KRIGET I UKRAINA
Ryska sanktioner skapar svenska frågetecken
Ukrainakriget (TT)
Det har uppstått många frågetecken kring hur sanktionerna mot Ryssland påverkar svenska företag som handlar med landet.
Kommerskollegium, myndigheten som ansvarar för export och sanktioner, svarar på de vanligaste frågorna.
Efter att EU införde sanktionerna mot Ryssland hör ett tjugotal företag av sig dagligen till Kommerskollegium om vad som egentligen gäller. Tidigare rörde det sig om några samtal i veckan.
De vanligaste frågorna från företag rör hur man kommer att påverkas av sanktionerna och om hur man ska bära sig åt om man redan handlar med Ryssland.
Företag hör också av sig för att få information om frysningar av tillgångar för ryska personer eller företag och om hur man ska hantera betalningar till eller från Ryssland.
Läs på till en början
Inledningsvis råder Emma Wallfeldt, utredare på Kommerskollegium, till att läsa på mycket själv till en början.
– Vi kan informera om vad sanktionerna innebär och guida vidare. Men det jobb som företagen måste göra själva är att ta reda på vad man har för varor och leverantörer, om det råder exportförbud för dessa varor och om det finns kopplingar till frysta företag eller personer, säger Emma Wallfeldt.
Varor med exportförbud är flygplan, flygplansdelar och vissa maskiner. Viss export förbjuds också till oljeprojekt och nu sker kontroller av export av teknik som är anpassad för oljeindustrin.
Finns undantag
Som företag måste man även kontrollera var varan kommer att hamna i slutändan.
– Om man skickar en vara till ett land som ligger utanför EU måste man kontrollera att den i slutändan inte hamnar hos en rysk person eller företag som har frysts. Sanktionerna gäller därför inte enbart företag som handlar direkt med Ryssland, säger Emma Wallfeldt.
En annan vanlig fråga rör vad man ska ta sig till om företaget redan handlar med Ryssland eller väntar på en rysk leverans eller betalning.
– Här finns det vissa undantag från sanktionerna men då finns det vissa kriterier som måste uppfyllas och det är ganska restriktivt.
– Det kan handla om situationer när man till exempel har ingått ett kontrakt med ett företag och att man kanske redan har skickat en vara och väntar på betalning, eller tvärtom, fortsätter Emma Wallfeldt.
Inga affärer med frysta företag
Företag hör också av sig angående hur man ska förhålla sig till ryska personer eller företag som har fått sina tillgångar frysta.
– Dessa företag eller personer får man inte handla eller ha någon affärsmässig relation med och inte ta emot eller skicka betalningar eller varor, säger Wallfeldt.
När det kommer till betalningar till Ryssland råder inget generellt förbud, men betalningar över 100 000 euro får inte tas emot från Ryssland. Inga betalningar eller leveranser får som sagt ske till företag eller personer som fått sina tillgångar frysta.
Det är ett omfattande arbete som företagen måste göra för att följa sanktionsreglerna, särskilt när man måste hålla koll på mellanhänderna och var varan kommer att hamna i slutändan, enligt Emma Wallfeldt.
– Det har lett till att vissa företag som vi har samtalat med nu funderar på att avveckla eller helt pausa sin handel med ryska företag.
Beata Wallsten/TT
