DEN AKUTA ELKRISEN

Kritiken: Staten tjänar miljarder på elkrisen

Bild: Adam Ihse, Fredrik Sandberg/TT

Staten drar in miljarder när företag och hushåll betalar rekordhöga elräkningar. ”Om elpriserna fortsätter att vara så höga som de är nu, så kommer momsintäkterna till staten att landa på mellan fem och tio miljarder extra den här vintern. Det tror jag att det flesta känner är skevt”, säger Christian Ekström, Skattebetalarnas vd, till TN.

Under hösten har elpriset slagit rekord vid ett flertal tillfällen. Och när hushållen tvingas betala rekordhöga elpriser drar staten in miljardbelopp i extra momsintäkter. I vanliga fall består en privatpersons elfaktura av elkostnad, elnätskostnad, energiskatt och moms. Det inte alla vet är att det läggs på moms på allt som räknas in i underlaget för moms och även andra skatter ska finnas med i detta underlag, det blir alltså moms på skatten. Vid normala elpriser utgör skatter ungefär halva kostnaden.

– Energiskatten för privatkonsumenter och en del företag ligger på 35,6 öre per kilowattimme med undantag för de som bor i vissa delar av landet som betalar en lägre skatt på 26 öre. Ovanpå energiskatten och avgifter läggs moms på 25 procent, det vill säga att man beskattar elskatten, säger Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

Enligt Skattebetalarnas beräkningar drog staten in runt 14 miljarder i momsintäkter för energiskatten förra året.

– Vi uppskattar att om elpriserna fortsätter att vara så höga som de är nu, så kommer momsintäkterna till staten att landa på mellan fem och tio miljarder extra den här vintern. Det innebär att det blir en kassakossa för staten när vi har elbrist, det tror jag att det flesta känner är skevt.

”En otroligt skev beskattning”

Han lyfter fram tobak som beskattas på ett liknande sätt.

– Argumentationen för tobaksskatt handlar om att staten ska beskatta den högt för att den är hälsofarlig, men det blir bara konstigt när man beskattar el genom samma logik. Elen som vi konsumerar är fossilfri och elen är dessutom svår att avvara för den enskilde.

– Jag tror att politikerna gör så här är för att de kan. Det är en otroligt bra intäktskälla för staten. Men det är en otroligt skev beskattning.

Han menar att det i grunden är politiska beslut som skapar problematiken.

– Hur mycket el vi har tillgång till beror på politiska beslut. Politiken är även ansvarig för elskatten, den har faktiskt fyrdubblats sedan 1990-talet. Att marknadspriserna sticker iväg är i sig inget konstigt när elproduktionen beror på saker som kyla och hur mycket det blåser.

I mitten av december meddelade Moderaterna att de vill slopa elskatten under januari och februari med anledning av de höga elpriserna. Förslaget handlar om en sänkning från 35,6 öre/kWh till EU:s miniminivå som ligger på 0,6 öre/kWh. Momsen på 25 procent är dock fortfarande kvar för elkonsumenterna.

– Det är klokt, men det är också bara ett tillfälligt utspel när priserna är så höga. Det kommer inte slå så hårt mot statens plånbok. Det vi behöver är att politiken ser över energibeskattningen och beskattar el på ett sätt som är rimligt. Bland annat måste man fundera över om vi verkligen ska ha moms på el.

”En sänkning skulle gynna företag i Sverige”

Momsen är en konsumtionsskatt som ska bäras av slutkonsumenten. Till skillnad från privatpersoner kan företag som bedriver momspliktig verksamhet göra momsavdrag, konstaterar Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– Vissa verksamheter, såsom industriell tillverkning och datacenter, har möjlighet att få nedsättning av energiskatt på viss elförbrukning. Övriga företag, såsom tjänsteföretag, betalar i likhet med privatpersoner den högre energiskatten, säger han.

– En sänkning av energiskatten skulle gynna företag i Sverige som idag betalar full energiskatt på sin elförbrukning och det skulle stärka dessa företags konkurrenskraft.