FÖRETAGEN OCH MILJÖN

Grönt ljus för Volvos klimatmål

Ekonomi (TT)

AB Volvos klimatmål håller för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål, enligt en ny granskning.

– Det här kräver stora investeringar i duktiga ingenjörer och när det gäller att samarbeta med kunderna, säger buss- och lastbilstillverkarens vd Martin Lundstedt.

I natt fick den Göteborgsbaserade fordonstillverkaren – som även säljer anläggningsmaskiner – beskedet att koncernens klimatmål har godkänts av Science Based Targets Initiative (SBTI). Det innebär att målen är granskade och vetenskapligt validerade för att nå 1,5-gradersmålet 2050.

Därmed är Volvo bäst i klassen, enligt Martin Lundstedt.

– Volvokoncernens godkända mål är de mest ambitiösa i branschen och vår färdplan är i linje med Parisavtalet och SBTI:s högre ambitionsnivå, säger han till TT.

– Det är tuffa mål, tillägger han.

Stora framsteg

Enligt Peter Westman, tillförordnad generalsekreterare på Världsnaturfonden, innebär valideringen att Volvo gör åtaganden i enlighet med Parisavtalet på en vetenskaplig grund.

– Vi ser det som stora framsteg när företag gör en så seriös planering och sedan får det validerat och godkänt så att säga. De är på rätt väg, säger han.

AB Volvo ska enligt sina klimatmål få ned utsläppen med 40 procent per fordonskilometer till 2030, jämfört med nivån 2019. Ett annat mål är att till 2040 uppnå noll i utsläpp netto på alla produkter som levereras. Och tio år efter det, till 2050, ska sedan nettonollutsläpp ha uppnåtts.

Konkret innebär detta att merparten av AB Volvos försäljning 2040 ska vara elektrifierade fordon, antingen med vätgasbaserade bränsleceller eller batteri.

Någon total utfasning av förbränningsmotorer blir det dock inte. Volvochefen bedömer att denna typ av motor behövs för vissa tyngre, längre och mer avlägsna användningsområden. Men drivmedlet ska då vara förnybart och det får inte produceras på bekostnad av biologisk mångfald eller i konkurrens med matproduktion.

– Det kan vara syntetiskt eller biobaserade drivmedel som är helt förnybara. Även vätgas går ju in i det här, säger han.

Modulbaserat system

En allt större del av de årliga investeringar i forskning och utveckling som Volvo gör – på i runda slängar 20 miljarder kronor – går redan till projekt med koppling till omställningen till mer hållbara produkter. Det Lundstedt vill bygga upp är ett nytt modulbaserat produkt- och tjänstesystem, där exempelvis Volvos satsning på utveckling av bränsleceller tillsammans med den tyska ärkerivalen Daimler och utveckling av battericeller är två viktiga komponenter.

– Vi ser att gör vi inte det så är vi inte konkurrenskraftiga, säger han.

De största riskerna i omställningsarbetet ser han inom infrastrukturen och när det handlar om politiska åtaganden. Han ser exempelvis möjligheter att redan nu med befintlig teknik ta stora kliv inom exempelvis hamnar, terminaler och stadstrafik.

– Där finns redan förutsättningar, säger han.

– Det måste hända här och nu, steg för steg, tillägger han.

För att klimatmålen ska gå att uppnå krävs enligt Lundstedt inte bara en omställning inom transportsektorn, som står för 20 procent av dagens koldioxidutsläpp. Volvochefen efterlyser även mer gröna energikällor, bättre energilagringskapacitet, utbyggda kraftnät och ny infrastruktur för exempelvis laddning av batterifordon.

– Det tror jag är den största utmaningen.

Helt avgörande år

Han utlovar samtidigt transparens från AB Volvo framöver, så att det i rapporteringen från bolaget ska gå att följa inte bara orderingång och leveranser av fossilfria produkter och tjänster men också öppna för en kontinuerlig prövning av om koncernens klimatmål är vetenskapligt trovärdiga.

– Det handlar om investerare som vill känna att Volvo är ett "case" som man tror på inför framtiden, det handlar om kunder som ska våga tror på att det här är rätta samarbetspartnern, det handlar om anställda som vill jobba i ett bolag med en framtid, säger han.

– Här har vi en jätteviktig fråga. De kommande 4–5 åren kommer vara helt avgörande om vi ska klara den här accelerationen upp till 2030, 2040 och så vidare.

Joakim Goksör/TT