HOTEN MOT SKOGSBRUKET

”Dags för Sverige att ta sin skogsexpertis till USA”

Hösten 2025 brottas svensk skogsindustri med svag lönsamhet, prispress och växande osäkerhet kring EU-regler. Samtidigt står USA i begrepp att återindustrialisera hela sin skogsnäring. Det som händer i USA just nu är en historisk möjlighet för svensk skogsindustri, skriver André Persson på Svensk-Amerikanska Handelskammaren i Texas.

Prognosen för svensk skogsindustri är just nu något dyster. Svensk affärspress rapporterar om efterfrågeras, pressade priser och ett osäkert 2026 utan någon tydlig vändning i sikte. Och det är ingen liten fråga. Svensk skogsindustri är en av landets absolut viktigaste basnäringar. Under 2024 omsatte den drygt 230 miljarder kronor, varav 85 procent gick på export till ett värde av omkring 185 miljarder kronor. Sammantaget står branschen för cirka 10 procent av Sveriges varuexport. Hela skogsnäringens värdekedja skapar närmare 150 000 arbetstillfällen.

Förklaringarna till det dystra prognoserna är flera: byggsektorn i Europa har gjort en kraftig inbromsning, något som slagit direkt mot efterfrågan på sågade trävaror. Papperskonsumtionen har minskat. Samtidigt har kostnaderna för råvara, energi och transporter ökat kraftigt, men utan möjlighet till priskompensation på slutprodukterna. Lägg där till en allt starkare krona som gjort att svenska företag tappat i konkurrenskraft gentemot producenter från till exempel Baltikum. Ett fortsatt osäkert handelspolitiskt läge där tullar och tekniska handelshinder, särskilt på den amerikanska marknaden, gör långsiktig affärsutveckling svår att planera. Resultatet märks i varsel, neddragningar och investeringar som skjuts på framtiden. Branschen har hamnat i ett slags låst position där få aktörer vågar satsa offensivt, men där uteblivna investeringar samtidigt riskerar att försvaga konkurrenskraften när konjunkturen väl vänder.

Ett svenskt industriellt försprång

Paradoxalt nog är detta en period då svensk skogsnäring, sett i ett globalt perspektiv, faktiskt framstår som starkare än på mycket länge, särskilt när det gäller teknik och kompetens. Sverige hör till ett av världens mest avancerade skogsindustriländer med fullt mekaniserad avverkning, hög digital mognad och ett väl fungerande entreprenörssystem. AI-baserad bestånds-planering, automatiserad aptering, datadriven gallring och exakt spårbarhet i logistikkedjor är vardag för stora delar av sektorn. Här finns dessutom en nära koppling mellan forskning, industriutveckling och praktisk tillämpning som få andra länder lyckats bygga upp.

Svenska maskintillverkare och systemleverantörer är marknadsledande inom flera segment, liksom mjukvarubolag som utvecklar drönar-baserad laser-inventering och realtidsoptimering av virkesflöden. Sammantaget har det skapat ett industriellt kunnande som sträcker sig långt bortom traditionell virkesproduktion till att även omfatta kompletta system för effektiv, högproduktiv och resurssnål skogsverksamhet.

USA ritar om kartan

Just nu öppnas ett internationellt fönster där svensk know-how borde kunna efterfrågas mer än på mycket länge, inte minst i USA. Efter decennier av restriktioner på federal mark genomförs nu omfattande regelförenklingar. Tillståndsprocesser kortas, infrastruktursatsningar tillåts och stora program för gallring och brandförebyggande skogsskötsel startas upp i industriell skala. Bakgrunden är en stor bostadsbrist, ökade importkostnader och behovet av att minska beroendet av kanadensiskt virke.

Genom att öka såväl avverkning som träförädling satsar USA nu på att bli mer självförsörjande inom skogsnäring. Dock saknar man många av de grundläggande förutsättningarna för att kunna göra det. Här råder brist på kvalificerade maskinförare, tekniska utbildningsprogram, moderna planeringssystem och sammanhängande digital logistik. Även stora markägare arbetar ofta med splittrade datamodeller, låg automatisering och ineffektiv resursallokering. Och det är här som Sverige kommer in i bilden.

En strategisk möjlighet som vi borde prata mer om

Det är ett läge som skapar en historisk möjlighet för svenska företag. Inte bara för tillverkare av skogsmaskiner, utan även för utbildningsaktörer, utvecklare av beslutsstöd, logistikmjukvara och företag inom industriellt träbyggande. USA behöver precis det som svensk skogsindustri redan behärskar: systemintegration mellan teknik, utbildning och produktionsledning. Trots detta är den svenska debatten påfallande lågmäld. I stället för att diskutera hur vi kan ta tillvara det fönster som öppnas tenderar diskussionen ofta att i stället handla om nationella konflikter kring artskydd, reservatsbildning och EU-regler. Miljöhänsyn och biologisk mångfald är självklart centrala frågor, men en industri som saknar ekonomisk bärkraft förlorar också förmågan att vara långsiktigt hållbar.

Från defensiv till offensiv

Får jag därför föreslå att vi byter perspektiv. Från defensiv krishantering på en pressad hemmamarknad till offensiv blick på en internationalisering. USA är redan världens största skogsekonomiska marknad, och just nu öppnas dörren på vid gavel för nya samarbeten, tekniksprång och systemetableringar. Fönstret kommer inte vara öppet för evigt. Den politiska pendeln kan slå tillbaka, och andra exportländer står redo att kliva fram. De aktörer som etablerar närvaro nu kommer vara de som sätter standarden när marknaden stabiliseras.

Varför inte ett svenskt “Forestry Leadership Program” i USA? Svenska servicecentra i Oregon, Montana och Kalifornien? Partnerskap med amerikanska sågverk, svenska utbildningscenter för förare och planerare, eller AI-styrda gallringar, optimerade virkesflöden och skogsdata i realtid? USA saknar också i stor utsträckning den innovation och teknik som krävs för att hantera skogens restströmmar. I dag lämnas stora mängder gallringsvirke, toppar och lågförädlade biprodukter liggande på marken utan tydlig användning eller avsättning. Det innebär att en betydande del av råvarans värde går förlorat. I USA har man just nu fokus på att utveckla nya produkter och affärsmodeller som tar hela trädet; från biobränslen och gröna kemikalier till nya bygg- och kompositmaterial. Genom initiativ som U.S. Endowment for Forestry & Communities, som förmedlar statliga medel till innovatörer, pågår en målmedveten satsning på att skapa nya värdekedjor kring skogens restströmmar, ett område där svensk teknik, erfarenhet och systemtänkande redan ligger långt fram. Svensk skogsindustri kan som sagt bidra på många plan. För Sverige är det här inte bara ännu en exportchans. Det är också ett strategiskt vägval: antingen förblir vi en pressad råvaruleverantör i Europas periferi, eller så tar vi steget och blir en global systemleverantör i det nya industriella skiftet inom skogs- och träsektorn. Jag röstar för det sistnämnda.