ELKRISEN

LRF varnar: Försenat stöd kan knäcka odlarna

Höga elpriser har pressat odlingsbranschen. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är starkt kritiskt till att elstödet till företagare dröjer – och varnar för att ett utdraget besked kan få följder både för branschen och för livsmedelsutbudet i Sverige.

– Det stressar mig oerhört, säger Thomas Lilja, tomatodlare i Blekinge.

Beskedet kring det utlovade elstödet till företag i södra och mellersta Sverige drar ut på tiden. Medan delar av stöden till privatpersoner och till särskilt elintensiva företag närmar sig utbetalning, är det generella stödet till företagare fortfarande skjutet på framtiden – utan vare sig beviljat tillstånd i EU eller fastslaget utbetalningsdatum.

LRF flaggar nu för att flera företagare i odlingsbranschen hamnat i en svår situation med bland annat "akut" likviditetsbrist i sina verksamheter.

Thomas Lilja driver en tomatodling i Blekinge med stora elkostnader.

– Det här stressar mig alldeles oerhört. Att vi inte får ett besked kommer så klart påverka vårt resultat, men framför allt pressar det vår likviditet. Och det gör att vi måste låna ännu mer pengar för att starta upp odlingen för säsongen, vilket blir väldigt dyrt, säger han.

Behöver låna pengar

Thomas Lilja beskriver sin verksamhet som "framtung", och att de flesta av hans inkomster brukar dröja till skörden senare på året. Det gör i sin tur att han – och andra företagare i branschen – i regel behöver låna pengar i början av säsongen för att bekosta plantor, utrustning och personal.

För Thomas Lilja är därför ett snabbt besked om stödet – hur det utformas och när det kommer – viktigare än dess storlek, eftersom det påverkar planeringen för många månader framåt.

– Huvudproblemet är, för att starta upp vår verksamhet varje säsong måste man gå till banken och låna pengar – och nu höjer de räntorna. Om man vet hur det blir med elpengarna blir situationen lugnare och då kan man planera. Nu är allt bara en ovisshet, säger han.

Ovisshet påverkar företagare

Marcus Söderlind är ordförande vid LRF Trädgård, som företräder odlare runt om i Sverige. Han säger att ovissheten börjar bli allt mer kännbar för företagen.

– De flesta trodde nog att framåt nyår, eller runt julhelgen, då kommer man att ha bilden klar för sig. Men nu sitter vi här, nästan 20 februari, och fortfarande har vi inte fått något typ av besked om hur stödet ska se ut eller hur utbetalningarna ska fungera, säger han.

TT: Vad händer om besked om stödet dröjer ytterligare?

– Den yttersta konsekvensen blir att företag kommer att gå under eller inte klara av att starta upp den här säsongen. Det tas från likviditeten hela tiden och nu kommer dessutom höga räntekostnader. Det vore förstås väldigt olyckligt om företag slås ut.

"Väldigt ansträngt"

Enligt Marcus Söderlind har producenterna haft svårt att kompensera de höga elpriserna genom att höja priser i eget led, eftersom konkurrensen från utländska odlare är stor. Flera svenska odlare har dessutom minskat eller senarelagt sin egen produktion för att anpassa sig till elpriserna, bland annat då vissa elintensiva växthusbaserade verksamheter varit svåra att få ekonomi i.

– Det höga elpriset har inneburit att många minskat sin produktion eller skjutit delar av den på framtiden, och det gör förstås att vi tappar svensk produktion av grönsaker och växter. Eftersom man fått prioritera att betala sina elkostnader har många på olika sätt behövt krympa sin verksamhet, säger Marcus Söderlind.

– Ju längre tiden går, desto mer ansträngt blir det ju. Alla företag är olika, men läget är klart väldigt ansträngt för många.

Tomatodlare Thomas Lilja önskar sig klara besked om elstödet. Bild: Privat

Fakta

Trädgårdsnäringen består av cirka 1 800 företag i Sverige.

Inom trädgårdsnäringen – det vill säga odling av bland annat grönsaker och växter – är det växthusen som står för merparten av elförbrukningen.

Den totala energiförbrukningen i den svenska växthusodlingen uppgår årligen till cirka 0,6 TWh.

LRF beräknar att elkostnaderna för jordbruket ökat med 5,3 miljarder kronor sedan vintern 2021. Av dessa ökade kostnader står växthusen för 2,1 miljarder kronor.

Källa: LRF