KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så påverkas företagen av EU:s taxonomi

Bild: Virginia Mayo

Just nu pågår debatten om EU:s taxonomi för fullt. Från branschhåll är kritiken hård. ”Vi tror inte att man på politisk väg kan klassificera vad som är bra eller dålig teknik”, säger Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio.

Vid ett seminarium arrangerat av SNS diskuterades taxonomins effekter på företagen. Andreas Barkman från European Environment Agency har suttit med i EU-kommissionens expertgrupp för hållbara finanser och har varit med och utvecklat taxonomin. Han förklarar att taxonomin ska öka transparensen i företagens rapportering.

– Taxonomin i sig kräver inte beteendeförändringar, men initierar förändringar i företagen och den finansiella sektorns sätt att arbeta. Taxonomin är ett redskap för att försöka definiera vad som gör ett substantiellt bidrag till att möta klimatmålen, säger Andreas Barkman.

Men Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio, är skeptisk till taxonomin.

– Vår inställning är att taxonomin är ett tveksamt styrmedel för att lösa frågan. Utsläppshandel och koldioxidskatter är bättre sätt för att få marknaden att fungera, då kan aktörer på marknaden välja teknik och lösningar som når målen, säger han.

”Inte politikens uppgift”

Kjell Andersson menar att det inte ska vara upp till politiken att göra den här typen av bedömningar.

– Vi tror inte att man på politisk väg kan klassificera vad som är bra eller dålig teknik, att försöka öppna för intensiv lobbying. Taxonomin är statisk och utgår från den teknik vi har nu. Den strider mot grundprincipen om fri rörelse för produkter och kapitalflöden i EU.

Han är kritisk till att bioenergibranschen inte har varit representerade i kommissionens expertgrupp.

– Vår bransch har inte varit representerade vilket har fått negativa konsekvenser. I första vändan klassade man bioenergi som en övergångslösning, inte som en långsiktig lösning, men det har vi lyckats få bort. Men trots det återstår det allvarliga problem med taxonomin.

Vill avvisa förslaget

Kjell Andersson är oroad över hur skogsbruket kommer att klassificeras i ekonomin.

– Synen på skogsbruk är generellt dåligt. Man föreslår en detaljreglering av klimateffekter. Markägare som har över 14 hektar ska göra återkommande klimatnyttoanalyser för sin mark. Det kräver konsultinsatser. Det kommer inte vara möjligt för alla att klara ett sådant krav.

Kjell Andersson hoppas på att Sverige ska avvisa förslaget.

Men Andreas Barkman menar att de kommande tio åren är avgörande för om EU kommer att nå Parisavtalets mål eller inte.

– Vi står inför en enorm utmaning när vi nu behöver skala upp våra årliga utsläppsminskningar. Marknaden underskattar ofta ambitionsnivån och farten med vilken övergången måste ske. Taxonomin är ett verktyg för att signalera till marknaden hur snabbt och hur mycket den här klimatövergången måste ske.

Omställningen skapar ett stort investeringsbehov, vilket taxonomin förhoppningsvis ska underlätta, menar Andreas Barkman.

– Under de närmsta trettio åren kommer det att finnas ett enormt investeringsbehov. Det kommer att krävas investeringar för mellan 400 och tusen miljarder euro inom EU för att vi ska kunna nå målen. Det är långt bortom vad den statliga sektorn kan bidra med, den privata sektorn blir avgörande här.

Kan prisa in kostnader

Marie Baumgarts, hållbarhetschef på SEB, ingår också i kommissionens expertgrupp. Hon menar att taxonomin blir ett verktyg för företagen som vill jobba mot att nå målen i Parisavtalet.

– Det blir lite som att tända lampan, taxonomin visar hur det ser ut och hur fort förändringen behöver gå. Marknaden får ett bra verktyg för hur vi ska lösa Parisavtalet. Med taxonomin är avsikten att man lättare kan prisa in kostnader för klimatet, säger Maria Baumgarts.

Det kommer att bli lättare att se hur företag jobbar med hållbarhet vilket ska främja hållbara investeringar, menar hon.

– När man kan prisa in kostnader för hållbarhetsfaktorer kan det påverka värderingen av bolag, säger hon.

Kommer inte åt grundproblemet

Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid KTH, menar att grundproblemet är utsläppen, men att hållbarhetsredovisning inte nödvändigtvis är den bästa lösningen.

– Problemet är att de samlade utsläppen i världen ligger över BNP-utvecklingen. Det räcker inte med att ökningen avtar, vi måste få till en minskning. Kopplingen mellan hållbarhetsredovisning och förbättrat hållbarhetsutfall är inte belagd. Vi skulle behöva rätt prissättning på ohållbar verksamhet, det har visat sig vara trögt. Enbart en femtedel av världens koldioxidutsläpp är prissatta idag, säger Gustav Martinsson.

– Taxonomin ska ses som en pusselbit i hållbarhetsarbetet som ska göra det enklare för investerare. Man ska nog ha begränsade förhoppningar om effekten, fortsätter han.