DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Kritiken: Regeringen svartmålar friskolor

Utbildning (TT)

Kommuner ska kunna ge större skolpeng till kommunala skolor än friskolor, föreslår regeringen. Men utspelet möter kritik. ”Mycket tyder på att friskolorna missgynnas redan idag”, säger Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) presenterar förslagen vid en pressträff.

– Vi måste göra upp med marknadsskolan och dess avvarter, säger Andersson.

– Många elever och lärare lever med vinstjaktens konsekvenser i praktiken.

Enligt statsministern är resultatet av marknadsskolan ökad segregation och större klyftor mellan människor.

– Vi inleder nu en offensiv för att ta tillbaka kontrollen över skolan, säger Andersson och uppger att en rad förslag ska läggas fram.

Regeringen föreslår i dag en förändring av fördelningen av skolpeng mellan kommunala skolor och friskolor. Kommunerna ska enligt förslaget få göra ett avdrag på det grundbelopp skolorna får per elev utifrån vilket ansvar skolan har.

Andersson uppger att regeringen vill avskaffa "dagens orättvisa" resursfördelning där kommunala skolor inte får betalt för det ansvar de tar.

– En kommun kan inte välja ta emot elever som är mest fördelaktig ur ekonomisk synvinkel. Kommunala skolor måste se till att kunna ta emot alla barn, säger Lina Axelsson Kihlbom.

– Detta innebär merkostnader för de kommunala skolorna. Detta ansvaret har inte friskolorna.

Kritiken: ”Jag blir uppriktigt orolig”

Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, menar att ambitionen att säkerställa likvärdig finansiering är helt rätt.

– Men ett avdrag riskerar tvärt emot intentionen att göra finansieringen mindre likvärdig. Mycket tyder på att friskolorna missgynnas redan idag, även när man ser till skillnader i elevunderlag och uppdrag.

Han fortsätter:

– Det krävs betydligt bättre underlag innan man fattar beslut som får så långtgående effekter för eleverna. Regeringen borde avvakta Riksrevisionens granskning av skolpengssystemet och därefter tillsätta en ny utredning som tar ett helhetsgrepp på frågan.

Retoriken är avslöjande, enligt Magnus Wallerå.

– Man talar om en ”offensiv” mot friskolorna. Det är uppenbart att svartmålningen av friskolor i första hand handlar om ideologi och inte om hur vi säkerställer en bra skola i hela landet.

– Svensk skola måste bli bättre, inte minst när det gäller mattekunskaperna. Alldeles för många elever når inte målen. I detta är friskolorna en tillgång, inte problemet. Vad skulle bli bättre om några av landets bästa skolor tvingas lägga ner? Jag blir uppriktigt orolig.