ELKRISEN

Bakslaget: Nu ökar Europas kolproduktion – ”Nödlösning ingen önskar”

Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem, Staffan Reveman, tysk energianalytiker. Bild: Pressbild, Pontus Lundahl/TT, Privat

Volkswagen hotar att flytta verksamhet från Tyskland samtidigt som elpriserna fortsätter att rusa även i Sverige. Nu ökar kolproduktionen kraftigt i Europa. ”Man tar steg bakåt i klimatomställningen”, säger Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem.

– Vi har börjat gå in i den värsta krisen sedan andra världskriget, jag måste tyvärr med all kraft uttala det på det här viset.

Det säger den tyska energianalytikern Staffan Reveman till TN.

– Vid vissa tidpunkter producerar varken solenergin eller vindkraften och kolkraften är dominerade. Tidvis är bidraget från solenergin och vindkraften noll. Man kan installera det tiodubbla antalet solcellsanläggningar eller vindkraftverk, men skiner inte solen och det är vindstilla, så blir resultatet fortfarande noll.

Energikrisen startade innan kriget

Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet, betonar att energikrisen till viss del startade innan kriget i Ukraina. Den utlöstes till stor del av en kraftig nedgång och en snabb uppgång av energikonsumtionen efter pandemin som sen inte möttes av en tillräckligt snabb uppgång av energiproduktionen.

– Energimarknaderna hamnade i ett känsligt läge där små störningar kunde få stora effekter. Sedan påbörjade Ryssland sin energimässiga krigföring redan förra året då man drog ned på gasleveranserna. Då var det inte självklart att det var med uppsåt, utan då trodde nog många att de bara hade produktionsproblem i sviterna av pandemin. Men nu i efterhand verkar det ganska utstuderat.

Försökt ersätta gasen

Men trots farhågorna när kriget i Ukraina bröt ut har den ryska gasen flödat till Europa fram tills september.

– Man hade redan i våras en förväntan om att det sannolikt skulle kunna bli problem med gasen vilket fick priserna att sticka i väg direkt, även om det ryska flödet till och med ökade efter krigsutbrottet.

När kriget startade gjordes flera studier på hur Europa skulle kunna klara energiförsörjningen utan den ryska gasen. Då gjordes bedömningen att man kan ersätta ungefär hälften av den ryska gasen med andra gaskällor, framförallt LNG-import (flytande naturgas) från USA och Qatar.

– En fjärdedel skulle kunna kompenseras genom en minskad gasanvändning i industri och hushåll och en fjärdedel skulle kunna ersättas genom att minska elproduktionen från gas men öka elproduktionen från andra källor.

– Men tyvärr har den fjärdedel som man planerade skulle kunna ersätta gasen i elproduktionen inte materialiserats då vi använt mer gas för elproduktion i år än vi gjorde förra året.

Kärnkraft och vattenkraft minskat kraftigt

Det beror på framför allt två saker, både kärnkraften och vattenkraften har producerat mindre än förra året och också mindre än normalt. Enligt Rystad Energy har kärnkraftsproduktionen i Europa minskat 14 procent och vattenkraften 25 procent, mellan januari och juli i år, jämfört med förra året.

– Det har att göra med att många reaktorer har stått stilla i Frankrike samt att lagren varit väldigt låga för vattenkraften på grund av torka och mindre nederbörd. Kärnkraft och vattenkraft är väldigt viktiga för det europeiska elsystemet, så när de inte går fullt så påverkas balansen stort. Det har även stängts ned reaktorer för gott under krisen, säger Henrik Wachtmeister.

Genrebild. Brunkolskraftverk i Tyskland. Bild: Pontus Lundahl/TT

För att kunna mildra priseffekterna har bland annat Tyskland, Nederländerna och Österrike dragit i gång nedstängda kolkraftverk. Enligt Rystad Energy ökade kolkraftsproduktionen i Europa med 12 procent mellan januari och juli i år, jämfört med förra året.

”Att dra i gång kolkraftverk innebär att man tar steg bakåt i klimatomställningen.”

– Rent ekonomiskt har det blivit lönsamt att köra dem, de är helt enkelt nödvändiga för att balansera utbud och efterfrågan. Det är den extrakapacitet som finns, om gasen minskar så måste annat in och då är det framförallt kol som finns att ta till i större mängd.

– Det är en nödlösning som ingen önskar. Att dra i gång kolkraftverk innebär att man tar steg bakåt i klimatomställningen. Vid förbränningen är kol dubbelt så dåligt som gas vad gäller koldioxidutsläpp.

”Vi får ytterligare en anledning att ställa om och avveckla det fossila.”

Henrik Wachtmeister betonar att detta på kort sikt kommer innebära att utsläppen ökar.

– Men sannolikt kommer omställningen att accelerera av den här krisen på längre sikt. Vi kanske tar ett steg bakåt nu, men flera steg framåt de kommande åren, i och med att vi får ytterligare en anledning att ställa om och avveckla det fossila.

