DEN SVENSKA EKONOMIN

”Behövs reformer som lägger grunden för en långsiktigt stabil tillväxt”

En drastisk konjunkturpolitik bör sparas tills den verkligen är nödvändig, skriver krönikören Johan Schück.

Den svenska konjunkturen har passerat botten och rör sig sakta uppåt. I det läget vill regeringen sätta in ett stort stimulanspaket för ekonomin. Risken är att det blir en feltajmning som leder till att inflationen tar fart igen.

I augustibarometern från Konjunkturinstitutet rör sig alla sektorer i ekonomin uppåt. Det rör sig inte om en snabb uppgång och nivån är fortfarande lägre än den normala. Detta gäller både för hushållen och näringslivet, med undantag för handeln som visar något starkare siffror.

”Osäkerheten är större än vanligt.”

Inköpschefsindex för industrin, som också är en viktig konjunkturindikator, visar på en tydlig uppgång i början av september. Det ser hoppfullt ut, även om det ännu är ganska långt kvar till toppnivåer. Sverige är inte ensamt i fråga om detta, utan liknande gäller även för euroområdet, USA och Kina.

Vad som ska hända under återstoden av året är dock inte självklart. Konjunkturen kan gradvis stärkas även framöver, men det kan också inträffa bakslag. Detta gäller både den skakiga globala ekonomin och den svaga svenska hemmamarknaden, särskilt konsumtionen.

Osäkerheten är större än vanligt, till följd av USA:s nyckfulla handelspolitik där tullar både höjs och sänks med kort varsel. Sveriges export till den amerikanska marknaden kan väntas sjunka. Andra internationella orosmoln är Ukrainakriget och kriget mellan Israel och Hamas.

”Än så länge är det svårt att se djup vändning nedåt.”

Tyskland, som brukar vara ett europeiskt draglok, är inne i en svag konjunktur som riskerar att bli långvarig. Men bland euroländerna går det bättre för Spanien, liksom även för vårt grannland Danmark vars kronkurs är kopplad till euron.

Enligt inköpschefsindex väntas ändå den svenska tillverkningsindustrin gå framåt, fastän inte särskilt snabbt. Trenden för orderingång och produktion pekar för tillfället uppåt och detta gäller även för sysselsättningen.

Det som här har sagts innebär inte med självklart att den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas under det kommande året. Men än så länge är det svårt att se djup vändning nedåt, såvida inte hela världsekonomin går in i en oväntad djup kris.

”Det är svårt att veta vad som skulle hända om väldiga summor sprids till hushållen.”

För Sveriges del är det i detta läge svårt att se behovet av ett stimulanspaket på 80 miljarder kronor under 2026, alltså mer än en procent av BNP. Faran finns att ekonomin blir överhettad och att inflationen börjar ta fart igen. Riksbanken kan se sig tvungen att bromsa uppgången med nya räntehöjningar.

Det är svårt att veta vad som skulle hända om väldiga summor sprids till hushållen, till exempel genom en sänkning av tillfällig livsmedelsmomsen. Blir följden ökade matinköp eller något annat? Finansministern, som lägger budgetförslaget, vet nog lika litet som alla andra.

En drastisk konjunkturpolitik av detta slag bör sparas tills den verkligen är nödvändigt, såsom vid en djup finanskris som annars inte går att häva. Där befinner sig inte Sverige idag.

Vad som nu behövs är i stället en strukturpolitik med reformer som lägger grunden för en långsiktigt stabil tillväxt i ekonomin. Något sådant tycks inte finnas plats för i den kommande budgeten.