Flykting från Zanzibar får årets litteraturpris
Årets Nobelpris i litteratur går till romanförfattaren Abdulrazak Gurnah från Zanzibar.
Årets Nobelpris i litteratur går till romanförfattaren Abdulrazak Gurnah från Zanzibar.
Beskedet kom när Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm traditionsenligt klockan 13 öppnade dubbeldörrarna i Börshuset i Stockholm.
”För att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”, lyder Akademiens motivering.
Mats Malm har nått Gurnah för att förmedla nyheten.
– Jag har just talat med honom på telefon.
– Vi har talat om praktiska ting för allting är komplicerat i år, säger han.
Gurnah kommer att bjudas in till Stockholm när det är möjligt, men han missar årets fest och prisceremoni med anledning av pandemin.
– Prisutdelning och nobelföreläsningar kommer att arrangeras i nobelpristagarnas närhet och sändas digitalt, säger Malm.
”Bär spår av koranen”
Tidigare ständige sekreteraren Anders Olsson ger en fördjupad presentation av Abdulrazak Gurnah, som är verksam i England, dit han flydde som 18-åring.
– Han har varit erkänd som en av de tongivande postkoloniala författarna från Afrika, säger Olsson.
Fram till pensioneringen var Gurnah professor i litteratur med inriktning på postkoloniala författarskap vid universitetet i Kent.
– Hans berättelser bär spår av koranen och Tusen och en natt.
Pristagaren rör sig enligt Olsson i mellanrum mellan kulturer, mellan det liv som var och det liv som hägrar, men det är ett osäkert tillstånd som aldrig mer kan övervinnas. Hans blick är kärv, samtidigt som han är en stor och medkännande skildrare av människoöden, enligt Anders Olsson.
– Bara ett par romaner av Gurnah har översätts till svenska, säger han.
”Hela litterära världskartan”
I år har Akademien haft ögonen på sig mer än vanligt. Efter ett tillskott av nya ledamöter och ett förändrat arbetssätt väntade sig många att det skulle synas på pristagarvalet. Som vanligt pekade litteraturvärlden på det faktum att 95 av de 117 författare som tidigare har fått priset är européer eller nordamerikaner.
Flera nya ledamöter har också haft som uttalad ambition att bredda priset.
”För egen del gick jag in i detta priskommittéarbete med en uttrycklig föresats att systematiskt söka av hela den litterära världskartan”, skrev Akademiledamoten Anne Swärd nyligen i en mejlintervju med Dagens Nyheter.
Så utses Nobelpristagaren
Valet av Nobelpristagare görs enligt en stående arbetsordning. I januari ställer en tjänsteman samman de giltiga nomineringar som kommit in, vanligtvis cirka 200 namn. Akademien ska också, från och med januari nästa år, inhämta rapporter från svenska eller internationella experter på språkområden utanför Akademiens egen kompetens: de afrikanska länderna, de spanskspråkiga, det arabiska och persiska språkområdet liksom det östasiatiska, slaviska och indiska. Experterna kan också vara akademiledamöter som inte ingår i Nobelkommittén.
Nobelkommittén ska därefter gå igenom den ”långa listan” och eventuellt skjuta till ytterligare namn som man tycker saknas. Under våren ska kommittén, genom att ta in synpunkter både från övriga ledamöter i Akademien och från externa experter, koka ned namnen till den ”halvlånga listan”, nu med cirka 20–25 namn till april. Dessa ska sedan reduceras till den korta listan i maj. Där finns namnen som blir akademiledamöternas sommarläxa.