Den svenska medianlönen höjs, visar nya siffror från SCB. Som en följd höjs då lönekravet vid arbetskraftsinvandring till 34 470 kronor, skriver Gröna arbetsgivare. ”Det försvårar rekryteringen av nödvändig kompetens för företagen”, säger arbetsmarknadschefen Emma Terander.

En 35-timmarsvecka skulle ge Sverige EU:s tredje högsta arbetskostnad i industrin, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. Följden blir sämre konkurrenskraft, minskade investeringar och fattigare hushåll, varnar arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson. ”Arbetar alla mindre är det självklart att vår köpkraft också minskar”, säger han till TN.

”Industriavtalet har haft stor betydelse för svensk industris konkurrenskraft och för avtalsrörelserna i stort – och därmed situationen även i andra sektorer”, skriver skriver ledarna för industrifacken på Di Debatt.

Lönerna i Sverige ökar snabbare än i euroområdet, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Nu varnar arbetsgivarna för att utvecklingen riskerar att slå mot konkurrenskraften – och öppnar för lägre löneökningar framöver. ”Vi kan inte ta den svenska konkurrenskraften för given”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Regeringens skärpta regler för arbetskraftsinvandring, där lönegolvet höjs till 90 procent av medianlönen, riskerar att hämma tillväxten, skriver ekonomiforskaren Charlie Karlsson på Altingets debattsida.

Kinas intåg på världsmarknaden som en ledande industrination borde få avgörande betydelse för den svenska avtalsrörelsen, visar en ny rapport. ”Det är en helt annan konkurrens som svenska företag möter idag”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.

”Fokus i avtalsförhandlingarna 2027 måste vara på svensk industris konkurrenskraft”, skriver Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, och Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, på Di Debatt.

Nya undantag från lönegolvet möter kritik. ”Att attrahera och behålla talang sker inte av sig självt”, skriver LRF och Gröna arbetsgivare på SvD Debatt.

Regeringens migrationspolitik innebär att Stockholmsföretag riskerar att tappa kompetens. ”Det slår hårt mot vissa branscher i näringslivet”, säger Amelie Berg på Svenskt Näringsliv till DN. Hon får medhåll från Stockholms Handelskammare.

Regeringen skjuter på införandet av lönetransparensdirektivet. Nu kommer reglerna att börja gälla 1 januari 2027.