KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Industrin: ”Kostnaden för kärnkraften lägre än alternativet”
Nu har Riksdagen klubbat igenom förslaget om hur ny kärnkraft ska finansieras. Risken och kostnaden är hanterbar, menar Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS som arbetar med basindustrins energifrågor. ”Den merkostnad som man får betala för kärnkraften är lägre än alternativet”, säger han till TN.
Nu har Riksdagen röstat igenom förslaget om hur ny kärnkraft ska finansieras. Det bygger på Mats Dilléns utredning som presenterades i augusti förra året.
Kort handlar det om att staten ska stå för 75 procent av byggkostnaden i form av ett lån och ett priskontrakt som garanterar ett elpris i 40 år framåt. Här ersätts staten om priset hamnar över det garanterade elpriset och tvärtom. Ett riskdelningssystem som baseras på byggkostnaden ska också införas mellan staten och kärnkraftsägarna.
Riksdagen godkänner ny finansieringsmodell för kärnkraft.
Staten ska vara med och dela på riskerna för ny kärnkraft.
Kostnaden för att inte bygga kärnkraft kan bli hög, menar forskare och branschrepresentanter.
Industrins ökande elbehov gör ny kärnkraft nödvändig, enligt SKGS.
Beslutet väcker oro för undanträngning av andra energisatsningar.
Kärnkraftens stabilitet behövs för att undvika osäkra elpriser, menar industriföreträdare.
För stor flexibilitet i elsystemet kan skrämma investerare, varnar ekonomiprofessor.
Risker lyfts fram
Riksdagens beslut har kritiserats från flera håll. I en TT- artikel lyfts risker fram.
”Det kryllar av osäkerheter. Hur mycket kommer förbrukningen att öka, vad blir elpriset, hur dyrt blir det att bygga ny kärnkraft och vem ska betala? Och vad händer med annan elproduktion, och vad händer om annan framtida bättre och billigare teknik slår ut kärnkraften?".
Tomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet, konstaterar att beslutet riskerar att tränga undan investeringar i annan nödvändig elproduktion. Även den politiska risken lyfts fram.
”En ny regering behöver ju inte godkänna det här”, uppger han.
Industrin: Risken för att inte bygga kärnkraft är större
Efter att finansieringsförslagen har klubbats igenom pratas det dock inte så mycket om riskerna med att inte bygga ny planerbar kärnkraft.
– Vi tror att den merkostnad som man får betala för kärnkraften är lägre än alternativet och i den merkostnaden ingår de kostnader för nya elnätet och energilagring som alternativet att inte bygga ny kärnkraft innebär, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS som arbetar med den svenska basindustrins energifrågor.
I sin senaste analys av den framtida efterfrågan på el kommer SKGS fram till att industrins elbehov väntas öka från dagens 48 TWh till mellan 114–130 TWh fram till 2035.
– Den stora fördelen med förslaget är att det rör sig om fyra reaktorer, som motsvarar ungefär 10–15 procent av den framtida efterfrågan. Det är en hanterbar kostnad och risk som öppnar upp för mer kärnkraft i framtiden om det skulle behövs, fortsätter Johan Bruce.
”Näringslivet behöver långsiktiga spelregler för att vilja investera.”
Riksdagens ja till den nya kärnkraftslagen välkomnas av Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.
– Detta är ett viktigt steg för att trygga Sveriges energiförsörjning, säger han.
Den nya lagen sätter upp ramarna för hur staten ska vara med och dela på riskerna för ny kärnkraft.
– Vi välkomnar att riksdagen nu går vidare med finansieringen av ny kärnkraft. Näringslivet behöver långsiktiga spelregler för att vilja investera. Därför är det avgörande att det här beslutet ligger fast även i framtiden, säger Jan-Olof Jacke.
Volatila priser också en kostnad
När finansmarknadsministern Niklas Wykman nyligen presenterade finansieringsmodellen på ett seminarium underströk han ambitionen om att elsystemet ska vara så stabilt och förutsägbart som möjligt. Ett elsystem med volatila priser och stigande balanseringskostnader är inte bra för Sverige, menade han.
Vikten av just förutsägbara och stabila elpriser lyftes också av Lennart Evrell, styrelseordförande på SSAB, på ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade i förra veckan.
”Vi har kostnader på 20 öre ena dagen och 3 kronor nästa. Sådant går inte att kalkylera med.”
I ett elsystem med en minskande planerbar elproduktion förutsätts också både konsumenter och näringsliv kunna vara flexibla i elkonsumtionen. Energimyndigheten har till exempel släppt rapporten ”Främjande av ett mer flexibelt elsystem”.
”Vi måste komma ihåg att elsystemet inte har ett värde i sig självt, utan det är först när kunderna nyttjar det som värde skapas.”
Det menar Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatfrågor, på branschorganisationen IKEM, är en risk.
”Det här med ökad flexibilitet tror jag skrämmer industrin, eftersom man då hintar att näringslivet inte ses som en möjliggörare för tillväxt och välstånd, utan som en del av elsystemet. Vi måste komma ihåg att elsystemet inte har ett värde i sig självt, utan det är först när kunderna nyttjar det som värde skapas. Ett värde som främjar tillväxt och konkurrenskraft”, konstaterade hon på seminariet.
Magnus Söderberg, professor i energiekonomi vid Griffith University i Australien, konstaterar att ett elsystem som inte innehåller planerbar elproduktion leder till en större volatilitet.
– Den empiriska litteraturen visar att volatiliteten kommer öka mest om vi avstår från kärnkraft. En av kärnkraftens viktigaste nyttor är att den tränger undan en del vind- och solkraft, och därför kommer leda till sänkt prisvolatilitet, relativt ett scenario utan kärnkraft. Kärnkraften kommer av allt att döma öka elprisnivån något, men eftersom volatiliteten är så skadlig är det ändå att föredra, konstaterar Magnus Söderberg.
Det leder i sin tur till osäkerhet och färre investeringar, menar Magnus Söderberg.
– Tyvärr saknar vi robusta empiriska analyser baserat på svensk och europeisk data, men analyser jag gjort i Australien pekar på att en stor elprisvolatilitet väsentligt minskar investeringar i företag och på att volatiliteten sänker företagsvärderingar.
