KRIGET I UKRAINA

Försvaret kan nå tvåprocentsmål 2028

Försvar (TT)

Sveriges försvar kan rustas upp till motsvarande två procent av BNP till år 2028. Det bedömer Försvarsmakten i sitt förslag till regeringen.

Efter Rysslands attack på Ukraina finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för att försvarsbudgeten ska växa till två procent av BNP. Det är däremot inte bestämt när målet ska vara uppnått.

Målet innebär flera tiotals miljarder kronor mer till försvaret och frågan är hur snabbt Försvarsmakten till exempel kan anställa fler, köpa in krigsmateriel och bygga försvarsanläggningar.

Försvarsmakten har nu lämnat in sin tidplan för upprustning till regeringen. Enligt den planen kan försvaret nå två procent av BNP till 2028.

Detta är vår bästa bedömning av hur snabbt vi kan växa, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

Osäkerhet finns

I 2022 års prisläge innebär det en försvarsbudget på 127 miljarder kronor 2028 jämfört med de 90,3 miljarder som var planerade för samma år, innan kriget i Ukraina bröt ut.

I löpande priser innebär det en försvarsbudget på 143 miljarder kronor 2028.

Försvarsmakten pekar dock på att det finns osäkerheter som kan försena tidsplanen. Granholm pekar framförallt på hur snabbt krigsmateriel kan beställas och när den beställda materielen kan levereras.

Omvärldsutvecklingen har inneburit att fler länder satsar kraftigt på sina försvar och efterfrågan på krigsmaterial går upp. Det kommer nog vara en sektor under hårt tryck framöver, säger han.

En förutsättning för att nå tvåprocentsmålet till 2028 är att politikerna fattar ett nytt försvarspolitiskt inriktningsbeslut under 2023, så att det kan träda i kraft årsskiftet 2023/24.

Fler värnpliktiga?

I det beslutet kommer det att framgå hur det nya större försvaret ska utformas och vad de höjda budgetanslagen ska användas till. Försvarsmakten ska dock redan i november lämna in sitt förslag på innehåll i det försvarsbeslutet.

Enligt nuvarande försvarspolitisk inriktning ska antalet befattningar i krigsorganisationen öka från 60 000 till 90 000 runt 2030. Men med det nya tvåprocentsmålet beräknas antalet personer i krigsorganisationen växa med 20–25 procent fram till 2030 jämfört med nuvarande inriktning.

Försvarsmakten tillägger att ökningen av Sveriges försvarsförmåga bedöms kunna bli betydligt större än så.

För närvarande ser Försvarsmakten inte att fler värnpliktiga behöver utbildas per år, än de 8 000 från 2025 som redan beslutats. Det kan dock komma att ändras om riksdagen fattar beslut om en justerad försvarspolitisk inriktning under 2023.

Hoppas på 2025

Flera oppositionspartier vill att försvaret ska nå tvåprocentsmålet redan 2025.

Granholm understryker att Försvarsmakten gjort sin bedömning utifrån att upprustningen ska vara så effektiv som möjligt, i meningen att den ska ge en stärkt försvarsförmåga.

Det tar en viss tid att utbilda och anställa personal och det tar en viss tid att få materiel levererad. Sedan ska vi också öva detta till fungerande förband, säger Granholm.

Det här är där vi landar och det kommer att kräva ett intensivt arbete.

Granholm påpekar dock att Försvarsmaktens tidplan innebär förstärkt försvarsförmåga även före 2028.

Det kommer substantiella ökningar år för år, säger han.

Moderatledaren Ulf Kristersson står dock fast vid 2025 som mål.

De (Försvarsmakten) är försiktiga. Det ingår i jobbet. Jag är övertygad om att om det finns tydliga politiska signaler, så är det är fullt möjligt, säger han.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT