DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Expert gläds åt utredning om miljötillstånd – ”Finns några orosmoln”

Regeringens tillsättande av en utredning för snabbare tillståndsprocesser är ambitiös och ett steg på rätt väg. Det menar Nicklas Skår, expert på miljölagstiftning. ”Den här utredningen har näringslivet efterfrågat, men det finns några orosmoln”, säger han till TN.

Under måndagen meddelade regeringen att en utredning tillsätts för att arbeta med att korta ledtider för olika miljötillstånd.

– De är närmast pålitligt opålitliga. De är för långa och för oförutsägbara, sa statsminister Ulf Kristersson (M) under en pressträff.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) underströk även vikten av att förenkla och förkorta processerna för klimatomställningens skull.

Utredaren ska bland annat undersöka hur regelverket kan ändras så att Sverige inte ställer högre krav i förhållande till EU:s regelverk, utreda om tillståndsprövningen enligt miljöbalken bör delas upp på ett annat sätt än vad som är fallet idag och ta fram förslag på hur förutsebarheten kan öka i tillståndsprocessen.

”Det är väldigt efterlängtat att detta sker”

Nicklas Skår, expert på miljölagstiftning på Svenskt Näringsliv, är mycket positiv till att regeringen tar tag i frågan.

– Det är väldigt efterlängtat att detta sker. Regeringen har aviserat en proposition som kommer till hösten och den ska genomföra två tidigare utredningar som innehöll förenklingar. Men vi har påpekat att det inte räcker med förenklingsåtgärderna utan det behövs också mer omfattande revideringar och det är det man nu aviserar i den här utredningen.

– Regeringen konstaterar det finns ett behov av att ta ett större grepp om frågan för att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och möta behovet av en grön omställning. Vi delar den uppfattningen till hundra procent, säger han till TN.

För problemen med den nuvarande miljöbalken är omfattande, enligt Nicklas Skår. Exempelvis valde Boliden att öppna verksamhet i Norge istället för i Sverige, eftersom företaget inte visste hur lång tid processen skulle ta.

– Norge har förstått värdet av en stark basindustri med bra villkor. Vi har haft en tuff, men bra tillståndsprocess som har landat i rimliga villkor. Vi känner ett starkt stöd i Norge – både lokalt och på centralpolitisk nivå, sa Bolidens vd Mikael Staffas till Dagens Industri, när bolaget för två år sedan investerade över 7 miljarder kronor i det norska smältverket Odda.

Rätt steg för klimatomställningen

Ett annat flagrant exempel var när företaget Critical Metals ville utvinna vanadin, en viktig metall för batteritillverkning, ur slagghögar från Boliden i Sverige.

– Det handlade om cirkulär ekonomi, att man återanvänder material på samma plats. Critical Metals satte igång processen parallellt i Sverige och i Finland. I vårt grannland fick man väldigt snabbt svar om hur lång tid det skulle ta att få ett beslut, men i Sverige kunde man inte få några sådana uppgifter, säger Nicklas Skår.

Företaget valde därför att lägga anläggningen i Finland, men utvinningen av vanadin sker i Sverige.

– Det innebär att vanadinet måste fraktas på båt till Finland. Vi hade kunnat skapa fler arbetstillfällen i Sverige, men istället skapar miljölagstiftningen en situation där vi ökar transporterna helt i onödan och dessutom tappar arbetstillfällen. Därför är det mycket bra att den här utredningen tillsätts, fortsätter han.

Inte minst välkomnar Nicklas Skår regeringens initiativ mot bakgrund av den klimatomställning som väntar framöver.

– Vi står inför historiens största omställning någonsin och samhället ska förändras i grunden på i princip 20 år. Det är ett enormt arbete som ska göras på väldigt kort tid. Därför där det väldigt positivt att regeringen meddelar att de här förändringarna ska börja gälla under innevarande mandatperiod. Det är väldigt ambitiöst, man satsar verkligen och det ska regeringen ha all heder av.

Han fortsätter:

– Den här utredningen har näringslivet efterfrågat, men det finns några orosmoln.

Ändringstillstånd riskerar bli långdragna – ”Beklagligt”

Nicklas Skår ser två problem med utredningen: ändringstillstånden och målkonflikterna. I omställningen måste i princip alla som har tillstånd idag förändra sina verksamheter. Det innebär att nästan alla prövningar kommer att beröra ändringar i befintliga verksamheter.

– Det kommer att tillkomma nya batterifabriker och grönt stål, men det är en liten andel av den totala mängden prövningar. Idag måste många företag inte bara pröva själva ändringen, utan hela verksamheten. Det kommer behövas massa ändringar på kort tid och då är bättre att man kan göra det i små steg och göra det snabbt. Vi var övertygade om att förslaget om så kallade ändringstillstånd som utreddes tidigare skulle komma i den aviserade propositionen i höst, men nu återfinner vi den ännu en gång i uppdraget till den nya utredningen. Det är beklagligt, säger han.

Omställningsprocessen kan därmed fördröjas med i vart fall två år, betonar Nicklas Skår och tillägger att han gärna skulle se att ändringstillstånden genomfördes på det underlag som fanns i den tidigare utredningen.

Uppmaningen: Gör det enklare att prioritera mellan stort och smått

Under senare tid har en rad krockar mellan investeringar och miljöbalken uppmärksammats i media. TN har tidigare skrivit om en hackspett som stoppar en omfattande elsatsning och vattensalamandrar som riskerar bromsa en Volvofabrik. Nicklas Skår saknar i direktivtexten en beskrivning av de målkonflikter som uppstår med jämna mellanrum. I nuläget finns ingen möjlighet för myndigheterna att prioritera mellan olika skydd så därför tillämpas alla i varje prövning.

– Exempelvis är kulturmiljö skyddad enligt miljöbalken. Vid ett tillfälle ville man sätta upp en stor vindkraftpark, men fick halvera den därför att någon hade kommit på att om man från en hälsingegård gick ut på gårdsplanen och gick kanske femtio meter så skulle man ana vindkraftsnurrorna. Eftersom insidan på hälsingegården var kulturmiljöskyddat blev det ett hinder, säger han, och efterfrågar en tydligare riktning att myndigheterna måste prioritera mellan stort och smått.

Bättre möjligheter för myndigheter att prioritera mellan stort och smått är centralt, gärna i form av en prioriteringsregel i miljöbalken, understryker Nicklas Skår.

– Statsministern var tydlig med att det är politikens uppgift att skapa de här prioriteringarna. Nu måste man ge myndigheterna verktyg för att göra det. Ju förr vi tar tag i det, desto större är sannolikheten att det kan avvägas på ett bra sätt.