ELKRISEN

Kol gör comeback i den tyska energikrisen

Ekonomi (TT-Bloomberg)

Användningen av kol som energikälla ökar markant i energikrisens Tyskland.

Kolanvändningen i Europas största ekonomi är nu den största på sex år och kolimporten till Tyskland pekar uppåt 2023.

Strypta ryska gasleveranser i kölvattnet på Ukrainakriget och tvärnit för importerad kärnkraftsel från Frankrike är huvudförklaringen till att Tyskland nu återstartat stora och tidigare i praktiken nedstängda koleldade energianläggningar under hösten.

Driftstiden förlängd

I veckan meddelade den tyska energikoncernen Uniper att man förlänger driftstiden för två av sina kolanläggningar – Heyden 4 i Peteshagen och Staudinger 5 utanför Frankfurt – till våren 2024. Beslutet möjliggörs av en ny tysk lag som säger att naturgasanvändningen i så stor utsträckning som möjligt ska ersättas med andra energikällor.

Heyden 4 – med en kapacitet på 875 megawatt – var redan tagen ur kommersiell drift när anläggningen i augusti i år åter började leverera el till marknaden. Först hette det att det var en tillfällig produktionsförlängning, som skulle avslutas i mars 2023. Men nu har driftstiden förlängts ett år till.

När det gäller Staudinger 5 – på 510 megawatt – skulle den enligt nu upprivna planer ha stängts ned i maj 2023.

Tyskland hade före Ukrainakriget – när den ryska gasen ännu flödade in i landet via Ukraina och Nord Stream 1-ledningen under Östersjön – satt upp som mål att helt fasa ut kol som energikälla till 2038.

Utvecklingen innebär att kolet ökar sitt försprång till andra energikällor som används i tysk elproduktion, visar en kvartalsrapport från den tyska statistikmyndigheten Destatis.

Ökad kolanvändning

Kol användes för att framställa 36,3 procent av den el som matades ut i det tyska elnätet under tredje kvartalet i år. Det kan jämföras med 31,9 procent under motsvarande kvartal 2021.

Vindkraften når inte ens upp till hälften av detta, och ligger på 16,8 procent – knappt förändrad alls mot ett år tidigare. Solceller som kraftkälla för elproduktionen flåsar därmed vinden i nacken, med ett lyft till 16 procent, upp från 13,3 procent ett år tidigare.

Kärnkraftens andel halverades nästan, till 7,4 procent mot 14,1 procent. Naturgasen ökade marginellt – trots prisrusningen – till 9,2 procent, mot 8,8 procent ett år tidigare.