DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Experter: Skatterna som måste sänkas – ”Ständig källa till irritation”

Företagen kräver skattelättnader i höstbudgeten för att klara lågkonjunkturen och våga fortsätta anställa. I många fall skulle åtgärderna knappt kosta staten något, menar experter och pekar ut skatterna som är mest akuta att sänka.

I en begynnande lågkonjunktur, som kommer efter flera tuffa år för många delar av näringslivet, är företagens vädjan om sänkta skatter allt mer desperat.

– Arbetsgivaravgifter är en ständig källa till irritation för våra medlemsföretag. De återkommer ofta till att det kostar så mycket att anställa och att de skulle vilja och kunna anställa fler om inte arbetsgivaravgifterna var så höga, säger Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

I en undersökning bland 2 000 näringslivschefer som Ipsos gjort i på uppdrag av Dagens Industri uppger sex av tio att de vill se sänkta skatter i höstbudgeten.

Tre av fyra svarar att den främsta förändringen som de vill se är en sänkning av arbetsgivaravgiften.

Sju av tio vill att inkomstskatten sänks och drygt hälften vill se lägre skatt på energi och drivmedel.

Höga marginalskatter försvårar rekrytering

Christian Ekström anser att det är viktigt att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare men att det stora problemet är de höga marginalskatterna som dessutom sätter in vid relativt låga inkomster. Företagen drabbas delvis av samma skatter som privatpersoner.

– Utbildningspremien minskar, det blir dyrt att anställa kvalificerad personal och svårt att locka utländska experter. Och allt färre vill ta chefsjobb eftersom det lönar sig mindre än i andra länder.

För företagen är det också angeläget att inte 3:12-reglerna försämras. Oron var stor när den förra regeringen talade om att förändra dem. Den nuvarande regeringen har sagt att 3:12-reglerna kan komma att förändras men att det inte ska ske några försämringar, och det är viktigt att de står fast vid det, betonar Christian Ekström.

– Efter att de här reglerna kom till har antalet småföretag ökat kraftigt och det är ett bra sätt att få fler i arbete och mota lågkonjunkturen i grind. Den som startar företag tar en mycket större risk än den som är anställd och måste få utdelning av det. Därför måste fåmansbolag ha rimliga skatteregler.

Sänkning kan öka statens intäkter

Många som startar företag kämpar i många år innan de kan ta ut en blygsam lön.

– Sverige har höga marginalskatter och starkt begränsade 3:12-regler. Det gör att den som jobbar gratis i sitt företag i fem år, för att sedan när företaget går bra ta ut en bra lön och lite utdelning, beskattas högre än om pengarna tjänats jämnt under perioden, säger han.

Att arbete och företagande beskattas så högt i Sverige gör det mindre lönsamt att arbeta och driva företag, enligt Christian Ekström.

– En sänkning av inkomstskatten, framför allt av de höga marginalskatterna, skulle inte innebära ett särskilt stort intäktsbortfall för staten utan tvärtom troligen ge ökade intäkter när fler jobbar mer. Det skulle få starka dynamiska effekter för ekonomin.

Konjunkturinstitutet, KI, konstaterade i våras att sänkta skatter på arbete inte har några direkt inflationsdrivande effekter.

Den nuvarande inflationen är huvudsakligen orsakad av ett externt tryck, men den drivs upp av skatter som ökar när priserna stiger.

– Det gäller bensinskatten och på senare tid särskilt elskatten. Många företag drabbas men vissa mer än andra. För företag som kräver mycket el, bagerier till exempel, blir det en tung börda att bära. I värsta fall kan det fördyra så mycket att det blir svårt att bedriva verksamheten.

När konjunkturen viker ökar risken för fler konkurser, inte minst i den personalintensiva restaurangbranschen. Om skatten för företag sänks ökar deras möjligheter att överleva, enligt Christian Ekström.

– Fler kan behålla sina företag, de anställda får behålla sina jobb och vi skulle i stället mjuklanda in i en eventuell lågkonjunktur. Då har vi ett starkare näringsliv när konjunkturen vänder så att fler kan anställas och Sverige kan bli ett ännu rikare land.

Christian Ekström efterfrågar också en större transparens när det gäller arbetsgivaravgiften. Han skulle vilja se att den helt överförs till lönen så att det blir tydligt vad en anställd kostar. Det skulle göra att en bruttolön på 30 000 kronor skulle höjas till 40 000 även om den anställde fortfarande skulle få ut lika mycket.

– Det skulle leda till en bättre och sundare skattedebatt utan att knappt kosta någonting. Då skulle var och en se hur mycket de betalar i skatt på sin lön, något som få vet idag. Det är snarast en demokratifråga att kunna förstå det – först då går det att jämföra med vad man får tillbaka.

