vi har klassat dem som gamla industriregioner. De kännetecknas av att de har varit dominanta av ett fåtal industrier som förlorat sin innovationskraft. Ofta har de haft brist på kapital och ny teknik, och vid något tillfälle har de gått igenom en stor strukturell kris, förklarar Linda Stihl.

Nyckeln för att vända krisen

För att vända den negativa trenden är ett bra företagsklimat och en entreprenörskapsanda en nyckel, menar Linda Stihl. Men det kan ofta vara svårt att ändra på de normer och tankesätt som finns på en plats.

– Det finns informella institutioner som bestämmer vad som är acceptabelt att göra. I Olofström fanns det bara fordonsindustri innan krisen 2008. Det var det man gjorde, och man kunde inte ifrågasätta Volvo. Och Kiruna på 80-talet var väldigt mycket en gruvort, man gjorde ingenting annat där, säger hon.

Linda Stihl exemplifierar med att när Yngve Bergqvist ville grunda Icehotel i Jukkasjärv i slutet av 80-talet var det i princip ingen lokalt som tyckte att det var en bra idé. Yngve Bergqvist blev motarbetad både av kommunen och övriga samhället, även om orten uppenbarligen behövde diversifiera sig.

– Men allt eftersom har olika aktörer lokalt insett att man kan se på det på ett annat sätt. Nu har det byggts en hel näring kring detta med produkter som älgsafari, hundspann, ridning på islandshästar och småföretag som bedriver samisk verksamhet, säger hon.

– Det är just det här, vad kan vi göra? Vilken bild vill vi visa i Kiruna? Vad är möjligt? Man har en lokal bild av vem man är, och det är det tankesättet som är svårt att förändra.

Näringslivsklimatet räddade Borås

Om det var en enskild entreprenör som ändrade attityden i Kiruna var det ett mer övergripande gott företagsklimat som fick Borås på fötter.

– I Borås hade man en stark tilltro till sin egen agens, alltså förmågan att handla och påverka sin framtid. Näringslivet var bra på att ta vara på kompetensen och resurserna som fanns i staden och startade nya företag, säger Linda Stihl.

– Samtidigt stöttade kommunen utvecklingen av det lokala näringslivet. Man satsade också på högskolan och fysisk infrastruktur, såsom en fotbollsstadion och skulpturer. De lokala aktörerna har tillsammans arbetat för en förändring, och lyckats.

Linda Stihl menar att det ofta finns en idé på industriorter att det ska komma en ersättningsindustri om den som finns får problem, men att så nästan aldrig är fallet.

– Därför måste man våga vara öppen för nya idéer. Om man tror att det som fungerar nu kommer se ut på exakt samma sätt om tio år riskerar man att skapa inlåsningar och gå in i en strukturell kris, säger hon.

– Har man inte en tradition av entreprenörskap och företagsamhet kan det bli svårt att ställa om.

Tips till kommuner

Så hur ska man tänka som aktör i en stad som är, eller har varit, beroende av en stor industri?

– Mitt råd är vara öppen för förändring. Man måste våga tänka utanför boxen, men också våga spinna vidare på det man redan är bra på. Man kan inte bara sitta still i båten, utan att se att sin plats hela tiden ligger i en dynamisk utveckling, säger Linda Stihl.

– Utvecklingen av nya produkter och nya företag sker i cykler hela tiden. Idéer och produkter kommer och blir omoderna hel tiden. Företag behöver flytta på grund av hur de utvecklas, och beslut tagna på andra sidan världen kan skapa väldigt stora effekter lokalt på vissa platser. Volvo Cars i Kina kan till exempel bestämma sig för att lägga ner fabriken i Olofström. Då måste man ha ett diversifierat näringsliv som kan hantera krisen.

Linda Stihl menar att samverkan mellan olika aktörer är en nyckelfaktor.

– Nya företag kan skapas lokalt. Kommuner kan bygga stödstrukturer för att på olika sätt hjälpa till att utveckla företag. Man kan samarbeta över organisatoriska gränser både mellan företag, men också mellan näringsliv och offentlig sektor. Lägger man ihop sina olika resurser och sina olika nätverk så kan man bli mycket starkare, avslutar hon.