BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Så kan kommunen hjälpa företagen stoppa brottsvågen

Näringslivet sidsteppas när brottsbekämpningen diskuteras. Samtidigt är företagare ovetande om att det går att samarbeta med kommunen i frågor om brott och otrygghet, konstaterar Susann Haggren, näringspolitisk rådgivare. Bild: Johan Nilsson/TT/ Svenskt Näringsliv

Det är hög tid att fler kommuner hjälper det lokala näringslivet i kampen mot brottsligheten. En ny guide från Brå, Länsstyrelsen, Polisen och Svenskt Näringsliv ger tips och stöd hur det ska gå till.

Stölder, hot och skadegörelse. Kriminaliteten kryper in på bara skinnet på svenska företag. Frågan har seglat upp som en av de mest prioriterade i Svenskt Näringslivs medlemsundersökningar.

Och det är stora belopp involverade. De direkta kostnaderna för svenska företag uppgår till 42 miljarder kronor varje år, då är förebyggande åtgärder inte medräknade.

Trots ett utsatt läge, har företagen under lång tid försummats när brottsligheten kommer på tal. Nationella trygghetsundersökningar, kartläggning av brott och otrygghet omfattar inte näringslivet. Samtidigt är det svårt att utläsa om ett företag har utsatts för brott ur den officiella brottsstatistiken, konstaterar Susann Haggren, näringspolitisk rådgivare, Svenskt Näringsliv.

– Tyvärr tyder också mycket på att företagarens anmälningsbenägenhet är lägre än allmänhetens, vilket innebär ett stort mörkertal i polisens statistik över brott riktade mot näringslivet.

Anledningen till att det ser ut så här, är bland annat att kommun och näringsliv inte har för vana att diskutera brott och otrygghet när de träffas. Då är det vanligtvis frågor som upphandling, infrastruktur, kompetensförsörjning eller bygglov som står på agendan, berättar Susann Haggren.

– De flesta företagare är också ovetande om att det går att samarbeta med kommunen i frågor om brott och otrygghet. Ilskan och frustrationen riktas i första hand mot polisen.

För att vända den negativa utvecklingen krävs krafttag, de kriminella elementen måste bort, de skapar oro och problem för hela näringslivet, anser Brottsförebyggande rådet, Brå, Länsstyrelsen, Polisen och Svenskt Näringsliv i en gemensam skrift.

I guiden uppmanas landets kommuner att bjuda in näringslivet i kampen mot brottsligheten. På så sätt får det brottsförebyggande arbetet en starkare förankring och ett större genomslag, samtidigt som möjligheten att få till förändring ökar.

– Företagen har lämnats åt sitt öde allt för länge. Det är dags att landets kommuner tillsammans med polisen inkluderar de lokala företagen i det brottsförebyggande arbetet och visar att de bryr sig om företagens trygghet. Ring, gör företagsbesök, bjud in till dialogmöten, skicka ut enkäter. Sätten att ta kontakt är många, säger Susann Haggren.

Hon ser optimistiskt på framtiden: en ny lag börjar gälla första juni 2023, där kommunerna får ett utökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå, samtidigt som många kommuner redan har kommit långt i sitt arbete för att värna vardagstryggheten.

– Vi fyra parter har gemensamt sammanställt den här guiden för att underlätta för kommuner att samarbeta med näringslivet när det gäller brottslighet och otrygghet. Förhoppningsvis får budskapet större genomslag när vi går samman på det här sättet, säger Susann Haggren.

Läs mer om guiden