Drar sig för att anställa

Enligt Caroline Szyber, vice ordförande och ansvarig för näringspolitiska frågor på Småföretagarna, har medlemsföretagen ett samstämmigt och tydligt svar på vad som är deras högsta önskan när det gäller skattefrågan.

– Sänkta arbetsgivaravgifter är utan tvekan det som majoriteten nämner. En hel del av de som skulle kunna anställa drar sig för att göra det eftersom det är en så stor kostnad. Många hade det tufft under pandemin och sedan hann de knappt återhämta sig innan vi gick in i en lågkonjunktur.

Företag av alla storlekar efterfrågar sänkta arbetsgivaravgifter. Men med tanke på att fyra av fem jobb skapas i företag med upp till tio anställda är det i sämre tider extra viktigt att mindre företag får ner kostnaderna, konstaterar Caroline Szyber.

– Lägre arbetsgivaravgifter skulle göra att livskraftiga företag i högre utsträckning klarar sig igenom tuffa perioder, men framför allt ger det fler arbetstillfällen – det vore verkligen en jobbmotor. Och om vi vill komma ut ur lågkonjunkturen är det viktigt att hålla nere arbetslösheten.

”Vi är jobbskapare”

Just nu uppger många småföretag att de anser att det är för dyrt att anställa och då skulle sänkta arbetsgivaravgifter vara nyckeln till att de ser över sina kalkyler igen, poängterar hon.

– Vi är jobbskapare och vill man ha ner arbetslösheten är det en träffsäker åtgärd. Riksbankens huvudfokus är att hålla koll på inflationen men alla kan inte hela tiden bara säga nej till åtgärder som eventuellt kan vara inflationsdrivande. Vi måste låta ekonomin få växa.

Caroline Szyber nämner elstödet som ett exempel på något som politiken genomförde trots att det var inflationsdrivande.

– När politiker fattar beslut som de vet kommer att påverka inflationen har de gjort bedömningen att det var det bästa att göra ur ett samhällsperspektiv, precis som de gjorde med elstödet. Man måste titta på helheten – det kan fortfarande vara värt det för svensk ekonomi.

”Risktagande måste premieras”

Även Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringslivs skatteavdelning, trycker på att 3:12-reglerna är en aktuell fråga för företagen. Just nu finns det stora förhoppningar hos företagen om att den utredning som pågår ska leda till tydliga förenklings- och förbättringsförslag från regeringen.

3:12-regelverket berör mer än en halv miljon företagare som i sin tur har bolag och dotterbolag som anställer mer än 1,5 miljoner personer.

– Allt företagande är ett risktagande och det gäller att det premieras för att människor ska vilja driva företag. Men dagens regler gör inte alltid det så det finns ett stort behov av att förenkla och förbättra reglerna, säger han.

För företagen är det också angeläget att skatten på arbete sänks. Sverige har internationellt sett fortfarande en väldigt hög beskattning på arbete, och den behöver komma ner för att ekonomin ska fungera bättre, menar han.

I våras lade regeringen fram förslag bland annat om att stärka jobbskatteavdraget och att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget, och det är viktigt att det nu är med i regeringens höstbudget, betonar Fredrik Carlgren.

– Det här är strukturella åtgärder. Delar av arbetsbeskattningen, främst de högsta marginalskatterna, är så hård att det även rent statsfinansiellt finns vinster att göra genom att sänka den. Därför är förslaget att slopa avtrappningen så bra.

Egentligen handlar det om att få till en bättre fungerande arbetsmarknad och ekonomi, och att skapa bättre förutsättningar för tillväxt i Sverige, menar han. Lägre arbetsbeskattning stimulerar till ökat arbete.

– Det gör i sin tur att företagen får enklare att rekrytera och gör att arbetstagarna blir mer intresserade av att skaffa kompetens som är relevant för arbetsmarknaden.

Handlar om prioriteringar

Även sänkta arbetsgivaravgifter för unga vore välkommet.

– Där har det kommit mycket forskning på senare tid som visar att det är åtgärder med hög verkningsgrad. Sänkt arbetsgivaravgift gör det direkt billigare att anställa så det ger snabbt en koppling till företagarens nytta.

Fredrik Carlgren inser att inflationen är ”en stor huvudvärk för politiker nu”, men hävdar att detta är åtgärder på ett strukturellt plan som bör genomföras.

– Möjligtvis kan man diskutera tajming men det finns alltid utrymme för att sänka skatterna. Ekonomin tenderar att växa varje år så det handlar mest om prioriteringar.

I grunden syftar skattesänkningarna som Svenskt Näringsliv förordar att göra den svenska ekonomin bättre fungerande på lång sikt, att få till stånd strukturella förbättringar av svensk ekonomi.

– Sådana här förändringar tjänar man i längden alltid på att genomföra. Även om analyser kanske visar att det skiljer lite mellan hur olika skattesänkningar skulle påverka inflationen så måste vi försöka att hålla perspektivet på det som är bra på lång sikt, säger Fredrik Carlgren.