DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

”Det är konkurrenskraften, dumbom!”

EU saknar en konkurrenskraftsagenda och plan för att utveckla den inre marknaden. Det är oroväckande eftersom konkurrenskraft, tillväxt och inre marknad är själva kärnan i EU:s styrka och mervärde. Det skriver Anna Stellinger.

Det är 30 år sedan Bill Clintons kampanjstrateg James Carville formulerade den numera berömda meningen ”It’s the economy, stupid!” – en påminnelse till kampanjteamet om vilken den verkligt viktiga valfrågan var. Tillsammans med ett par andra budskap lyckades man vända opinionen och vinna valet.

Med ”ekonomi” utbytt mot ”konkurrenskraft” behöver idag en liknande uppmaning riktas till Ursula von der Leyen och EU. Vi måste påminna om hur viktig konkurrenskraften är för jobb, företag och välstånd, både i Sverige och i EU.

Konkurrenskraft är vår bästa styrka – ett starkt EU behöver inte sluta sig och skyddas.

Ett starkt EU är ett konkurrenskraftigt EU, som främjar innovationer och forskning, attraherar investeringar, fördjupar en växande inre marknad och gör EU motståndskraftigt när världen skakar. För världen skakar och kommer fortsätta att skaka. Den globala spelplanen riskerar vara både utmanande och oviss under år framöver. Konkurrenskraften är EU:s bästa styrka – ett starkt EU behöver inte sluta sig och skyddas.

Allt detta borde vara självklarheter. Men EU har ingen konkurrenskraftsagenda. Inte heller någon tillväxtagenda eller någon plan för att utveckla den inre marknaden. Mitt bland alla strategier, planer och road maps är det tomt.

Det är milt sagt oroväckande. Just de tre ingredienserna – konkurrenskraft, tillväxt och inre marknad – är ju själva kärnan i EU:s styrka och mervärde.

I stället har fokus lagts på en ständigt växande mängd lagförslag på andra områden. Med all rätt får klimat, miljö och digital transformation stort utrymme.

Men den gröna omställningen måste ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovation. EU:s skärpta klimatmål måste kombineras med tillväxt.

Stor kraft läggs också på de sociala frågorna – med förslag på minimilöner, lönetransparens, plattformsarbete och andra områden läggs grunden till en EU-rättslig arbetsmarknadsmodell som bryter mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Att likforma sociala trygghetssystem och arbetsmarknadsmodeller över ett heterogent Europa med olika traditioner är inte områden där EU ger mervärde.

Den gröna omställningen måste ske på ett kostnadseffektivt sätt som främjar entreprenörskap och innovation.

På handelsområdet – där EU förhandlar å hela unionens vägnar – har marknadstillträde, frihandelsavtal och tillväxt trillat ner från prioriteringarna. Handel ska tjäna en lång rad syften, men EU:s handelspolitiska agenda har inte ens global konkurrenskraft som övergripande mål.

När EU-minister Hans Dahlgren talade i riksdagen nyligen och stakade ut inriktningen för det svenska ordförandeskapet i EU 2023, nämndes konkurrenskraft för framtidens jobb. Det är ett välkommet besked och bör vara Sveriges linje oavsett vilken regering vi har under EU-ordförandeskapet. Men nu behövs en plan för hur det svenska ordförandeskapet konkret kan driva på för att utveckla den inre marknaden, främja omställningen och öppna nya handelsmöjligheter.

Svaret på EU:s framtid går hand i hand med vad som borde vara fokus för både den svenska Europapolitiken och det svenska EU-ordförandeskapet. Inte ökade stöd, sociala pelare eller fler skyddsinstrument. Utan, ja, rätt gissat – det är konkurrenskraften, dumbom.

Om krönikören

Anna Stellinger är chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.