BROTTSBEKÄMPNINGEN

Polisens resultat sämre efter jätteomläggningen

Polisens enorma omorganisation skulle leda till fler uppklarade brott och lägre kostnader. Tio år senare konstaterar Riksrevisionen att det blev tvärtom.

Det är i en ny granskning som Riksrevisionen slår fast att både brottsuppklarningen och kostnadseffektiviteten ligger på en lägre nivå i dag än 2015, då polisreformen trädde i kraft.

Inte heller den lokala polisnärvaron har stärkts – trots att det var ett huvudmål.

Det är den interna styrningen som har varit huvudproblemet, slår utredarna fast.

– Vi har sett att den styrningen varit dåligt förankrad i myndigheten, och har haft svårt för att fånga de behov som faktiskt finns i verksamheten, säger Helena Fröberg, projektledare för granskningen.

Ett annat problem är att polisen har fokuserat för mycket på siffror – som antal anställda, redovisade ärenden eller trafikkontroller – utan att fundera på effekten av dem.

– Att den analysen har saknats har gjort att Polismyndigheten inte har kunnat dra lärdomar av sitt arbete, bedömer vi. Då blir det också svårare att ändra i arbetet och se till att det bedrivs så effektivt som möjligt, säger Fröberg.

”Ännu sämre genomförd”

Det är alltså genomförandet av reformen som man utvärderat, inte själva innehållet – även om den hade brister.

– Däremot finns det forskning om just reformen som visar att den kanske inte var optimalt formulerad, säger Jenny Lee vid Riksrevisionen som också har arbetat med granskningen.

Man konstaterar också att saker ändå blir bättre.

– Polismyndigheten håller på att lägga om sin interna styrning. Vi bedömer att den nya styrmodellen kan ge myndigheten bättre förutsättningar, även om det är svårt att sia om framtiden, säger Helena Fröberg.

Rekommenderar tydlighet

I framtiden rekommenderar Riksrevisionen regeringen att vara uppmärksam på hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar. Också att undvika för många siffermål och i stället se till effekter.

Polisen rekommenderas att skärpa styrningen och uppföljningen och att använda resultaten för att göra verksamheten effektivare.

Riksrevisionen anser även att man bör bli tydligare med mål och prioriteringar, så att medarbetarna förstår varför vissa saker prioriteras – men också ges möjlighet att påverka.

Björn Berglund/TT