AI OCH AUTOMATISERING

AI tredubblade Ljusgårdas skörd på ett år

Bild: Pressbild, Mostphotos

För företaget Ljusgårdas salladsodling har AI inneburit en revolution. Men medgrundaren Erik Lundgren menar att det bara är början. ”Det handlar om att våga testa sig fram”, säger han till TN.

Traditionell odling i växthus eller på friland är beroende av faktorer som är svåra eller omöjliga att påverka, som vädret. Den korta sommaren i Sverige gör det inte lättare.

Men företaget Ljusgårda har utvecklat ett sätt att odla sallad utan att vara beroende av väder och vind. Odlingen styrs med hjälp av egna AI-modeller baserade på maskininlärning, som avgör vad som krävs för att optimera förhållandena så att plantan blir så bra som möjligt utifrån vad Ljusgårda vill. Det handlar om hur snabbt plantan ska växa, hur den ska se ut, hur näringsrik den ska vara och hur länge den ska hålla sig efter skörd.

– Det som skiljer oss från andra odlare är att vi gör det i en kontrollerad miljö. Vi kan inte bara styra klimatet, utan vi bestämmer också alla parametrar i vårt ekosystem, odlingsrummen, säger medgrundaren Erik Lundgren, ansvarig för forskning och utveckling.

”Kontrollerad inomhusodling gör att vi kan samla in en stor mängd data och analysera den för att optimera tillväxt hela tiden”, säger Erik Lundgren, ansvarig för forskning och utveckling på Ljusgårda. Bild: Pressbild

I odlingsrummen samlar Ljusgårda varje dag in flera hundra tusen datapunkter från ett 30-tal olika parametrar till sina system. Allt ifrån temperatur, fuktighet och vindhastighet, till plantans bladstorlek, totala volym och vikt, antalet bladpar, och balansen mellan 16 olika näringsämnen. Även produktionsdata till exempel om hur länge en planta har befunnit sig i en viss fas samlas in.

– Kontrollerad inomhusodling gör att vi kan samla in en stor mängd data och analysera den för att optimera tillväxt hela tiden. Vi jämför resultatet hos den skördade plantan med data om vad den har varit med om under odlingsprocessen.

”Odlarna kan snart backa helt och låta algoritmerna styra hela processen.”

Just nu är Ljusgårdas fokus på att utveckla plantkvaliteten. Det handlar om att ta reda på vad som driver hållbarhet, vilka kemikalier som påverkar och hur olika odlingsparametrar ska styras för att plantan ska hålla längre efter skörd.

Eftersom varje parameter hänger ihop med flera andra parametrar är det komplext att avgöra när förhållandena är optimala utifrån det som Ljusgårda vill uppnå. Det är däremot en uppgift som är alldeles utmärkt för en AI-tillämpning som kan analysera stora mängder data, konstaterar Erik Lundgren. AI-modellernas kraftfulla analysalgoritmer bidrar med stöd och insikter som är svåra att hitta för en människa.

– Det har lett till att vi det senaste året har tagit mer informerade beslut och nästan tredubblat våra volymer. AI blir som att ha en person till i rummet med en annan åsikt – en viktig del av expertisen i bolaget, säger han.

Lämnar över kontrollen

Han berättar om Ljusgårdas tre faser: I början ställde odlarna in alla parametrar manuellt. I dagsläget bestäms parametrarna av odlarna tillsammans med AI-modellerna.

Nu närmar sig företaget den tredje fasen genom att utveckla en modell, som utifrån databasen och alla dess kopplingar, själv kontrollerar alla parametrar.

– Odlarna kan snart backa helt och låta algoritmerna styra hela processen. Vi definierar vad vi vill uppnå och lämnar sedan vi över kontrollen helt. Det blir en slags självkörande bil fast för odling.

”AI blir som att ha en person till i rummet med en annan åsikt – en viktig del av expertisen i bolaget.”

Samtidigt är odlarnas känsla och kunskap mycket betydelsefull och företaget kommer alltid att vara beroende av medarbetare.

– AI:n är fortfarande dum på vissa sätt även om den är oerhört intelligent på andra. Vi tror inte att vi i framtiden har ett fåtal anställda och fabriker som styrs av en hemlig algoritm någonstans uppe molnet. Interaktionen mellan fantastiska människor och kraftfulla algoritmer är det intressanta!

Bryt vanan

Förutom att använda AI och maskininlärning för sina odlingar använder företaget även mer generella AI-modeller och där ser Erik Lundgren helt andra utmaningar.

– Där har vi samma frågeställning som andra företag. Underlättar AI för att effektivisera, ta fram underlag och göra research? Det som avgör hur effektfulla algoritmerna blir är mängden data och dess kvalitet.

Att många är rädda för konsekvenserna av AI jämför han med klimatfrågan – den uppfattas som för stor och komplex för att orka sätta sig in i och förstå. Han tror ändå att de flesta företag gradvis kommer att skaffa generella AI-modeller, som ChatGPT, för att få hjälp med vissa saker.

– Det är en hög tröskel in i AI. Vanemönster måste brytas för att det ska bli en del av vardagen, och det tar längre tid än vad som framställs i media. Som användare får man inte vara naiv och stirra sig blind på det som systemet levererar. Man måste alltid ifrågasätta och använda det mer som en guide, säger Erik Lundgren.

Stora chanser för små företag

Han är övertygad om att AI kommer att explodera hos små bolag och vara en del av deras dna redan från början.

– De har små resurser och högt engagemang. Det handlar om att våga testa sig fram och jobba parallellt med AI under en ganska lång tid innan kontrollen släpps helt till AI.

För att verkligen få effekt av AI är det viktigt att det blir en del av företaget och inte bara en ”utsmyckning”, poängterar Erik Lundgren.

– Många får panik och tänker ”var ska vi använda AI?” men då är risken att man missar nyttan. Utgå i stället från vilka problem bolaget har just nu för att avgöra vilka problem som AI kan lösa.

Att det är just sallad som Ljusgårda jobbar med gör det lättare att våga experimentera mer och vara djärvare än i många andra branscher. Om en skörd misslyckas kommer det alltid en ny.

”AI centralt för världens matproduktion”

Men trots sina stora framgångar med salladsodlingen vill företaget fortsätta att utvecklas med teknikens hjälp.

– Just nu odlar vi sallad men vi är inget salladsföretag – vi är ett företag med kunskap om att bygga och kontrollera storskaliga artificiella ekosystem. Vi fortsätter med sallad men allt eftersom vi blir bättre på att bygga och kontrollera ekosystem kan vi utöka med andra typer av plantor och mat. Då byter vi produkt bara genom att byta frö, säger Erik Lundgren.

Med tanke på utmaningarna som väntar framåt med att förse jordens växande befolkning med mat är Erik Lundgren övertygad om att AI kommer att revolutionera alla typer av odling.

– År 2050 kommer vi att behöva producera 50 procent mer mat, och på grund av klimatförändringarna bli det alltmer komplicerat. Vi måste intensifiera och optimera våra odlingar oavsett om det är utomhus, inomhus eller i växthus, och för att klara det är AI ett centralt verktyg.