ENERGIPOLITIK

”En perfekt storm för EU:s energi- och klimatpolitiska debatt”

”Det behövs mer planerbar, kostnadseffektiv och fossilfri elproduktion för att pressa priserna i det europeiska elsystemet”, skriver krönikören Stefan Kvarfordt.

Inte ens 100 dagar av 2026 har passerat, men ändå har årets globala utveckling kring energimarknaderna och den europeiska debatten om koldioxidprissättning skapat ekonomisk och politisk turbulens på ett sätt vi inte har sett på flera år. Redan i början av februari i Antwerpen bidrog uttalanden från till exempel Tysklands förbundskansler Merz och Frankrikes president Macron om EU utsläppshandelssystem (EU ETS), som ska ses över i juli, till en nedgång på 13 % i EU ETS-priser under en vecka.

”Smärtsamt uppenbart att EU har betydande sårbarheter för externa chocker.”

I och med konflikten mellan USA, Israel och Iran har olje- och naturgaspriserna stigit kraftigt på Brent- respektive den nederländska TTF-handelsplatsen. Med omkring två tredjedelar av EU:s energi som kommer från fossila bränslen – varav den stora majoriteten måste importeras – är det smärtsamt uppenbart att EU har betydande sårbarheter för externa chocker av detta slag. Denna långsiktiga strukturella utmaning – och möjliga kortsiktiga åtgärder för att hantera den genom EU:s energi- och klimatpolitik – har visat sig bli huvudfrågan vid veckans möte i Europeiska rådet. Italien reagerade redan för några veckor sedan med krav på att pausa EU ETS och har aviserat planer på ett system för att kompensera gaskraftverk för deras kostnader för utsläppsrätter.

EU-kommissionens förhållningssätt i frågan har tagit utgångspunkt i tre huvudprinciper för att vägleda EU:s åtgärder för att sänka energipriserna i unionen: fokus på kortsiktiga effekter för att ge prislättnad, samtidigt som långsiktiga prissignaler bevaras; regelstabilitet för att minska riskerna i nödvändiga investeringar; samt att undvika ytterligare fragmentering av den inre marknaden.

”En snabbt föränderlig värld bör inte mötas av en volatil europeisk politik.”

Detta är en välkommen och balanserad ansats från EU-kommissionen. Alla kan konstatera att det finns betydande utmaningar för europeisk energiintensiv industri även innan de senaste veckornas turbulens på energimarknaderna, och att skilda delar av Europa påverkas olika i detta snabbt föränderliga geopolitiskt landskap. Men en snabbt föränderlig värld bör inte mötas av en volatil europeisk politik. Svenskt Näringslivs har en stark och tydlig tilltro till EU ETS som ett marknadsbaserat och teknikneutralt instrument som driver investeringar och utsläppsminskningar.

Detta var också något vi lyfte häromveckan när vi tillsammans med våra nordiska kollegor skickade ett brev till kommissionens ordförande von der Leyen och kommissionär Hoekstra. Huvudbudskapet i brevet är att förutsägbara spelregler och styrmedel är avgörande för Europas konkurrenskraft och för att möjliggöra de betydande investeringar som krävs för att stärka unionens motståndskraft och uppfylla överenskomna mål för minskade utsläpp.

”I stället för att skylla på marginalprissättningen anser vi att det behövs mer planerbar, kostnadseffektiv och fossilfri elproduktion för att pressa priserna i det europeiska elsystemet.”

Dessutom efterlyste Svenskt Näringsliv redan under förra året, i våra yttranden om EU:s strategi Clean Industrial Deal, att vi bör behålla marginalprissättningssystemet på EU:s elmarknad. Unionens klimatpolitiska utmaningar har ofta mycket mer att göra med enskilda länders bristfälliga energipolitik än med unionens marknadstillvända lösningar för att prissätta el och kostnadseffektivt reducera utsläpp. Samtidigt är det uppenbart att EU måste hantera det faktum att även om Europa har ökat sin andel förnybar elproduktion, fortsätter naturgas och andra fossila bränslen i hög grad att sätta elpriserna. Men i stället för att skylla på marginalprissättningen anser vi att det behövs mer planerbar, kostnadseffektiv och fossilfri elproduktion för att pressa priserna i det europeiska elsystemet, genom att ersätta och fasa ut den dyrare prissättande fossila kraften.

”Det finns ingen snabb lösning på detta strukturella problem för EU:s energimarknad.”

Sedan 2022 har det varit smärtsamt tydligt att beroendet av naturgasimport från Ryssland och strukturellt högre gaspriser har gjort EU:s elpriser mindre konkurrenskraftiga. Nu medför istället unionens energipolitik ett beroende av att LNG-fartyg smidigt kan passera Hormuzsundet. Detta innebär givetvis nya och allvarliga utmaningar för EU:s motståndskraft och energimarknad. Det är tydligt att i den nya geopolitiska verkligheten kommer beroendet av fossila bränslen att fortsätta vara riskfyllt.

Det finns ingen snabb lösning på detta strukturella problem för EU:s energimarknad. Men varje kortsiktig lösning som Europeiska rådet kommer fram till denna vecka bör enligt vår mening undvika att motverka arbetet med att hantera det grundläggande problemet i Europas energiförsörjning, det vill säga behovet av att fasa ut beroendet av riskfyllda och dyra fossila bränslen i energimixen.