HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Skogsstyrelsen larmar: 800-procentig ökning av överklaganden – nu kan lagen ändras

Antalet överklaganden till Skogsstyrelsen om avverkningar har ökat explosionsartat. Jurister vittnar om hur miljörörelsen har satt i system att överklaga, även när det inte finns ett beslut. ”Vi har pekat på svårigheterna att hantera rådande situation för regeringen", säger Åsa Lundberg på Skogsstyrelsen till TN.

Antalet överklaganden av avverkningar till Skogsstyrelsen har ökat dramatiskt.

Färsk statistik visar en uppgång med 800 procent på fyra år – från 102 ärenden 2021 till 869 under 2025.

Bakom utvecklingen ligger både juridiska förändringar och ett snabbt växande miljöengagemang.

Genom rättspraxis har miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen fått utökad klagorätt – inte bara på faktiska beslut, utan också på så kallade ”nollbeslut”, när Skogsstyrelsen inte fattar något formellt beslut inom sex veckor.

Samtidigt har miljöbalken fått större betydelse i frågor som tidigare styrdes enbart av skogsvårdslagen, framför allt när det gäller artskydd och naturvärden.

– Vi ser ett helt annat intresse för skogen i dag. Allmänheten har fått upp ögonen för skogen ur flera perspektiv, säger Åsa Lundberg, processförvaltare på Skogsstyrelsen.

Domen som förändrade spelplanen

Grunden till ökningen är en dom från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD 2020:45), menar Magnus Norberg, jurist på Terravia.

Domstolen slog fast att Skogsstyrelsen har ansvar att bedöma om en avverkning kan hota fridlysta arter eller naturmiljö – även när inget beslut fattas.

Att avstå från beslut kan därför överprövas i domstol, i linje med Århuskonventionen.

– Domen gav miljöorganisationer rätt att överklaga även när Skogsstyrelsen inte fattat något formellt beslut – ett så kallat nollbeslut, säger Magnus Norberg.

Skogsstyrelsen försvarar arbetssättet som en nödvändighet.

– Vi får in mellan 60 000 och 70 000 avverkningsanmälningar per år. Det är omöjligt att detaljgranska alla, säger Åsa Lundberg.

Magnus Norberg konstaterar att överklaganden och artregistreringar blivit miljörörelsens främsta verktyg.

– Det är klart att de använder det när de fått det i sin hand, säger han.

När aktivister stoppar generationsskifte

En av dem som hamnat mitt i systemet är Kurt Hyttsten, lantbrukare i Småland.

Hans familjegård hotas efter att aktivister rapporterat spår av tretåig hackspett i Artportalen.

Med hänvisning till fynden har Skogsstyrelsen förbjudit avverkning på 78 procent av gårdens skogsmark, vilket i praktiken stoppar det generationsskifte som länge planerats.

– När vi skulle lämna in avverkningsanmälan fick vi veta att aktivister hade varit här ett halvår tidigare, sa Kurt Hyttsten nyligen till TN.

Aktivisterna ser saken på ett annat sätt:

”Det är de skogar med störst biologisk mångfald vi inventerar. Och det är områden markägarna själva borde ha koll på innan de avverkar”, säger en representant för inventerarna till TN.

Samma ärende i två domstolar

Drivet av EU:s art- och fågeldirektiv har miljöbalken trängt djupare in i skogspolitiken. Resultatet är att samma ärende ibland prövas i två domstolar samtidigt – mark- och miljödomstolen samt förvaltningsrätten.

– Det är inte bra när besluten kan bli olika. Domstolarna utgår från olika lagstiftningar, och det skapar svårigheter för markägaren, säger Åsa Lundberg.

Skogsstyrelsen måste nu hantera alla avverkningsanmälningar utifrån både skogsvårdslagen och miljöbalken, något som kräver stora resurser.

– Vi ser inga tecken på att ökningen av överklaganden avstannar – snarare tvärtom. Dessa tar mycket resurser, och vi har pekat på svårigheterna att hantera rådande situation för regeringen, säger hon.

Utredning vill samla prövningen

För att lösa problemen föreslår 2024 års skogspolitiska utredning (SOU 2024:91) att kopplingen mellan avverkningsanmälan och samråd enligt miljöbalken tas bort.

Markägaren ska själv avgöra om samråd krävs, med stöd av en ny statlig vägledningslista över vilka åtgärder som behöver prövas.

Utredningen vill även att Skogsstyrelsen blir ensam tillsynsmyndighet för artskydd i skogen, en uppgift som i dag delas med länsstyrelserna.

Förslagen bereds nu i Regeringskansliet efter remissrundan.

Ett system på gränsen

Rättsutvecklingen har lett till fler mål, längre handläggningstider och ökade krav på juridisk kompetens.

– Det här är en rättighet man har enligt miljöbalken, och att hantera varje överklagande är en av våra uppgifter. Men det innebär att vi får mindre tid till andra ärenden, säger Åsa Lundberg.

Skogsstyrelsen fick visserligen extra anslag 2025, men myndigheten ser redan behov av mer resurser framöver.

Om ökningen fortsätter i samma takt kan det finnas behov av förändringar inom myndigheten för att hantera situationen.