DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Näringslivet: En väldigt trist julklapp från finansministern

Ekonomi (TT)

Högre skatt på förmögenheter skadar företagens investeringsvilja, enligt Svenskt Näringsliv.

– Djupt oroande, säger arbetsgivarorganisationens skattechef Johan fall som svar på finansministerns skattelöfte.

I en intervju med TT säger finansminister Mikael Damberg (S) att partiet kommer att gå fram med någon form, oklart vilken, av högre skatt för de mer bemedlade i samhället, att det är rimligt att de rikare bidrar mer till välfärden.

Enligt Svenskt Näringslivet bidrar alla skattehöjningar på sparande och förmögenheter till sämre villkor för företagande och drivkrafterna för investeringar som skapar jobb och tillväxt.

– Det här var ju en väldigt trist julklapp, men han har en möjlighet att bli en jultomte värd namnet om han kommer med saker som skapar bättre förutsättningar i stället för att flagga för försämringar , säger Johan Fall.

Del av blodomloppet

Socialdemokraterna har bland annat i en rapport haft på förslag att höja skatten på ISK-kontot (ett skattegynnat sparande) för dem med de största förmögenheterna, alltså inte för alla.

TT: På vad sätt skadar det företagares investeringsvilja?

– Konkret är ju ISK-sparandet en del av det finansiella blodomloppet och det har visat sig vara ett väldigt framgångsrikt sätt att få folk att spara, säger Johan Fall.

Och ett högre sparande skapar mer pengar till investeringar rent allmänt, enligt honom.

– Just signalen att man ska försämra något som folk har uppskattat, det är oroväckande, fortsätter han.

Och om att återinföra någon form av förmögenhetsskatt, eller miljonärsskatt som S valt att kalla den eventuella skatten:

– Det är ett bakåtsträvande, det är en skatt på utdöende, säger Johan Fall och pekar på att bara några få länder har kvar förmögenhetsskatt.

"Bakvänt"

Visst har Sverige avskaffat eller kapat många kapitalskatter under 2000-talet, som förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten samt fastighetsskatten.

Men kapitalskatten på utdelningar och värdestegringar ligger fortsatt högt jämfört med andra, normalt 30 procent, enligt Johan Fall.

– Vi har också fortfarande höga marginalskatter. Damberg beklagar ju nästan att värnskatten togs bort, säger han.

Om man vill krympa de ekonomiska klyftorna är det bättre att hjälpa de svagare grupperna, enligt Svenskt Näringsliv.

– Det blir väldigt bakvänt att i stället mest intressera sig för att försämra för dem som ligger högre upp i inkomstfördelningen, säger Fall.

Olle Lindström/TT