STORMAKTEN KINA
”Näringslivet oroas över forskningssäkerheten”
Det räcker inte att vara världsbäst om man inte värnar det skyddsvärda, skriver krönikören Kristina Sandklef.
När Draghirapporten kom ut förra året konstaterades att EU låg efter både USA och Kina vad gäller innovation och teknisk utveckling, vilket kan påverka EU:s ekonomiska säkerhet och vår levnadsstandard på sikt. Om inte EU investerar kraftigt i innovation så riskerar vi att halka hjälplöst efter globalt, vilket kommer att påverka vår framtida välfärd.
Tack vare våra stora teknikföretag ligger Sverige förvisso bra till i en global jämförelse och vi toppar sedan länge Global Innovation Index, som mäter länders innovationskraft. Draghi-rapportens slutsatser stämmer dock till eftertanke: gör vi i Sverige tillräckligt för att bevara vårt innovationsledarskap?
Nyligen publicerades två rapporter som dyker djupare i dessa frågor. Den ena rapporten, Kartläggning av teknikområden viktiga för ekonomisk säkerhet,är gjord av konsultbyrån ADC på uppdrag av Tillväxtverket. Rapporten analyserar svensk industrikapacitet och beroenden inom de åtta teknikområden som EU har pekat ut som vitala för vår ekonomiska säkerhet.
Slutsatsen är att Sverige ligger bra till: vi har många intressanta och livskraftiga företag, inte minst spelar våra stora industriföretag en viktig roll för innovationsekosystemet. Vi har även mindre företag med stark kompetens i nischade teknikområden. Utmaningen är vårt starka handelsberoende: vi klarar oss inte utan import av maskiner och komponenter eller export av våra högteknologiska produkter.
Den andra rapporten, Sweden’s Competitiveness and Investment Priorities,är publicerad av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Den tittar på 48 kritiska teknologier som har valts ut för att de anses bidra till vår ekonomiska motståndskraft, framtida välstånd och nationella säkerhet. Rapporten konstaterar att Sverige förvisso har ett starkt ledarskap inom flera teknikområden, framför allt rymd, maritim teknik och 5G/6G, men vi ligger efter inom AI, precisionsmedicin, sensorer och data. Vi har tappat i ledarskap inom robotik och smarta elnät och rapporten efterlyser därför fler satsningar på dessa områden.
En utmaning är att det vetenskapliga ledarskapet inte paras med ett teknologiskt ledarskap, vilket är grunden för skapandet av en livskraftig högteknologisk industri med nya företag och därmed ekonomisk avkastning på forskningen. Det behövs mer investeringar och kreativa idéer för att omsätta forskning i företagande.
En annan utmaning som de två rapporterna inte tar upp är vikten av forskningssäkerhet, en komponent i begreppet ekonomisk säkerhet som berör hur man undviker att få forskningen stulen eller kopierad. Våra forskningsinstitut och lärosäten talar gärna om ansvarsfull internationalisering, medan forskningssäkerhet uppfattas som obehagligt och polisiärt eftersom begreppet även berör forskningsspionage.
Vi behöver föra upp forskningssäkerhet på dagordningen om vi ska klara konkurrenskraften så att inte forskning som bedrivs på svenska lärosäten idag försvinner utomlands och inte ger oss avkastning på de investeringar som görs i innovation. I ett nytt geopolitiskt läge, där vår statsminister säger att vi inte är i krig, men det råder inte heller i fred, och där USA bedriver ett teknikkrig mot Kina behöver vi vara än mer vaksamma så att vi inte blir uteslutna från nya teknologiska vinningar för att våra partners anser att vi är opålitliga. Säpos årliga varningar om att Ryssland, Kina och Iran vill komma över svensk forskning för att stärka sin militära förmåga och konkurrenskraft, behöver därför tas på allvar.
Även näringslivet oroas över forskningssäkerhet, som är en komplex materia. De stora företagen har ofta god säkerhet, medan mindre och medelstora företag har färre resurser att lägga på frågan. För att framför allt stötta de senare publicerade Teknikföretagen och SOFF i samråd med SUHF nyligen en uppdaterad publikation, Skydda forskning och kunskap, om hur man kan tänka kring forskningssäkerhet i samarbeten mellan forskare och företag. Det räcker nämligen inte att vara världsbäst om man inte värnar det skyddsvärda.
Om krönikören
Kristina Sandklef är oberoende Kinaanalytiker med bakgrund som analytiker och ekonom inom näringslivet och Försvarsmakten.