AI OCH AUTOMATISERING

Så kan AI spara 25 miljarder i offentlig sektor

Relativt snabbt skulle AI kunna spara miljarder i den svenska förvaltningen, visar en ny rapport. Men det finns hinder. "Reglerna är så komplexa och svåra att överblicka att det riskerar att leda till återhållsamhet och obeslutsamhet", säger rapportförfattaren Martin Thelle, till TN.

Regeringen presenterade nyligen sin nya digitaliseringsstrategi. I den pekas fem olika områden ut, där den offentliga förvaltningen är ett av dem. Ett delmål är att med hjälp av AI och ny teknik ska den offentliga förvaltningen minska handläggningstider, förbättra kvaliteten och transparensen i beslutsunderlag.

Studien The AI Opportunity for eGovernment in Sweden, gjord av Implement Consulting Group på uppdrag av Google, visar att generativ AI kan frigöra 25 miljarder kronor årligen för svensk offentlig sektor. Det motsvarar tio procent av den totala kostnaden, bara genom att appliceras på administrativa jobb.

– Vi bedömer att man relativt snabbt skulle kunna uppnå en potential på upp till 25 miljarder svenska kronor enbart inom offentlig förvaltning. Anledningen till att vi valde att fokusera på detta område är att det är mest lämpat för att snabbt komma i gång och realisera, säger rapportförfattaren Martin Thelle från Implement Consulting Group.

Omkring 80 procent av potentialen för AI-baserat stöd inom offentlig sektor är inom fem områden: ärendehandläggning, reglering, budgetering, lagstiftning och inspektion och kontroll.

Totalt beräknas användningen av generativ AI kunna hjälpa över 300 000 offentligt anställda bättre förutsättningar att leverera snabbare och smartare service, öka sin produktivitet och frigöra tid till mer värdeskapande uppgifter.

Och vinsterna stannar inte där. Med en bättre ärendehantering kan den administrativa bördan för företag minska med 9 miljarder kronor – konservativt räknat.

– Ett exempel är från min egen hemstad Köpenhamn. De har minskat tiden för bygglovsansökningar avsevärt, och minskat mängden obehandlade ärenden med 40% genom att använda ett relativt enkelt AI-system. Det sparar tid och besvär för företagen, säger Martin Thelle.

Hinder på vägen

Det finns dock en rad hinder för att lyckas med en bred användning av AI inom det offentliga. I rapporten pekas framför allt fem områden ut: fragmenterat beslutsfattande, regulatorisk osäkerhet, rädsla för att bryta mot regler, risken för inlåsning hos enskilda leverantörer samt ett behov av ökad användning av molntjänster.

– Regeringen har en ambitiös strategi, men nu gäller det att omsätta den i praktiken. I dag är användningen av AI fragmenterad mellan olika myndigheter och det saknas en klarhet för beslutsfattarna i den offentliga sektorn om hur man ska använda molnteknologi, men också annan teknologi. Reglerna som ska följas är så komplexa och svåra att överblicka att det riskerar att leda till tillbakahållsamhet och obeslutsamhet, säger Martin Thelle.

För att lösa just det problemet har regeringen gett Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppgift att ta fram riktlinjer för myndigheter för att kunna genomföra strategin.

Martin Thelle bedömer att om alla hinder överbryggas, och beslutsfattandet inom det offentliga snabbas på, kan den fulla potentialen på 25 miljarder i besparingar vara nådd inom åtta år.

Han rekommenderar att det offentliga börjar med att applicera generativ AI i låg-risk-områden inom den interna verksamheten, och därefter successiv skalar upp till tjänster för medborgare. Genom att inleda med interna uppgifter med låg risk kan upp till 5 miljarder kronor i värde frigöras på kort sikt, samtidigt som kompetens och förtroende byggs upp för en bredare användning av AI, bedömer Martin Thelle.

– Man måste få erfarenhet och testa. Man måste också få grepp om den inofficiella användningen, där medarbetarna använder alla möjliga lösningar, även om det inte är en del av strategin i den enskilda myndigheten. Det behövs en genomförbar plan för att skala potentialen, säger han.

Brottmålsdomstolen

Den senaste tiden har frågan om digital suveränitet blivit aktualiserad efter att en åklagare vid internationella brottmålsdomstolen i Haag fått sin Microsoft-mejl avstängd.

Det, tillsammans med en försämrad relation till USA, har fått Danmarks regering att börja planera för att bli mer oberoende av de amerikanska techjättarna.

Martin Thelle menar att svenska myndigheterna bör skapa sig en bild över vilket behov av kontroll över datan man behöver, och inte tar några förhastade slutsatser när det gäller amerikanska plattformar.

– Suveränitet handlar om att ha skarp kontroll över vem som kan använda datan, med vilka former av programvara och under vilka regler. Jag oroar mig över att myndigheter undviker att använda tillgängliga lösningar på grund av en risk som inte finns. Min rekommendation är att man noggrant tittar på datan och delar upp den i vad som kräver en mycket hög grad av suveränitet. Alla lösningar på molnet har den högsta graden av säkerhet, avslutar han.