När en chaufför blir sjuk kan Björkmans Transporter inte låta lastbilen stå. Varorna måste fram. Ett slopat karensavdrag skulle därför bli en dyr dubbelsmäll: sjuklön till den anställde samtidigt som en ersättare kan kosta närmare 800 kronor i timmen. ”Det är en fet utgift”, säger vd Jan Björkman till TN.

Läget på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Nya siffror från Trygghetsfonden TSL visar på en markant skillnad gällande hur många som blir av med sina jobb jämfört med 2025.

När de anställda på ett av Condesigns bolag fick välja mellan kortare arbetstid och högre lön var beskedet tydligt: alla valde pengarna. "Det ska vara medarbetarnas val, inte mitt", säger vd Fredrik Bromander till TN.

Oppositionen leder knappt, men Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke ser ändå två tydliga besked i valresultatet: Nej till skattehöjningar och nej till slopat karensavdrag.

Att slopa karensavdraget är varken rättvist eller rätt väg om vi vill få fart på tillväxten. Det skriver Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, på Aftonbladet Debatt.

Förslagen om slopat karensavdrag och kortare arbetstid får Marcus Thell på Stufvenäs Gästgifveri att se rött. För honom kan det bli skillnaden mellan svarta och röda siffror. ”Det är inte svårt att göra folk glada genom att bränna andras pengar”, säger han till TN.

Restauranger är ofta ungdomars första väg in på arbetsmarknaden. Men med höga personalkostnader kan ett slopat karensavdrag göra det svårare att bära kostnaden för sjukfrånvaro, varnar krögaren Anna Hultberg i Halmstad. ”Med de marginaler vi har i branschen kommer inte alla att klara det”, säger hon till TN.

Alla försäkringar behöver en självrisk för att inte överutnyttjas. Därför är det fel av Magdalena Andersson att slopa karensavdraget efter en valseger, skriver Tobias Wikström i en DI-ledare.

Det har ljusnat tydligt på arbetsmarknaden. Åtminstone är det färre som blir av med jobbet, visar nya siffror.

Miljöpartiets påstående om Svenskt Näringslivs beräkningar kring arbetstidsförkortning stämmer inte. Det menar arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson och varnar för att göra glädjekalkyler. ”Man ska inte inräkna osäkra och hypotetiska effekter innan de har inträffat”, säger han till TN.