DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Experterna: Bara så kan kronan räddas

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea Bank. Bild: Tim Aro/SvD/TT

Ekonomi (TT)

Den svaga kronan beror på en raserad Sverigebild. Och experterna ser ingen enkel väg ur kronkrisen. Men de tror ändå på en vändning – även om den kan dröja.

John Hassler, professor i nationalekonomi:

Ekonomiprofessor John Hassler har, precis som sina ekonomkollegor, inga mirakelkurer att erbjuda. Det går inte att göra något, rörelserna är för stora.

– Det är tyvärr så. Växelkursens rörelser på kort sikt är något som forskningen alltid har haft väldigt svårt att förklara, säger han.

Grundorsaken är att såväl aktie- som växelkurser är förväntningsstyrda, enligt Hassler. Och nu har bilden satt sig att Sverige är extra utsatt i tider av allt högre räntor. Det är det som tynger kronan.

– Jag är hyfsat säker att det finns en oro för att svensk ekonomi ska krascha på grund av de höga räntorna, säger John Hassler.

Att obalanserna med hög skuldsättning gör att konsumtionen kollapsar, att bankerna får stora problem.

– Men det är en väldigt ytlig analys. Svensk ekonomi är väldigt robust. Sverige har klarat de här räntehöjningarna väl.

Går det då att prata upp svensk ekonomi, förklara för utlänningarna hur de ligger till? Ja, kanske, men att "det är lättare sagt än gjort". Regeringen och Riksbanken bör ändå tydligare kunna förklara:

– Att vi ser inga tendenser till finansiell kollaps.

Men trots allt, den låga kronkursen är ingen katastrof för svensk ekonomi. Och på lite längre sikt ser han att kronan kommer igen.

.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:

Sveriges varumärke är skadat. Det handlar om att bevisa för internationella kapitalplacerare att "Sverige är bättre än vad som beskrivs", är Annika Winsths analys av orsakerna till den rekordsvaga kronan.

– Den bild som har målats upp är alltför svart, och det kan vi påverka. Vi är ett av få länder som pratar ner sig självt, säger Annika Winsth.

– Det är lätt att rasera, men svårt att bygga upp varumärket igen.

Hon ser regeringen och Riksbanken som de som kan lyfta Sverigebilden. Men säger att alla har ett ansvar.

Utländska placerare kan inte Sverige något vidare och klumpar gärna ihop oss med andra skandinaver, enligt Winsth. Hon berättar att hon träffar asiatiska kapitalplacerare som, efter att ha fått bilden av ett Sverige i kaos (fastighetskris, skuldkris, koranbränningar, släpps inte in i Nato med mera), frågar sig varför man ska köpa kronor.

Den svaga kronan är allvarlig, den påverkar inte bara export och import, utan får bredare konsekvenser, som att utlänningar ratar Stockholmsbörsen, enligt Winsth.

– Dessvärre ser jag ingen ljusning, säger hon.

.

Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken:

Den svaga svenska kronan är inte någon enkel historia att ta sig ur enligt Handelsbankens Claes Måhlén. Men han tror att kronan har tiden på sin sida.

– Inbakat i kronkrisen finns ett värsta scenario från vissa internationella aktörer, som vi bedömer som osannolik, säger han.

Den krisbild som målas upp är att problemen i fastighetssektorn spiller över på bankerna och orsakar en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet, i likhet med krisen på 1990-talet.

– Det finns helt klart bekymmer inom fastighetssektorn. Alla kommer inte att reda ut allt. Men från det till att vi får ett 90-talsscenario är det väldigt många steg. Vi kan inte se ett sådant förlopp, säger han.

I takt med att skräckscenarierna inte slår in tror Claes Måhlén att kronan kan återhämta sig.

– Hushållen har betett sig bättre än väntat, arbetsmarknaden är fortsatt stark, bostadsmarknadens prisfall har inte varit lika omfattande som många, även vi, trodde.

– Det är inte över, det kan komma mer, men ju mer tiden går och man ser att det här riktigt obehagliga inte materialiseras kan nog många börja tycka att kronan ser billig ut mot euron. Det är tiden som behöver gå, utan att skeppet kapsejsar.

Olle Lindström/TT

Johanna Ekström/TT

Fakta

På ett år har kronan tappat cirka tolv procent i värde mot euron. Härom dagen var den nere på rekordlåga nivån 11:95 kronor för en euro.

Mot dollarn är fallet mindre, omkring fyra procent på ett år till nära elva kronor.