DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Branschen får höjd skatt mitt i krisen – ”Vansinne”

Ökade elkostnader, stigande inflation och ett osäkert geopolitiskt läge. Nu har även skatten höjts vilket kan leda till konkurser, varnar branschföreträdare. ”Tajmingen är den värsta tänkbara”, säger Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier till TN.

Under de senaste åren har en bryggeriboom uppstått. 2010 fanns det 39 bryggerier i Sverige, tio år senare var siffran 453. Men utvecklingen kan stagnera nu, menar Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.

– Många har kämpat under hela pandemin, och när det nu inte lättar så tror jag inte att alla kommer att klara sig vilket är otroligt tråkigt. Vi kommer nog tyvärr att se flera konkurser framöver. Det är oerhört tråkigt.

Trots att många förutspådde att pandemin skulle innebära en bryggeridöd, bland annat på grund av att restaurangerna tvingades hålla stängt, så räddades bryggerierna av en ökad försäljning på Systembolaget och av folköl.

– Vi förberedde oss på en bryggeridöd, men våra medlemmar visade sig vara otroligt kreativa då det dök upp nya affärsidéer. Vi såg nog inte ett enda bryggeri som uttalat, på grund av pandemin, gick i konkurs eller lade ned, säger Erik Frithiof, delägare på Hyllie Bryggeri och ordförande för Sveriges Oberoende Bryggerier, som samlar runt 150 bryggerier.

”Allt har blivit dyrare.”

När pandemin var slut var branschen på väg att andas ut. Men då skulle det inte dröja länge innan Ryssland invaderade Ukraina och ett krig bröt ut. För de svenska bryggerierna har det inneburit kraftigt ökade priser och brist på förpackningar och råvaror.

– Det handlar om alltifrån glas och aluminium till malt och vete. Allt har blivit dyrare.

Många mindre bryggerier säljer sina öl via Systembolagets beställningssortiment där leverantörerna kan justera priserna fyra gånger per år.

– Det innebär att man inte kunnat vara så flexibel och arbeta med prissättningen som en del av en strategi, säger han.

– Då och då har vi haft batcher där malten varit dubbelt så dyr som den vanligtvis är, men prissättningen mot kunden är densamma. Det innebär såklart att marginalerna blir mycket mindre.

Bryggerierna har dock successivt kunna höja priserna under förra året, men enligt Erik Frithiof går det inte att höja alltför mycket.

– Problemet är att vi ägnar oss åt en lyxprodukt. Höjer vi priserna alldeles för mycket så kommer konsumenterna inte köpa lika mycket. Det blir en ond spiral.

Höjd skatt på öl

Utöver minskad efterfrågan och ökade råvarupriser drabbades branschen av en ny smäll vid årsskiftet då skatten på öl höjdes med fem procent.

– Det är pengar som skulle kunna användas till något annat, och som inte direkt gör någon skillnad i statskassan.

Han menar att tajmingen är helt ”vansinnig”.

– Att genomföra den här typen av skattehöjningar under en kris kan jag tycka är märkligt. När man vet hur det ser ut i världen och hur detta kommer slå mot konsumenterna som redan har det tufft är det svårt att förstå.

Enligt honom finns det en lösning på problemen, nämligen differentierad alkoholskatt.

– EU:s alkoholskattedirektiv tillåter lägre alkoholskatt för små producenter – och samtliga EU-länder utom Spanien och Sverige har utnyttjat den möjligheten för att skapa bättre konkurrensvillkor för mindre bryggerier.

Elkrisen slår hårt

Det är inte bara den vikande konjunkturen som har påverkat bryggerierna negativt då konsumenterna minskat sin konsumtion. Även de höga elpriserna har drabbat bryggerierna.

En del har tvingats pausa produktionen eller brygga på nätter för att minska på elkostnaderna, berättar Erik Frithiof. En tiondel av medlemmarna i Sveriges Oberoende Bryggerier har i en enkät svarat att det finns en överhängande risk att de tvingas lägga ned på grund av det rådande läget.

– Det finns en stor risk att vi kommer se flera bryggerier försvinna under våren.

Höjningen av alkoholskatten är ett oerhört hårt slag mot branschen, menar Anna-Karin Fondberg.

– Dessutom är tajmingen den värsta tänkbara. Det går nog inte riktigt att få till en sämre tajming.

– Vi delar samma utmaningar som andra branscher med ökade elkostnader, stigande inflation och ett osäkert geopolitiskt läge. Men utöver detta så får vi en höjd punktskatt.

”Den illegala införseln ökar.”

Dessutom jobbar bryggerinäringen i symbios med handeln och besöksnäringen som just nu är extra utsatta.

– Bryggerinäringen är en lågmarginalbransch, vilket innebär att man är väldigt känslig. Under pandemin har många plockat av kapital och försökt bita ihop för att komma ut på andra sidan. Men då möts man av nästa kris och vi ser att det framöver kommer bli väldigt tufft för många.

Hon menar även att höjningen av alkoholskatten kommer att leda till en ökad gränshandel.

– Det är oklokt. Tappar vi svensk försäljning så tappar vi också svenska skatteintäkter. Dessutom ökar en okontrollerad alkoholförsäljning i Sverige och att den illegala införseln ökar.

– För den organiserade brottsligheten handlar det om en verksamhet som ger ganska enkla pengar samtidigt som straffskalan är låg. Pengar som i sin tur finansierar grov brottslighet på hemmaplan.

”Allt som har med alkohollagen att göra känns som att det är skrivet för en annan tid.”

På regeringens bord ligger just nu den så kallade Gårdsförsäljningsutredningen. Den förslår bland annat att gårdsförsäljning ska vara tillåten i anslutning till betalda föreläsningar eller studiebesök. Enligt regeringen så fortsätter arbetet med att bereda frågan om småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Erik Frithiof menar att gårdsförsäljning har ett viktigt symbolvärde för en mer modern alkoholpolitik.

– Allt som har med alkohollagen att göra känns som att det är skrivet för en annan tid då vi inte hade den blomstrande produktionen som vi har idag.

– Gårdsförsäljning skulle innebära att flera bryggerier skulle kunna genomföra affärsutvecklingsprojekt, som man inte kan göra idag då det finns för få försäljningskanaler.