ELKRISEN

Forskare: Så påverkas svenska elmarknaden av Ukrainakriget

Om Sverige hade haft ytterligare elproduktion i drift hade elpriserna i södra Sverige under hösten varit 30-50 procent lägre, enligt en ny rapport. Dessutom hade Sverige inte påverkats lika mycket av Tysklands beroende av rysk gas, menar forskaren Markus Wråke. ”Vi kan inte isolera oss från det som händer”, säger han.

Under hösten 2021 drabbades Sverige av kraftigt varierande och höga elpriser framför allt på grund av ökade priser på naturgas. Enligt en studie från Energiforsk hade elpriserna i södra Sverige kunnat vara 30-50 procent lägre om Sverige haft ytterligare elproduktion i drift.

– Vi anade att det skulle påverka elpriserna, då det är ganska naturligt om man ökar utbudet och efterfrågan är densamma. Men att skillnaden skulle vara så stor var överraskande, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk.

I studien simulerades elsystemet som det såg ut i höstas. Därefter lades antingen 1,8 GW kärnkraft eller 3,5 GW havsbaserad vindkraft i södra Sverige till. Detta för att kunna se vilken påverkan det skulle ha haft på elpriserna.

– Mer elproduktion innebär på kort sikt lägre priser. Men elsystemet påverkas inte bara av enskilda kraftverk utan är även beroende av vad som händer på den europeiska elmarknaden.

Kapaciteten behöver öka

För att Sverige ska kunna undvika att hamna i en liknande situation med skenande elpriser framöver handlar det om att bygga ut produktionskapaciteten i södra Sverige, men också om att stärka elnätet, energieffektivisering och att skapa förutsättningar att vara mer flexibla i hur och när vi använder el. I Sverige har vi länge haft höga elpriser vilket har lett till att många investeringar uteblivit, konstaterar Markus Wråke.

– Under hösten var det fortfarande billigt med el i norra Sverige, och om vi hade haft en fungerande överföringskapacitet hade det kunnat påverka prisbilden i södra Sverige. Det handlar även om att effektivisera elanvändningen.

Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicy på Svenskt Näringsliv konstaterar att rapporten från Energiforsk är intressant och ett viktigt inspel i debatten om det svenska elsystemet.

– Energiforsk visar att vad vi gör i Sverige har stor påverkan på de svenska elpriserna. Därför är det betydelsefullt att politiken verkligen tar initiativ som långsiktigt stärker upp den svenska elproduktionen.

Det finns några frågor som är särskilt viktiga för att vi ska få ett koldioxidfritt, försörjningssäkert och kostnadseffektivt elsystem på plats som klarar av att möta våra kommande elbehov, menar hon.

– Politiken måste verkligen ta tag i tillståndsprocesserna. Oavsett vilket kraftslag vi talar om – eller om vi talar om nya nätinvesteringar – så är ofta tillståndsprocesserna mycket utdragna vilket bromsar omställningen, säger hon och fortsätter:

– Energiforsks rapport visar också att vi inte kan stänga dörren till några fossilfria kraftslag. Teknikutvecklingen går snabbt inom alla områden och ska vi klara av klimatutmaningen så behöver vi satsa på att utveckla alla typer av elproduktion.

Dramatisk krigsutveckling

Den senaste utvecklingen i Ukraina lyfter frågor om hur elsystemet ska se ut ur aspekter som säkerhetspolitik, näringspolitik och miljöpolitik, konstaterar Markus Wråke.

– Strategin som Sverige och Europa har handlar om ökad integration, det gör elen billigare och det gör det lättare för oss att nå klimatmålen. Kortsiktigt skulle elpriserna bli lägre om vi inte var så starkt sammankopplade med till exempel Tyskland, men på längre sikt tjänar sannolikt både konsumenter och producenter av el på att Europas elmarknad integreras mer än idag.

Nyligen kom beskedet att den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 stoppas tills vidare. Enligt Markus Wråke kommer detta kortsiktigt inte att påverka elpriserna.

– Men det säkerhetspolitiska läget kommer att påverka och man kommer säkerligen att se på Ryssland på ett annat sätt. Jag tror att omställningen för Tyskland, där de vill göra sig mindre beroende av rysk naturgas, kommer att påskyndas av den dramatiska situationen i Ukraina. Och det är en nödvändig utveckling.

Största frågan

Just nu är avvägningen mellan de säkerhetspolitiska och de ekonomiska konsekvenserna den absolut största frågan för Europas ledare.

– Det handlar bland annat om energiförsörjningen och särskilt då naturgasen. För Sveriges del är det extremt viktigt att den svenska regeringen har en nära dialog med Tyskland och EU.

Han menar att det inte finns någon korrelation mellan ambitiösa klimatmål och höga elpriser.

– Jag tror inte att vi behöver vara oroliga för att priserna i snitt måste öka som en följd av ambitiösa klimatmål. Elproduktion är idag ganska billigt, och vi ser bland annat att investeringar i sol- och vindenergi sjunker i pris.

Så det kan finnas tillgång på billig el framöver, men det kräver en framsynt energipolitik som gör det attraktivt och möjligt att investera, konstaterar han.

– Men eftersom det blåser olika mycket under olika delar av året så kommer elpriserna att variera och då gäller det att kunna hantera det.

Påverkas indirekt

Hade vi haft en situation i Europa där vi var mindre beroende av rysk gas och istället gjort fler investeringar i andra alternativ så hade dagens situation varit mycket lättare att hantera och det hade lett till en större handlingsfrihet, menar han. Det handlar framför allt om Tyskland som under flera år varit kraftigt beroende av rysk gas och nu behöver välja nya vägar. Bland annat ser man nu över kärnkraft igen.

– Europa använder fortfarande mycket naturgas och framförallt Tyskland har satt sig i en fruktansvärt svår situation med sitt beroende av gas från Ryssland. Och eftersom vi i Sverige inte kan isolera oss från det som händer i Tyskland kommer även vi indirekt att påverkas starkt av relationen gentemot Ryssland.

Framöver kan priset på många råvaror gå upp, däribland naturgasen, menar han.

– Det finns såklart flera andra faktorer som påverkar elpriset men i grunden kan man konstatera att om priserna på naturgas går upp då går elpriserna också upp. Det handlar inte bara om elförsörjningen, naturgas används även i Sverige, bland annat till värme och som insatsvara i industrin. Alla de processerna påverkas av det här.