RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Riksbanken höjer räntan – flaggar för fler höjningar

Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter och lyfter samtidigt ränteprognosen kraftigt.

– Hushållen bör ta höjd för fortsatta räntehöjningar, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Enligt den nya prognosen från banken bedöms styrräntan ligga på 1,18 procent om ett år och 1,57 procent om två år (andra kvartalet).

"Prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden", skriver banken i ett pressmeddelande.

I tidigare bedömning, från februari, flaggade Riksbanken för en första räntehöjning först andra halvåret 2024.

Skriver ned BNP-prognos

Riksbanken spår att inflationen, enligt måttet KPIF, landar på 5,5 procent i snitt i år för att sedan sjunka till 3,3 procent 2023. Banken skriver också ner BNP-prognosen för svensk ekonomi kraftigt.

Riksbanken har också beslutat att dra ner på obligationsköpen, vilket är ytterligare en åtstramande signal.

"Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent", skriver Riksbanken.

Om så inte sker är banken beredd att höja styrräntan snabbare.

Lars Calmfors, ekonomiprofessor vid Stockholms universitet, har tidigare lyft behovet av att höja styrräntan:

— Man ska inte överdriva betydelsen av att man höjer med 0,25 procentenheter men det viktiga är att man slår in på en mera restriktiv bana. Det var bättre att signalera nu att man tar inflationsspöket på allvar så det är en bra markering.

— Riskerna är större med att inte ingripa ordentligt på ett tidigt stadium än med att göra det.

"Kan inte utesluta att det blir mer"

TT: De som inte ville se en räntehöjning menar att Riksbanken ändå inte kan styra över till exempel stigande energipriser?

— Det är ju riktigt. Det är en inflation som importeras utifrån men det gäller att förhindra att det sätter igång en intern inflationsprocess vilket var vad som hände under 1970-talet. Då var Riksbanken bunden av att man hade en fast växelkurs vilket förhindrade räntehöjningar. Mot den bakgrunden tycker jag det är klokt att stämma i bäcken, säger Lars Calmfors.

TT: Två-tre höjningar i år, hur väl stämmer det överens med din bild av vad som behöver göras?

— Jag skulle inte utesluta att det blir mer. Det hänger också på hur andra centralbanker agerar, till exempel när ECB börjar att höja och hur mycket man höjer i USA, eftersom det påverkar kronans växelkurs och därmed importpriserna.

Inte förvånad

Enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth var beskedet inte förvånande.

Det är rimligt. Med tanke på hur hög inflationen är och att Riksbanken behöver kyla av ekonomin så är det bra att man agerar, ju förr desto bättre. Risken är att om man väntar så behöver man ta i ännu mer.

Hushållen bör ta höjd för fortsatta styrräntehöjningar, fortsätter Winsth.

Det ska man inte utesluta under det här året. Då har du en procentenhet upp som går rakt in på de rörliga boräntorna.

Marknadsreaktionen på beskedet blev en rejält starkare krona. Dollarn blev 10 öre billigare och kostar 9:73. Kronan stärktes ungefär lika mycket mot euron, till 10:27. Marknadsräntorna steg, den tvååriga obligationen med 0,06 procentenheter till 0,96 och tioårsräntan med 0,04 procentenheter till 1,55 procent.

Olle Lindström/TT

Tobias Österberg/TT

Beata Wallsten/TT