Europa kommer ha ytterligare incitament att snabba på omställningen, menar han.

– Det handlar dels om ekonomiska skäl. Fossilfria energislag kommer att kunna konkurrera med det fossila på ett bättre sätt och investeringar kommer att gå åt det hållet. Även det säkerhetspolitiska kommer påverka. Europa kommer vara villigt att betala mer för att minska sitt beroende av volatila fossila marknader och opålitliga petroleumstater, säger Henrik Wachtmeister.

Startar upp kolkraftverk

Staffan Reveman berättar att gasen skulle ersätta utfasningen av kolkraft och kärnkraft i Tyskland. Över hälften av Tysklands behov av gas har tidigare täckts av leveranser från Ryssland. Men då den gasen inte längre går att få tag på har man nu tvingats starta upp avstängda kolkraftverk.

– Man bryter inte längre stenkol i Tyskland, det finns alltså ingen intern produktion i landet, men brunkol finns, och det utvinns hela tiden.

Att återstarta kolkraftverk är förödande för klimatet, menar han.

– Att flera kolkraftverk återstartas betyder att utsläppen ökar. Vi kommer inte nå Parisavtalet, det kan vi glömma.

Den nuvarande tyska regeringen utgörs av en koalition mellan partierna SPD, FDP och Allians 90/De gröna och leds av förbundskansler Olaf Scholz (SPD). Staffan Reveman lyfter fram att kärnkraften i grunden är ett ideologiskt problem inom regeringen, där framför allt för Allians 90/De gröna.

– De gröna grundades i anti-atombombskampen och har även haft ett starkt motstånd till kärnkraften. Dessutom förstärktes den negativa bilden av kärnkraften av Fukushima-olyckan 2011. Kärnkraften är ett hot mot deras egen identitet vilket gör att det blir en principiell fråga om att kärnkraften måste fasas ut.

”Jag hoppas att regeringen till slut insett att vi behöver kärnkraften, då vi inte har gas nog att ersätta både kärnkraften och kolkraften.”

Enligt den tyska regeringen kommer dock två av de tre tyska kärnkraftsreaktorer som fortfarande är i drift inte att stängas i slutet av 2022 som planerat, utan kunna fortsätta att vara i drift åtminstone till mitten av april 2023.

– Jag hoppas att regeringen till slut insett att vi behöver kärnkraften, då vi inte har gas nog att ersätta både kärnkraften och kolkraften.

– Vi står inför ett ganska stort politiskt bråk i Tyskland och det finns en risk att att regeringskoalitionen spricker.

Vice förbundskanslern och ekonomiministern Robert Habeck. Bild: Michael Kappeler

Den negativa inställningen till kolkraft blev nyligen påtaglig när ett 40-tal klimataktivister blockerade delar av ett kolkraftverk i Jänschwalde.

– De lyckades få operatören att ta ut två av fyra kraftverksblock ur drift, och då försvann det direkt 1 gigawatt från det tyska elnätet.

Dessutom gick Tysklands gröna vicekansler och näringsminister Robert Habeck till val på fasa ut kolen. Nu tvingas man i stället återstarta gamla kolkraftverk – för att rädda industrin.

– Det finns alltså stora problem, för det är många som absolut inte vill ha kärnkraft och de vill absolut inte ha kolkraft heller.

– Det blir ett problem när gaskraften inte kan leverera men Tyskland hela tiden kommer att behöva mellan 70 och 80 gigawatt effekt för att fungera. Dessutom räknar regeringen med ett högre elbehov till 2030. Från dagens 500 TWh till mellan 680 och 750 TWh.

Volkswagen överväger flytt

Staffan Reveman lyfter även fram skillnaderna i planerbar elproduktion mellan Sverige och Tyskland. Ungefär 40 procent av den svenska elproduktionen kommer från vattenkraft men vattenkraften utgör bara 4 procent i Tyskland. Dessutom har Sverige ett antal kärnkraftsreaktorer som fortsätter att producera el och i Tyskland ska de sista kärnkraftsreaktorerna snart stängas ned.

– Man kan bara skaka på huvudet åt det. Vi har glömt bort att man behöver en sund kombination av olika fossilfria energikällor. Nu är vi osunda och energikällorna har blivit fossila och det är för jävligt. Det är mycket oroande.

– I grunden handlar problemet om att man har gjort sig för beroende av billig rysk gas och man har fattat beslut om att fasa ut kärnkraften. Det har enligt min uppfattning varit idiotiska beslut.

Nyligen kom uppgifter om att den tyska fordonskoncernen Volkswagen överväger att flytta tillverkning från Tyskland och Östeuropa om bristen på naturgas fortsätter.

– Gasen är det första problemet och elektriciteten det andra problemet. Då uppstår frågan om hur Volkswagen kunna tillverka battericeller i Salzgitter om det inte finns tillräckligt med el för den typen energiintensiv industri.

Rystad Energy: Winter is coming: Russian gas supply cuts cause price volatility and potentially power cuts