DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Larmet: ”Det riskerar att bli en mindre bryggeridöd”

Erik Frithiof, delägare på Hyllie Bryggeri. Bild: Stian Lysberg Solum / NTB scanpix / TT , Privat

Under de senaste tio åren har en bryggeriboom skett i Sverige. Men flera kostnadssmällar gör nu läget akut för många i branschen, inte minst för små bryggerier. ”Så här illa var det inte under covid”, säger företagaren Erik Frithiof.

Ett akut läge. Så beskriver Erik Frithiof, delägare på Hyllie Bryggeri och ordförande för Sveriges Oberoende Bryggerier, situationen för många svenska bryggerier. I en ny enkät från Sveriges Oberoende Bryggerier anger 85 procent av medlemsföretagen att de påverkas betydande eller allvarligt av kostnadsökningarna.

– För många är det akut, det märker vi. Många förbannar sig över situationen. Så här illa var det inte under covid. Då handlade det mer om försäljning av ölen, nu handlar det om att tillverka den, säger Erik Frithiof.

Stora delar av branschen är fortfarande omogen och har därför inte hunnit bygga upp en buffert, menar han. För nog kan det senaste decenniet beskrivas som en bryggeriboom. 2010 fanns det 39 bryggerier i Sverige, tio år senare var siffran 453.

En kostnadssmäll – från flera håll

På den växande marknaden blandas stora bryggerier med mindre. Ett som tillhör den senare kategorin drivs av Claes Wernerson, vars företag har fem anställda på bryggeriet utanför Kvänum i Skaraborg. Han beskriver att kostnadssmällen kom på samma gång, från flera håll.

– Vi har varit i gång i många år så vi överlever, men visst sjutton har vi påverkats väldigt mycket. Det har gått så snabbt med alla höjningar. På bara några månader har det exploderat och då hänger man inte riktigt med. Energipriserna ökar, precis som transporten och förpackningarna. Det kommer att bli tufft, säger han.

Kostnadsökningarna har kommit fort, menar bryggaren Claes Wernerson. Bild: Jean-Paul Bastiaans

Problemen är många, om det så gäller malt eller glasflaskor.

– Malten har stuckit i väg med 45 till 55 procent. Transportkostnaderna är riktigt tunga för oss, men också glasförpackningarna. Alla som köpte glasflaskor från Ryssland köper nu från Europa, så det blir slagsmål om dem.

Inte minst kan den minskade köpkraften påverka konsumenternas förmåga att köpa hantverksöl, spår Claes Wernerson.

– Om vi tänker scenariot att konsumenterna begränsar inköpen, då minskar volymen. I så fall behöver vi producenter rimligen höja priserna med 15 till 20 procent. Det vore illa och då måste hela branschen skala ner. Dessvärre är permitteringar en sådan sak som i så fall kan bli aktuell, säger han., säger han.

Åbro bygger egen solpark

Även för ett stort bryggeriföretag är läget riktigt tufft, berättar Henrik Dunge, vd på Åbro.

– Det började egentligen inför förra säsongen när råvarupriserna stack i väg rejält. Vi såg en uppgång på både malt och humle. Efter pandemin såg vi hur aluminiumpriset började sticka i väg och i år har både drivmedelspriset och elpriset stigit kraftigt, säger han.

Henrik Dunge, vd på Åbro, efterfrågar blocköverskridande samarbete för att hitta en lösning. Bild: Åbro

I september varnade Svenska kraftnät för att effektbristen kan leda till att de kan tvingas att stänga av elen i korta perioder i södra Sverige. Beskedet var knappast goda nyheter för småländska Åbro.

– För oss som är i processindustrin räcker det med att det stängs av i en minut så har vi två dygns stillestånd innan vi kan komma i gång ordentligt. Sedan vet jag att man tittar på vilka industrier som är viktiga och där ingår vi. Om alla börjar spara in på elen kanske vi slipper tillfälliga avstängningar, men det här året har ju varit väldigt oförutsägbart, säger Henrik Dunge.

Åbro bygger Sveriges största solpark kopplad till enbart en industri. Bild: Åbro Bryggeri

Men, understryker han, företaget har säkrat elen fram till årsskiftet och bygger parallellt Sveriges största industrianslutna solpark bredvid bryggeriet. I vår väntas den 100 000 kvadratmeter stora parken vara på plats.

Trots det anser Henrik Dunge att elen är den viktigaste frågan att lösa framöver.

– Många mindre industrier runt Vimmerby tycker inte att det är lönsamt att producera och då blir det inga skruvar och muttrar till Volvo. Det blir katten på råttan, råttan på repet. Jag tycker att man måste sätta sig ner blocköverskridande för att hitta en lösning, säger han.

Efterfrågar sänkt skatt

I våras beslutade regeringen om en proposition med höjd alkoholskatt med motiveringen att skatten är ett effektivt ”styrmedel för att förbättra folkhälsan och innebär samtidigt ökade skatteintäkter”. Enligt propositionen föreslås skatten på öl och vin höjas med cirka fem procent efter årsskiftet.

Men på EU-nivå är läget delvis ett annat. Där gör ett beslut gällande att mindre oberoende producenter kan få lägre alkoholskatter vid försäljning i andra länder i EU. Den maximala skattereduktionen får vara 50 procent av ordinarie skattesats och vid försäljning ska bryggeriet få ta del av landets eventuella reduktion.

De allra flesta medlemsländerna har infört skattereduceringen, men på en fråga i riksdagen 2019 var dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) tydlig i sitt svar:

– Öl med en viss mängd alkohol har samma skadeverkningar oavsett om det är ett stort eller litet bryggeri som har producerat den. En lägre beskattning med anledning av att alkoholen produceras av mindre aktörer skulle därmed innebära ett avsteg från den svenska alkoholpolitiken, sa hon.

”Riskerar att bli en mindre bryggeridöd”

Bryggaren Claes Wernerson utanför Kvänum är av en annan åsikt. För att underlätta läget för mindre bryggerier efterfrågar han att en differentierad alkoholskatt för små producenter införs.

– En skattereduktion skulle vara räddningen för vartenda bryggeri i Sverige. EU-direktivet tillåter skattereduktion på 50 procent utifrån ordinarie alkoholskatt, vilket för vår del skulle det innebära 600 000 till 700 000 kronor. Då skulle vi kunna rulla vidare på ett bra sätt, säger han.

Erik Frithiof, delägare på Hyllie Bryggeri och ordförande för Sveriges Oberoende Bryggerier, är inne på samma spår.

– En sådan förändring skulle innebära att väldigt många av vår förenings medlemmar istället för att lägga ner skulle kunna tjäna lite pengar på sin verksamhet. Det här är en punktskatt som få branscher har, men som innebär en extra kostnad för oss.

Erik Frithiof efterfrågar sänkt skatt. Bild: Privat

Skattesänkningen skulle förändra läget radikalt, men om situationen fortsätter som i nuläget ser det tufft ut, varnar han.

– Det riskerar att bli en mindre bryggeridöd. På Hyllie Bryggeri lägger vi två miljoner på alkoholskatt, men med en halverad skatt skulle vi kunna förbättra arbetsmiljön och anställa en person till. Detta är en nationell angelägenhet, bryggerierna finns från Luleå till Trelleborg, säger Erik Frithiof.