DEN SVENSKA EKONOMIN

"Därför kan 2024 bli möjligheternas år”

Det nya året 2024 är fyllt av möjligheter och risker. Chansen finns att det blir en kortvarig lågkonjunktur som inte drabbar särskilt hårt. Men faran finns också att pågående krig och kriser i världen förvärras, skriver Johan Schück.

Ekonomin är kanske inte vad man främst tänker i en orolig tid. Det finns större problem i både vår närhet och på andra håll på jorden.

I Sverige kan man bekymra sig över en ökad polarisering och växande kriminalitet. I vår närhet pågår ett utnötningskrig mellan Ryssland och Ukraina, litet längre bort pågår hårda strider mellan Israel och Hamas. Inget hindrar dessutom att situationen blir värre och att detta får följder för den globala ekonomin.

Men om vi tillåter oss att ändå hoppas på en lugnare värld under 2024, så finns det också stora möjligheter. Det allra mesta pekar, exempelvis, mot att lågkonjunkturen i både Sverige och världen inte behöver bli så allvarlig.

Inflationen är nu på väg nedåt och räntorna kommer att följa efter. Arbetslösheten stiger visserligen under 2024, men hittills tyder det mesta på en måttlig uppgång. Produktionen utvecklas ganska svagt, men på global nivå fortsätter tillväxten i ekonomin.

”Mer optimistisk prognos som pekar på viss tillväxt under 2024.”

Sverige kommer, enligt många bedömare, att få något lägre produktion än under förra året. Alla är dock inte överens om detta, utan OECD kom nyligen med en mer optimistisk prognos som pekar på viss tillväxt under 2024.

Ändå får man räkna med ett mellanår, efter den starka återhämtningen i Sverige efter pandemin och den uppgång som förhoppningsvis är att vänta fram. Hushållen är visserligen försiktiga med konsumtionen, men i näringslivet finns en framtidstro som tar sig uttryck i stigande investeringar.

Exporten ökar också, om än inte så mycket. Hemmamarknaden går sämre, men den trycks ner framför allt av det fallande bostadsbyggandet. Andra branscher går desto bättre och lider av brist på yrkeskunnig arbetskraft. Spänningarna ökar mellan högtrycket i norra Sverige och andra regioner längre söderut.

För Europa och de flesta andra delar av världen ser det ut på liknande sätt. EU-länderna klarar sig ganska bra, även om Tyskland just nu har problem. En uppgång i konjunkturen är ändå att vänta på många håll under året.

”För Sverige avgörs mycket på den globala nivån.”

I USA ser det också relativt ljust ut med ekonomin, åtminstone om man inte tänker på det ovissa presidentvalet i slutet av året. Riskerna för värre spänningar med Kina – framför allt kring Taiwan – finns ständigt där, men kan förhoppningsvis hållas tillbaka.

Världsekonomin präglas inte längre av ökad frihandel, utan tvärtom en ökad förlitan på hemmamarknader och på regional samverkan som inom EU. Det är ingen önskesituation, men den borde ändå kunna hanteras. Ingen vinner på stora ekonomiska konflikter, utan fortfarande finns mer att tjäna på samverkan.

Kina är ett frågetecken. Ekonomin där går mindre starkt än tidigare, samtidigt som den kinesiska nationalismen har ökat. Men ett hotfullt uppträdande utåt stärker i längden inte landets läge. Tvärtom kan kostnaderna bli höga för världen som helhet.

Vad som ska hända, utifrån denna splittrad bild av världen, är inte lätt att säga. Men för Sverige avgörs mycket på den globala nivån, oavsett vi kan tycka om detta.

Vi svenskar har samtidigt anledning att stärka vårt land¸ inte minst för att öka dess motståndskraft i krig och kriser. Även ett stabilare Europa borde vara ett svenskt intresse, även om det kräver kompromisser mellan olika länder och intressen.

Om krönikören

Johan Schück är journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson Medströms bokförlag 2021).